Gripsholms slott

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Gripsholm)
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Gripsholm” leder hit. För andra betydelser, se Gripsholm (olika betydelser).
Gripsholms slott
Slott
Gripsholm, vy från Mariefreds hamn.
Gripsholm, vy från Mariefreds hamn.
Land Sverige Sverige
Län Södermanland
Kommun Strängnäs
Läge
Skapare Henrik von Cöllen,
Fredrik Nussdorffer
Stil Renässans
Material Tegel
Grundad 1537
Ägare Statens fastighetsverk
Öppet för allmänheten ja
Nås enklast via Väg 223
GeoNames 2710622
Webbplats: Gripsholms slotts webbplats

Gripsholms slott är ett kungligt slott vid Mälaren, strax utanför Mariefreds gamla stadskärna i Strängnäs kommun. Slottet ägs av svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk[1]

Gripsholms slott inrymmer Statens porträttsamling med över 4 000 verk, med exempel på porträttkonstens förändringar från 1500-talet och fram till nutid. Nationalmuseum ansvarar sedan 1860-talet för porträttsamlingen.

Strax framför vindbryggan, på den så kallade Rännarbanan, står några runstenar med berättelser om det berömda Ingvarståget.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Gripsholm och Mariefred i Suecia antiqua et hodierna ca 1700, senare handkolorerad
Slottet på distans från entrésidan.
Inre borggården med slottsbrunnen samt trappan med det utskjutande burspråket.
Gripsholms slott (1850), litografi av Carl Johan Billmark.

Borgen[redigera | redigera wikitext]

Gripsholm byggdes som borg av drotsen Bo Jonsson (Grip) på 1370-talet. Åren 1377 till 1380 förvärvade han några gårdar i Kärnbo socken, bland andra Näsby och Finsta (även skrivet Finstad), och bildade ett gods där han lät bygga en borg som låg i strategisk och politisk närhet till Stockholm. Borgens namn, Gripsholm, nämns i ett köpebrev som han daterade i maj 1381 och har kopplingar till Bo Jonssons släktvapen, ett griphuvud.[2]

Efter Bo Jonssons död såldes egendomen 1404 till drottning Margareta, och förblev kronogods till 1472. Åren 1423–46 stod emellertid Gripsholms slott i pant hos greven Hans af Ewersten och Nougarten. Fogden under den tiden hette Hartvig Flögh ”en tyrann i Södermanland”, enligt en samtida källa. När slottet i samband med Engelbrektsfejden 1434 omringades av en sörmländsk bondehär stod borgen i lågor. Fogden hade anlagt branden och flytt med sina dyrbarheter i båt. Träbyggnaderna som brunnit ner ersattes snart av nya.[3]

Sten Sture den äldre bytte till sig Gripsholm 1472, och han omnämner i brev också ett "torn", sannolikt ett kärntorn. Till slottet byggdes ett kapell som tillägnades jungfru Maria. Den 10 mars 1485 utfärdades avlatsbrev för dem som besökte kapellet vid Gripsholm. År 1498 donerade Sten Sture borgen till kartusianklostret Pax Mariae, som grundats där fem år tidigare.

Det finns bara några få rester kvar av den medeltida borgen - två omsorgsfullt utförda fasader av gråsten vid Kronoköket[4] och källaren till Stureskansen[5], bägge inom den nuvarande förborgen.

Vasaslottet Gripsholm[redigera | redigera wikitext]

Klostrets existens blev kortvarig då det 1526 blev det första kloster som indrogs av Gustav Vasa. Han gjorde i december 1525 anspråk på godset i egenskap av arvtagare till Sten Sture den äldre, som donerat gården till klostret med villkoret att gården skulle återgå till de rätta arvingarna om klostret eller orden inte längre hölls vid makt. Anspråket legitimerades av riksrådet i januari 1526. Gustav Vasa lät riva borgen och började med hjälp av byggmästarna Henrik von Cöllen och Fredrik Nussdorffer uppföra ett slott 1537, avsett att vara en försvarsborg mot såväl utländska som inhemska hot, en Vasaättens stamborg, vilken stod färdig 1545. Som försvarsborg var slottet redan från början omodernt men användes för detta ändamål under Dackefejden, när kungabarnen inkvarterades på Gammelgården invid slottet. För att skaffa byggmaterial till slottet lät Gustav Vasa dessutom riva Vårfruberga klosterFogdön (också i Strängnäs kommun). Delar av klostermurarna lämnades dock kvar och finns bevarade idag, 3 km öster om Fogdö kyrka.

Efter Gustav Vasas död 1560 började slottet förfalla, men Erik XIV lät slutföra byggandet av förborgen, och han satte även 1563–1567 sin bror Johan III och hans fru Katarina Jagellonica i fängelse här, varför deras första barn, Isabella och Sigismund föddes här. År 1571 lät istället kung Johan III fängsla sin bror Erik XIV, här, (med familj) tills Erik 13 juni 1573 flyttades av hertig Karl, officiellt på grund av reparation av taket på slottet. Sannolikt hölls Erik fången i samma rum som använts för Johan, och att han suttit i det lilla rummet i fängelsetornet "konung Eriks kammare" är inte sannolikt.

Slottet har sedan dess genomgått betydande förändringar. Den första förändringen genomfördes redan i slutet av 1500-talet av Gustav Vasas son hertig Karl (Karl IX). Gripsholm ingick 1654–1715 i Hedvig Eleonoras livgeding. Hedvig Eleonora, som ofta bodde där innan hon blev änka, genomförde stora förändringar: hon lät uppföra den sk Drottningflygeln 1691, och ersatte 1708 tegeltaket med ett koppartak.[6] På 1770-talet försågs de flesta av rummen med kakelugnar för uppvärmning och den så kallade ”Kavaljersflygeln” uppfördes.[7]

Lilljekvists Gripsholm[redigera | redigera wikitext]

Den senaste omfattande restaureringen skedde under Fredrik Lilljekvist på 1890-talet, som sökte att ta bort alla förändringar sedan år 1600. Det förhindrade dock inte att Lilljekvist själv lade till nya tillbyggnader: Den kanske mest omfattande förändringen var en helt ny tredje våning. På inre borggården togs det tegelmålade putset bort och ersattes med ny renässansdekor, fönstren gjordes mindre och ett burspråk byggdes till.

Under tiden som restaureringarna pågick, uppstod en hetsig debatt om förändringarna på Gripsholm och restaureringarna av äldre byggnader i allmänhet, där Verner von Heidenstam var en framträdande kritiker. De principer som Lilljekvist arbetade efter, och som han delade med 1800-talets meste restaureringsarkitekt Helgo Zettervall, förkastades som historieförfalskning där de förändringar som samlats under århundradena ersattes med "äldre" nymodigheter.

Anno Domini 1893 gjordes detta gambla hus aendnu gamblare.
Verner von Heidenstam

Troligen var det förändringen i allmänhetens syn på restaureringarna som gjorde att flera planerade förändringar inte kom till. Exempelvis var det meningen att hela Kavaljersflygeln skulle rivas, vilket inte skedde.

Tornen[redigera | redigera wikitext]

Griptornet.
Fängelsetornet.

Griptornet[redigera | redigera wikitext]

Ägnat huvudsakligen för försvar, varje av de fem våningarna har varit generöst försedd med kanoner. Samtliga våningar har en lodrät passage för transport av förnödenheter eller kanonkulor. Tornet har också använts som fängelse, i vilket inskrifter finns: "Anno 1600 den 3 Aprilis Bleffüe wij här insatte, Troo Gudh i alle tingh, Arffwid Ericksonn Till Lindöö och Peÿtz, Gud wett min lycka, Axel Korck Till Aniela, Wij haffue setted för vår troohett och lydett för wåre synder, kome här uth den..."

De båda, och Karl Gustafsson Stenbock fängslades här av hertig Karl, under striderna mellan honom och Sigismund.

Vasatornet[redigera | redigera wikitext]

Varje våning har bara ett rum. På första våningen ligger förråd, andra våningen inhyser Gustav Vasas säng från gården Räfsnäs. På tredje våningen ligger Gustav III:s divan. På 1700-talet hade Kungen flera divaner i rummet, därav namnet. Idag hänger Slottets självporträtt här.

Teatertornet[redigera | redigera wikitext]

Kallas också kyrktornet, och är slottets största rondell. Kombinerat försvars- och bostadstorn, och under Karl IX också slottskyrka. En teater konstruerades här av Gustav III, där bland andra Gustav III:s franska teater uppträdde 1781–1792.

Fängelsetornet[redigera | redigera wikitext]

Enligt traditionen fängelse för Johan III (1563–1567), Erik XIV och Gustav IV Adolf, med familjer.

Galten och Suggan[redigera | redigera wikitext]

Galten och Suggan.

På den yttre borggården står de båda kanonerna Galten och Suggan som göts i slutet av 1500-talet och som tagits som krigsbyten från Ryssland. Kanonerna har funnits på slottet sedan 1623. De har även kallats Rysseulvarna samt Vargen och Varginnan.[2]

Hantverksdetaljer[redigera | redigera wikitext]

Glasmakerier från 1541 utfördes av Urban Glasmakare. Peter Holländer var ansvarig för bleckarbeten vid tillverkningen av tornhuvar år 1544.

Gripsholmsjubiléet 1937[redigera | redigera wikitext]

Generalprogrammet för festligheterna vid Gripsholmsjubileet 1937.

Vid midsommartid 1937 firades slottets 400-årsjubileum under fyra festdagar. Arrangör var Föreningen för Gripsholmsjubiléet 1937, med landshövdingen Bo Hammarskjöld som ordförande och en rad andra höga samhällsföreträdare i styrelsen. Föreningen hade grundats med syftet att "förbereda och verkställa firandet av Wasaborgensgrundläggning sommaren 1937 samt förbereda och organisera en sammanslutning för främjande av Gripsholms och dess samlingars utveckling och förkovran".[8]

Festligheterna pågick i fyra dagar, 19-20 och 23-24 juni. Jubileumsprogrammet innehöll bland annat konserter, skådespel, gudstjänster, uppvisningar och speciella utställningar. Flera av den tidens stora skådespelare medverkade i det specialskrivna festspelet Det stora kalaset, bland dem Edvin Adolphson som hade rollen som kung Gustaf Vasa och Holger Löwenadler, som hade rollen som hans fogde. Regissör var Per Lindberg. Festligheterna, som besöktes av kung Gustaf V, engagerade även stadens och den omgivande socknens befolkning och föreningar, som medverkade som statister och i olika uppvisningar och andra programpunkter. Det arrangerades specialresor från Stockholm och andra orter med båt, buss och tåg.[8]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Interiör[redigera | redigera wikitext]

Exteriör[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Gripsholms slott och slottsområde”. Statens fastighetsverks webbplats. http://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/sodermanlands-lan-d/gripsholms-slott-mariefred/. Läst 21 maj 2016. 
  2. ^ [a b] Strömbom Sixten, red (1937). Gripsholm: slottet och dess samlingar 1537-1937. Stockholm: Nordisk rotogravyr. Libris 22215 
  3. ^ Schnell, Ivar (1970). Mariefreds stad. Södermanlands hembygdsförbunds sockenbeskrivningar för hembygdsundervisning, 0280-5782 ; 24. Nyköping: Södermanlands hembygds- och museiförbund. Libris 1668512 
  4. ^ Westlund, Per-Olof (1949). Gripsholm under Vasatiden: en byggnadshistorisk undersökning. Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens handlingar, 99-0277315-X ; 67. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 1456355 
  5. ^ Mariefred 400 år: [en jubileumsbok]. Strängnäs: Axplock. 2005. Libris 10036721. ISBN 91-85385-09-3 
  6. ^ Nanna Lundh-Eriksson (1947). Hedvig Eleonora. Stockholm: Wahlström & Widstrand 
  7. ^ Legnér, Mattias (25 februari 2013). ”Kakelugnen värmde under lilla istiden”. Svenska Dagbladet. 
  8. ^ [a b] Generalprogrammet för festligheterna Gripsholm 400 år 19-20 och 23-24 juni 1937, tryckt och utgivet 1937 av Föreningen för Gripsholmsjubiléet 1937

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]