Johannes Anton Selander

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Johannes Anton Selander
Född27 november 1887[1]
Marieby församling
Död3 april 1964[1]
Eskilstuna Klosters församling
NationalitetSvensk
SysselsättningJournalist
Redigera Wikidata
Staty föreställande Selander på J A Selanders gata, gjord av Richard Brixel.

Johannes Anton Selander (vars förnamn sällan skrivs ut eller används), född 27 november 1887, död 3 april 1964, var en liberal svensk publicist, mest känd för sin starkt nazifientliga hållning som chefredaktör för Eskilstuna-Kuriren under andra världskriget.

Levnadsbana[redigera | redigera wikitext]

Selander föddes i Marieby i Jämtland. Hans journalistbana började vid 19 års ålder på Östersunds-Posten, där han så småningom blev redaktionssekreterare. Han var i sju år chefredaktör för Hudiksvalls Nyheter innan han 1920 tillträdde som chefredaktör för Eskilstuna-Kuriren, ett uppdrag han behöll till året före sin död. Selander tog 1932 initiativet till vad som sedermera utvecklades till nyhetsbyrån och samarbetsorganisationen Förenade Landsortstidningar, vars ordförande han var i ett decennium.[2]

Nazikritisk publicist under kriget[redigera | redigera wikitext]

Skylt vid staty av Selander, som kortfattat beskriver hans gärning.

Under andra världskriget vägrade Selander att godta de inskränkningar i pressfriheten som samlingsregeringen införde, och fortsatte att starkt och öppet kritisera såväl Nazityskland som Sovjetunionen. Som följd av en artikel i Eskilstuna-Kuriren i december 1940 om det sovjetiska anfallet på Finland, i vilken Selander i kraftiga ordalag kritiserade både Sovjetunionen och dess vid tillfället allierade Nazityskland, åtalades han enligt en numera borttagen paragraf i Tryckfrihetsförordningen om "smädliga, förgripliga eller till osämja med främmande makt syftande omdömen". Selander bestred åtalet, bland annat med motiveringen att "sanningen kan icke betecknas som smädlig", medan åklagarsidan menade sanningshalten vara oväsentlig: det viktiga var att inte hindra regeringens ansträngningar att bibehålla landets neutralitet. Selander frikändes.[2]

Selander fortsatte sin uttalade kritik av framför allt Nazityskland kriget igenom, liksom sitt försvar av det fria ordet gentemot regeringens censurpolitik och sitt stöd för de ockuperade grannländerna Norge och Danmark. Detta ledde till att Eskilstuna-Kurirens upplaga togs i beslag av statsmakterna vid tre tillfällen.[3] Tillsammans med Torgny Segerstedt i Göteborgs Handels och Sjöfartstidning var Selander också den enda i landet som vågade publicera Vilhelm Mobergs starka kritik mot statsmakternas censur.[4]

Selander var under andra världskriget även medlem av samfundet Nordens Frihet.[5]

J. A. Selanders son, Bo Selander, har hävdat att fadern under kriget var med i en hemlig sammanslutning vars mål var att Sverige skulle intervenera i Norge på de allierades sida. J. A. Selander tycks också ha haft regelbundna möten med personer ur den norska motståndsrörelsen, och bevistade bland annat rättegången i Oslo mot Vidkun Quisling efter kriget.[2]

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Efter kriget fick Selander ta emot förtjänstmedaljer från Norge, Danmark och Storbritannien[2]. Inom Sverige har hans gärning kommit något i skugga bakom Torgny Segerstedt, men oftast nämns han tillsammans med denne som den publicist som mest rakryggat tog ställning mot nazismen och mot tveksamheter i Sveriges neutralitets- och censurpolitik.[6][4][7]

Den 14 november 2005 bytte den tidigare Teatergatan i Eskilstuna namn till J. A. Selanders gata[8], och en staty (skapad av Richard Brixel) föreställande honom invigdes.[9] Sedan samma år arrangerar Eskilstuna-Kuriren och Mälardalens högskola till J. A. Selanders minne årligen Selanderdagen för "idéutveckling och samarbete inom medieområdet".[10][11]

Utnämndes 1946 till riddare av första klass av Sankt Olavs Orden "for særlig fremragende fortjenester av Norges sak under krigen".[12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] J Anton Selander, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt biografiskt lexikon: 5854, läs online
  2. ^ [a b c d] Jerker Norin, Ordet måste stå fritt: 115 år med Eskilstuna-Kuriren, bok utgiven av Eskilstuna-Kuriren, 2005. ISBN 91-631-8024-3
  3. ^ Eskilstuna-Kuriren - en lång historia - Selander vägrade att tiga, webbsida från Eskilstuna-Kuriren, länkad 2008-09-18.
  4. ^ [a b] Ingrid Nettervik, Pacifisten som blev försvarsivrare: Vilhelm Moberg och den nordiska tragedin[död länk]. Webbsida från Växjö universitet, länkad 2008-09-19.
  5. ^ Byström, Tora (2009). Nordens frihet: samfundet, tidningen, kretsen. Lund: Sekel Bokförlag. sid. 233 m fl. Libris 11583186. ISBN 978-91-85767-47-2. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25758 
  6. ^ Mats Wiklund, Liberal press del av demokratins framväxt, Svenska Dagbladet 2005-07-30, länkad 2008-09-19.
  7. ^ Curt Bladh, J A Selander – antinazisten som glömdes bort. Webbsida från Sundsvalls Tidning 2006-11-12, länkad 2008-09-18.
  8. ^ Bjarne Moelv, J A Selander - monument och människa.[död länk] Webbsida från tidningen Folket 2005-11-12, länkad 2008-09-18.
  9. ^ Ett konstverk fyllt av symbolik, webbsida från Eskilstuna-Kuriren 2005-11-15, länkad 2008-09-18.
  10. ^ Selanderdagen Arkiverad 9 oktober 2006 hämtat från the Wayback Machine., webbsida hos Mälardalens högskola, länkad 2008-09-18.
  11. ^ Selander fick en egen dag i Eskilstuna[död länk], webbsida från Katrineholms-Kuriren, länkad 2008-09-19.
  12. ^ "St. Olav til svenske statsborgere", Verdens Gang, 27 november 1946, sid 2

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]