Johan Gustaf Sandberg

	Johan Gustaf Sandberg
	Självporträtt
Födelsenamn	Johan Gustaf Sandberg
Född	13 maj 1782; Stockholm
Död	27 juni 1854 (72 år); Klara församling
Begravningsplats	Norra begravningsplatsen; kartor
Nationalitet	Sverige
Konstnärskap
Fält	Måleri
Motiv	Historiemåleri, mytologi, porträtt
Utbildning	Kungliga Akademien för de fria konsterna
	Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Johan Gustaf Sandberg, född 13 maj 1782 i Stockholm, död 27 juni 1854 i Stockholm, var en svensk konstnär; han var professor i teckning vid Konstakademien från 1828, och direktör där 1845–1853.

Sandberg ägnade sig främst åt historiemåleri med motiv ur nordisk mytologi och svensk historia. Hans främsta verk inom detta område är kalkmålningarna över Gustav Vasa i Uppsala domkyrka. Han utförde också en mängd porträtt.

Biografi

Han var son till kunglige lakejen Anders Sandberg och Catharina Maria Högberg och från 1824 gift med pianisten Sofia Dorothea Kökeritz. Sandberg blev 1794 elev i Konstakademiens principskola och 1801 i antikskolan, lärde samtidigt musik och klaverspelning och tjänade pengar genom lektioner och genom arbete på kungliga teaterns dekorationsmålarverkstad. Under den följande tiden slöt han sig till den opposition mot akademin, som hade sin medelpunkt i "Sällskapet för konststudium". Tvisten med akademin lade sig snart, Sandberg valdes till ledamot 1821 och blev ordinarie professor 1828. Däremot hade han aldrig tillfälle att göra den för äldre tiders konstnärer obligatoriska studieresan till södern.

Han utförde teckningarna till praktverket Ett år i Sverige (1827-35) med bilderna graverade under Christian Didrik Forssells ledning och texten skriven av Anders Abraham Grafström. Under upprepade sommarvistelser på Säfstaholms slott målade Sandberg folktyper och folkdräkter.

Åtskilliga porträtt utförde Sandberg för det praktfulla Galleri af utmärkta svenska lärde, vetenskapsidkare och konstnärer, som han utgav 1835–42 (100 porträtt, litograferade av Johan Cardon). Sandberg är representerad vid Nationalmuseum^[5] i Stockholm, Uppsala universitet, Gripsholmssamlingen, Göteborgs konstmuseum^[6], Nordiska museet, Kungliga biblioteket och Kulturhistoriska museet i Lund.

Galleri

Johan Gustaf Sandbergs gravvård på Norra begravningsplatsen i Solna kommun.
Svensk allmoge kring Gustav I:s stod (1829)
Gustav Vasa talar till dalkarlarna i Mora (1836).
Porträtt av greve Fredrik Bogislaus von Schwerin (1826).
Porträtt av skulptören Bengt Erland Fogelberg.
Par i Vingåkersdräkt, ur planschverket "Ett år i Sverige".
Porträtt av Sven Lidman

Verk (urval)

Diana och Endymion, 1808
Karl XII och hans sekreterare i Stralsund, 1809
Uppståndelsen, 1810
Den helige Nikolaus räddar ett skepp ur sjönöd, 1811
Defilering på Ladugårdsgärdet, 1811
Valkyrior rida till striden, 1818, Nationalmuseum
Revy på Ladugårdsgärdet, 1818, Drottningholm
Gustaf Adolf vid Stuhm, 1822
Gustaf II Adolfs frieri, 1824
Katarina Jagellonica visar sin vigselring för jöran Persson, 1824
Gustaf Vasa i Sven Elofsons stuga
Gustaf Vasas avsked från ständerna
Österåkersgosse (även kallad Vingåkersgosse), Nationalmuseum, deponerad på Säfstaholms slott
Vingåkerskulla, 1822, Nationalmuseum
Midsommardans, 1825
På kyrkbacken i Vingåker, 1825
Akademins modellskola under en lektion, 1820-talet, Uppsala universitet
freskomålningarna i Gustavianska gravkoret i Uppsala domkyrka, 1831-1838
Jesus bär sitt kors, 1840, Skeppsholmskyrkan, altartavla
Getsemane, 1849, Järrestads kyrka, altartavla
Bröllop och begrafning i Vestra Vingåker, 1825, Säfstaholms slott (inköpt av Vingåkers kommun med medel från ortens företagare m.m.)

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Sandberg, Johan Gustaf, 1904–1926.

Svenskt konstnärslexikon del V sid 32-34, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390296

Noter

^ ”Johan Gustaf Sandberg”, RKDartists, läs online, läst: 22 oktober 2016.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Johan Gustaf Sandberg, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Klara kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0010/F I a/9 (1848-1860), bildid: C0056146_00103, död- och begravningsbok, s. no value, läs online läs online, läst: 15 april 2018, ”Gift Man?, 26,1/7, Profesorn f.d. Direktören vid fria Konstens Akademi Raddiren af Kongl. Wasa Orden Johan Gustaf Sandberg ???gatan mo 72 ??? 1,17, Slag”.^{[källa från Wikidata]}
^ Sandberg, JOHAN GUSTAF, Svenskagravar.se, läs online, läst: 26 april 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Nationalmuseum
^ Göteborgs konstmuseum

Vidare läsning

Lundström, Bo: Johan Gustaf Sandberg i Svenskt biografiskt lexikon (2000-2002)

[795b94000e3c38fb3d2ab064b8785ffe8e9dfabf-1] ”Johan Gustaf Sandberg”, RKDartists, läs online, läst: 22 oktober 2016.^{[källa från Wikidata]}

[dae720ed874b0a1f97913f6072f9045b57459ac7-2] [a b] Johan Gustaf Sandberg, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[f2983ea8678de7049c0d64653f57e17fb90c19b4-3] Klara kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0010/F I a/9 (1848-1860), bildid: C0056146_00103, död- och begravningsbok, s. no value, läs online läs online, läst: 15 april 2018, ”Gift Man?, 26,1/7, Profesorn f.d. Direktören vid fria Konstens Akademi Raddiren af Kongl. Wasa Orden Johan Gustaf Sandberg ???gatan mo 72 ??? 1,17, Slag”.^{[källa från Wikidata]}

[cf5e3c29f37f58db446395f4928dd29ef6e1074f-4] Sandberg, JOHAN GUSTAF, Svenskagravar.se, läs online, läst: 26 april 2017.^{[källa från Wikidata]}

[5] Nationalmuseum

[6] Göteborgs konstmuseum

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]