Jacques Callot

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Jacques Callot, efter ett porträtt av Van Dyck,1625

Jacques Callot, född 1592 i Nancy, Frankrike, död 14 mars 1635 i Nancy, var en lothringsk tecknare och grafiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Jaques Callot föddes 1592 i Nancy i Lothringen (fr: Lorraine) som vid denna tid var ett självständigt furstendöme. Callot kom från en betydelsefull familj - fadern var ceremonimästare vid Karl III av Lothringens hov. Sägnen säger att han redan 1604, endast tolv år gammal, rymde hemifrån för att studera hos någon mästare i Rom. Han lär ha ”liftat” med en grupp zigenare ända till Florens.

Det man vet är att han omkring 1609 studerade gravyr för två av samtidens mest kända gravörer, Remigio Gallina i Florens och Philippe Thomassin i Rom. 1611 började han som gravör vid Cosimo II de' Medicis hov i Florens. När Callot tio år senare, efter Cosimo II:s död 1621, återvände till Nancy var han en erkänd och välkänd konstnär. Han förblev därefter bosatt i Nancy, sånär som de resor han företog i samband med uppdrag av bland andra Infanta Eugenia i Bryssel 1625, av Ludvig XIII 1629–1630 i Paris och var anställd hos Henrik II, hertig av Lothringen.

Callots konst[redigera | redigera wikitext]

Jacques Callot – ”Les misères de la guerre: Les pendus”, ”Krigets elände: De hängda” (1633)

Fram till 1615 arbetade Callot mest med kopparstick efter andra mästares tavlor, men därefter övergick han helt till etsningen, och använde sig av en teknik med en ofta mycket hård grund, bilderna liknar ofta kopparstick. Hos Cosimo II i Florens gjorde Callot en mängd etsningar och teckningar med religiösa och allegoriska motiv samt landskapsvyer, folkloristiska scener och skisser till teaterkulisser. Med en manerists drivenhet, känsla för detaljer och observanta öga tecknade han marknader, folkfester, commedia dell'arte-figurer, tiggare, krymplingar och hovsprättar som presenterades i sviter av grafiska blad, som till exempel “Les Balli”,“Varie Figure Gobbi” och “Cappricci”.

Han är mest känd för den burleska och monstruösa serien “Tiggare” från 1622 samt Krigets elände (Les Grandes Misères de la Guerre), 1633, som gestaltar grymheter från fransmännens invasion av Lothringen under Trettioåriga kriget. Serien influerade bland andra Goya när han gjorde “ Los Desastres de la Guerra” (Krigets fasor). Callot är representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum[1], Nationalmuseum[2] och Kalmar Konstmuseum[3].

Bilder på Wikimedia[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Göteborgs konstmuseum
  2. ^ Nationalmuseum
  3. ^ Kalmar konstmuseum