Jerzy Luczak-Szewczyk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jerzy Luczak-Szewczyk
Jerzy Luczak-Szewczyk, 1974
Född Wojciech Stanisław Szewczyk
2 januari 1923
Lublin, Polen
Död 12 april 1975 (52 år)
Örebro
Nationalitet Svensk
Yrke/uppdrag Målare, tecknare och skulptör

Jerzy Luczak-Szewczyk, född 2 januari 1923 i Lublin, död 12 april 1975 i Örebro, var en svensk målare, tecknare och skulptör.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ung och flykting[redigera | redigera wikitext]

Jerzy Luczaks födelsenamn var Wojciech Stanisław Szewczyk. Han bodde som liten i Lublin med sin mor Wincentyna (född Skośkiewicz) och far Franciczek Szewczyk och med sin syster Janina. Hans stora intresse var redan då att måla och när familjen i slutet av 1920-talet flyttat till Henryków, en liten by i utkanten av norra Warszawa, fick han kontakt med en etablerad konstnär som undervisade honom i olika tekniker. Ju mer han lärde sig, desto större blev hans önskan att utbilda sig till konstnär. Under tonåren började han att studera vid konstskolor i Warszawa. Sedan Nazityskland invaderat Polen i september 1939 tvingades han dock avsluta utbildningen då tyska myndigheter tog ut honom till tvångsarbete på våren 1940.

Luczak sändes till Ostpreussen där han först placerades på en bondgård i närheten av staden Angerapp (Ozyorsk, Kaliningrad Oblast) och senare i ett arbetsläger i Allenstein (Olsztyn). Hösten 1943 rymde han därifrån till sin familj som då befann sig i hans morföräldrars hem i byn Borowa Góra, någon mil norr om Warszawa. Då tysk militär hade ockuperat deras gård flyttade familjen honom till Warszawa där en släkting gömde honom i en källare. Eftersom han var efterlyst av tyska myndigheter och levde under hotet att avrättas om han påträffades, var han tvungen att anta en ny identitet. Genom kontakter med den polska motståndsrörelsen Armia Krajowa fick han falska handlingar och namnet Jerzy Luczak.

I början av januari 1944 verkställde tysk militär en gaturazzia (polska: Łapanka) i Warszawa. Luczak och andra personer som befann sig på gatan togs till fånga för att transporteras till olika arbetsläger. Luczak sändes till Berlin där han tvingades röja i ruiner efter de allierades bombningar. I februari 1944 beslutades det, att han skulle förflyttas till Nordnorge där polska fångar utförde vägarbeten. Han ingick i en grupp tvångsarbetare som via Stettin transporterades med båt till Oslo. Sedan båten angjort hamnen skulle de inhysas över natten vid Grünerløkka skola. När fångtransporten anlände dit, rymde Luczak igen. Av en ren slump fick han hjälp av en person som kontaktade norska motståndsmän (Norsk motstandsbevegelse). De förde honom över gränsen till Sverige natten till den 9 mars 1944.

Luczak återvände aldrig till Polen men upprätthöll brevledes kontakten med sina föräldrar i Polen och med sin syster, som vid krigsslutet i maj 1945 befriades av brittiska trupper ur ett koncentrationsläger och kom till England, där hon senare gifte sig och stannade kvar. 1950 gifte Luczak sig med folkskollärarinnan Inga Johansson (1924–2002). De fick dottern Maria 1953. Inga Szewczyk vidareutbildade sig och avlade fil. mag.-examen i franska och engelska, blev adjunkt och undervisade bland annat vid Risbergska skolan i Örebro. Samtidigt arbetade hon som Luczaks sekreterare och bistod som översättare av hans korrespondens och i samtal med hans internationella kontakter.

Karriär och utställningar[redigera | redigera wikitext]

När Jerzy Luczak-Szewczyk hade anlänt till Sverige, utredde Statens utlänningskommission hans ärende och placerade honom i Örebro. Där fick han under en period arbete vid Bolling & Co's och senare vid Curt Götlins fotofirmor. Samtidigt började han sin yrkesverksamhet som konstnär. Men under sina första år i Sverige kunde han inte få dokument från Polen som styrkte hans identitet. Därför använde han sitt falska namn Jerzy Luczak som konstnärsnamn. Även sedan han 1954 beviljats svenskt medborgarskap under sitt verkliga födelsenamn, fortsatte han att signera sina verk med J. Luczak. Först vid mitten av 1960-talet började han att signera med båda efternamnen.

Luczak var mycket produktiv som konstnär. Han var främst verksam som målare men ägnade sig också åt stuckarbeten, mosaiker, glasfönster och åt att skulptera i trä och gips. Mellan den första utställningen 1946 i Eskilstuna och den sista i Sverige år 1962 i Örebro hade han ett fyrtiotal separatutställningar samt deltog i sju samlingsutställningar. Därtill utförde han under 1950-talet närmare tjugo offentliga utsmyckningsuppdrag av kommunala och privatägda fastigheter, särskilt muralmålningar och reliefer. Några exempel är:

  • En relief på Folkets hus i Frövi (1955)
  • Fem reliefer på fastigheterna Gärdesgatan 4-12 i Mariestad (1956)
  • En relief i Holmens skola i Örebro (1956)
  • En fontän utanför Sikforsvägen 23 i Hällefors (1960).

I början av sin bana testade Luczak olika måleritekniker. Han utförde såväl trä- och linoleumsnitt, som teckningar, pasteller, akvareller och oljemålningar. Motiven var ofta minnen av krigsupplevelser, stilleben, porträtt och landskap. Resultaten blev skiftande men uppmuntrad av god kritik fortsatte han att arbeta och utvecklas. Framförallt kom han att ägna sig åt oljemåleri. I bilder från 1950-talet, särskilt i hans stadsvyer och landskap, syns att han successivt gick från en Cézanneinspirerad stil till ett allt friare och eget uttryckssätt.  

Resor till kontinenten, till exempel till Tyskland, Frankrike, Belgien och Spanien i början av 1960-talet, ledde till en radikal förändring i Luczaks stil. Från att ha målat med pensel och palettkniv övergick han till att arbeta direkt med händerna på duken. Motiven var inledningsvis fortfarande figurativa kompositioner men från mitten av årtiondet blev de alltmer drömlika. Han skapade nu surrealistiska, expressiva bilder av dramatiska landskap befolkade av fantasifigurer, fiskar och djur. Målningarna var pastost utförda i stort format och ofta i dova färgtoner.

Under resorna i Europa besökte Luczak både museer och konsthallar. Han presenterade sig för galleriernas innehavare och undersökte möjligheten att satsa på en internationell karriär. I samband med en separatutställning på Galerie Bernheim-Jeune i Paris 1965 fick han ett internationellt genombrott med god kritik både i fransk och svensk press. Det ledde till fler utställningar i Paris (Galerie Mouffe 1970), Genève (Galerie Motte 1970), Biarritz (Galerie Vallombreuse 1970) och i London (B. H. Corner Gallery 1971).

Nästa större framgång kom 1970 vid en separatutställning på Galerie Internationale i New York, där han även deltagit i en samlingsutställning 1969. Fortfarande var motiven drömlika scener men Luczak målade vid tiden mer med kontrasterande, klara och nästan lysande färgtoner. Efter utställningen i New York började han arbeta med förberedelser för en utställning i Sverige, denna gång i Stockholm. Den kunde dock inte genomföras då han gick bort hastigt i april 1975.

1970 utnämndes Jerzy Luczak-Szewczyk till hedersmedlem med silvermedalj i Accademia Internazionale Tommaso Campanella i Rom. Han är representerad i svenska privata och offentliga samlingar samt i privata samlingar i Frankrike, Belgien, England, USA och Australien.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Arkivkällor[redigera | redigera wikitext]

  • Hiertner, Åke. Förteckning över flyktingärenden 1/10 1941 - 26/5 1945. Mars 1944, sid 3. Järnskogs Hembygdsförening, Koppom.
  • Landsfiskalen i Järnskogs distrikts arkiv, akt 848. Värmlandsarkiv, Karlstad.
  • Statens Utlänningskommission, centraldossier 601035 över Szewczyk, Wojciech Stanislaw. Riksarkivet, Stockholm.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Bugatti, C. E. (1969) Guida all'arte Europea, sid XXXIII samt 83 f. Ancona.
  • Fjärrstrand, A. (red.) (2011) Svenska konstnärer. Biografisk uppslagsbok 2011, sid 328. Bfl Svenska Konstnärer, Sala. ISBN 978-91-633-8137-9
  • Fourny, M. (1970) Annuaire de l'art international 1970-1971, sid 464. Paris.
  • Lo Faro Editore, V. (1970) Traguardi dell'arte '70, vol.1, sid 284. Rom.
  • Palmaer Waldén, M., Waldén K. (1965) Örebro i konsten, onumrerad bildsida. Drätselkammarens kansli, Örebro.
  • Phillips, J. (1982) My secret diary. Shepheard-Walwyn Ltd, London. ISBN 0856830623 (Kommentar: Förf. är konstnärens syster. Boken skildrar syskonens barndom och deras sommar 1939.)
  • Rauschenbusch, H. (red.) (1967-1971) International directory of arts. Deutsche Zentraldrûckerei AG. 9th edition 1967, vol.1, sid 745. 10th edition 1969, vol.1, sid 824. 11th edition 1971, vol.1, sid 837. Berlin.
  • Roosval, J., Lilja, G., Andersson, K. (red.) (1952-1967). Svenskt konstnärslexikon: tiotusen svenska konstnärers liv och verk, del III, sid 594. Allhems förlag, Malmö.

Tidningsartiklar i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Arts. Morget, J-F. Jerzy Luczak à la Galerie Bernheim. 24-30 nov. 1965.
  • Dagens Nyheter. Paris-kritiker berömmer. 19 dec. 1965.
  • Helsingborgs Dagblad. Sign G.E. Jerzy Luczaks utställning.17 april 1947.
  • Hälsingekuriren. Sign. Fr. Polensvensk konstnär utställer i Bollnäs. 16 nov. 1954.
  • Juvenal. Weber, A. Les Expositions. 16 nov 1965.
  • Mariestads tidning. Ahlin, J. Konstnär med spännande historia. 16 okt. 2015.
  • Nerikes Allehanda. Bilting, J. Intressant Örebro-konstnär hos Vallins. 29 nov. 1962.
  • Park East. Polier, B. Galerie Internationale. 5 nov. 1970.
  • Tranåsposten. Sign. Jo.Jo. Intressant utställning i Säbysalen. 21 mars 1955.
  • Örebro Kuriren. Örebrokonstnär hemma igen efter lyckad amerikasejour. 21 dec. 1970.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]