Hoppa till innehållet

Josef Frank

Från Wikipedia
För den tyske läkaren Joseph Frank (1771–1842), se Joseph Frank.
Josef Frank
Josef Frank, 1960. Foto: Lennart Nilsson.
Personfakta
NationalitetSvensk, född i Österrike
Född15 juli 1885
FödelseplatsBaden[1]
Död8 januari 1967 (81 år)
DödsplatsOscars församling[1] och Stockholm[2]
Alma materTechnische Universität Wien[3]
Arbeten
Hitta fler artiklar i
Arkitekturportalen
KulturNav

Josef Frankⓘ, född 15 juli 1885 i Baden nära Wien i Österrike, död 8 januari 1967 i Oscars församling, Stockholm,[4] var en österrikisk arkitekt och formgivare. Han var en av funktionalismens pionjärer.

Porträtt av Josef Frank av Trude Waehner, 1934

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Josef Frank växte upp i Wien i en judisk familj, med en far som var textilhandlare och en mor som var konstnär och bland annat gjorde textila mönster. Han utbildade sig till arkitekt vid Tekniska Högskolan i Wien till 1908, praktiserade därefter i Berlin 1908–09 hos Bruno Möhring samtidigt som Sigurd Lewerentz också gjorde praktik där. Efter praktiken etablerade han sig som arkitekt i Wien. Han disputerade 1910 på en avhandling om den florentinske arkitekten Leon Battista Albertis kyrkobyggnader. Han formgav också möbler och textilier för den egna firman Haus & Garten. Tillsammans med arkitekten Oscar Wlach hade han på Parisutställningen 1925 visat stol modell 2025. Sitsen är i rotting och ryggen av bambupinnar. Frank hade bland annat uppdrag att inreda Esther Strömbergs ”Die Schwedische Turnschule”,[5] en gymnastikundervisning i Wien. I samband med detta träffade han Anna Sebenius. De gifte sig borgerligt i Köln och vigdes av Konrad Adenauer.[6] År 1933 tvingades han i landsflykt på grund av den växande antisemitismen, och kom med sin svenska fru Anna till Stockholm.[7][8]

Bland hans tidiga verk räknas arbetarbostadsområdet i Ortmann, Pernitz 1919–21. År 1927 var han representerad på utställningen Weissenhofsiedlung i Stuttgart och 1932 var han konstnärligt ansvarig och initiativttagare för bostadsutställningen Werkbundsiedlung i Wien.[9]

Han kom i kontakt med Svenskt Tenns grundare Estrid Ericson i början av 1930-talet. Samarbetet med Ericson inleddes 1934 och pågick i mer än tre decennier, fram till Josef Franks död 1967.[10] Hösten 1934 visades samarbetet mellan Estrid Ericson och Josef Frank upp för första gången på Lilevalchs konsthall i Stockholm.[11] Svenskt Tenn inredde fyra rum. I ett av dessa visades Josef Franks generösa soffa som ända sedan dess kallats Liljevalchssoffan. Soffan bröt mot tidens ideal och den i Sverige då rådande funktionalismen. Den finns än idag i Svenskt Tenns sortiment.[12]

I Sverige arbetade han främst med möbel- och inredningsdesign och skapade möbler, tapetmönster, textiltryck och interiörer för Svenskt Tenn i Stockholm. På världsutställningarna i Paris 1937 och i New York 1939 kom Svenskt Tenn och Josef Frank att bli starkt förknippade med begreppet ”Swedish Modern”.[12] Som arkitekt och formgivare satte Josef Frank människan och bekvämligheten i centrum och skrev, däribland i en artikel i tidningen Form 1957, att vi ska ”gestalta” vår omgivning som om den uppstått av en tillfällighet (”we should design our surroundings as if they originated by chance”). Det gällde så väl för ett vardagsrum som för en stad. Franks inredningsfilosofi ”accidentism” är än idag en viktig del i hur inredningsföretaget Svenskt Tenn arbetar med interiörer och ligger till grund för den gemensamma filosofi som Josef Frank och Svenskt Tenns grundare Estrid Ericson utvecklade tillsammans.[13]

När nazisterna ockuperade Norge och Danmark 1941 lämnade paret Frank Sverige och levde i New York fram till andra världskrigets slut 1945. Under denna tid skapade Frank många av sina färgstarka textila mönster för Svenskt Tenn.[14]

På 1950-talet, vid 68 års ålder, började Josef Frank ägna sig åt att måla akvareller. Han målade bland annat akvareller på somrarna 1953–63 i Dieulefit i Provence i Frankrike tillsammans med sin tidigare elev från Kunstgewerbeschule i Wien, den österrikiska konstnären Trude Waehner. Akvarellerna såldes eller skänktes bort av Frank endast undantagsvis och visades för publik för första gången 2016 på Millesgården i Lidingö.

Efter Anna Franks död 1957 levde Josef Frank ihop med Dagmar Grill, som var kusin till Anna.

Bland Josef Franks främsta byggnadsverk räknas Villa Beer[15] i Wien. Han är bland annat representerad på Nationalmuseum[16] i Stockholm och Röhsska museet[17] i Göteborg. 2015 genomfördes utställningen Josef Frank Against Design på MAK i Wien, som sedan visades på ArkDes i Stockholm 2017.[18][19]

År 2010 invigdes Josef Franks plats på Rindögatan på Gärdet i Stockholm, nära platsen där han bodde. På platsen står två stycken Stol 2025 i brons, ursprungligen ritade av Frank i Wien redan på 1920-talet. Idag utgör denna stolsmodell en hörnsten i Svenskt Tenns sortiment.[20]

” Det är inte nödvändigt att man har det vackert omkring sig. Det är inte ens viktigt. Det viktiga är bara att man har det skönt och att man har saker omkring sig som man tycker om och som passar ihop med en själv. Man behöver stå i ett personligt förhållande till sitt hem. „
– Josef Frank

Frank-villorna i Falsterbo

[redigera | redigera wikitext]

Anna och Josef Frank tillbringade flera somrar i Falsterbo. År 1924 fick han i uppdrag att rita Villa Claëson i Falsterbo för Annas syster och svåger Signhild och Axel Claëson. Han ritade sammanlagt fem villor i Falsterbo mellan 1927 och 1936.[21][22] Villorna brukar kallas Sverige första funkishus och är de enda byggnaderna som Frank ritat som finns i Sverige.[23]

  • Villa Claëson 1927, Bernt Lüdkes väg 10
  • Villa Carlsten 1927, Fyrvägen 26[24]
  • Villa Seth 1934, Fyrvägen 13
  • Villa Låftman 1934, Fyrvägen 15
  • Villa Wehtje 1936, Kung Olofs väg 1


  • Villa Claëson
    Villa Claëson
  • Villa Carlsten
    Villa Carlsten
  • Villa Seth
    Villa Seth
  • Villa Låftman
    Villa Låftman
  • Villa Wehtje
    Villa Wehtje

Verk i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Inredning för Östasiatiska museet, 1912, Köln
  • Villa Scholl (eller Haus Scholl), 1913-14, Wilbrandtgasse 3, 19. Bezirk, Wien
  • Arbetarbostadsområde i Ortmann, Pernitz, Österrike
  • Villa Beer[25] (eller Haus Beer), 1929-30, Wenzgasse 12, 13. Bezirk, Wien
  • Villa Bunzl (eller Haus Bunzl), 1934-36, Chimanistrasse 18, 19. Bezirk, Wien

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
  • Architektur als Symbol, Wien 1931, i översättning till svenska av Karin Lindegren Arkitektur som symbol: element i tyskt Neues Bauen, Ellerström 1995
  • Bergquist, Mikael, Michélsen, Olof (2005). Accidentism: Josef Frank. Basel : Birkhäuser. ISBN 3764372567
  • Bergquist, Mikael, Michélsen, Olof (2016). Spaces: Josef Frank. Zurich : Park Books. ISBN 9783038600183
  • Czech, Herrmann (red.)(2016). Josef Frank: against design. Basel : Birkhäuser. ISBN 3035609993
  • Eriksson, Jan Christer, Wängberg-Eriksson, Kristina (2017). Josef Frank - möbelformgivaren. Stockholm : Carlsson bokförlag. ISBN 9789173318389
  • Schwerin Sievert, Ulrica Von (2016). Josef Frank - de okända akvarellerna. Stockholm : Nicotext. ISBN 9789187397325
  • Wängberg-Eriksson, Kristina (2022). Pepis flora : Josef Frank som mönsterkonstnär. Stockholm : Carlsson Bokförlag. ISBN 9789189065079
  • Wängberg-Eriksson, Kristina (1994). Josef Frank : livsträd i krigens skugga. Lund : Signum. ISBN 9187896184

Bildgalleri

[redigera | redigera wikitext]
  • Bronsstolar på Josef Franks plats utanför hans bostad på Rindögatan 52 i Stockholm.
    Bronsstolar på Josef Franks plats utanför hans bostad på Rindögatan 52 i Stockholm.
  • År 2010 donerade Kjell och Märta Beijers stiftelse konstverket Stol 2025 (inventarienummer 364).
    År 2010 donerade Kjell och Märta Beijers stiftelse konstverket Stol 2025 (inventarienummer 364).
  • Josef och Anna Franks gravvård på Norra begravningsplatsen i Solna kommun.
    Josef och Anna Franks gravvård på Norra begravningsplatsen i Solna kommun.
  • Villa Beer 1929-30, Wien 13
    Villa Beer 1929-30, Wien 13

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 10 januari 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20010525138, läst: 29 januari 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ ”Josef Frank”, Architektenlexikon Wien 1770 - 1945, Architekturzentrum Wien, Architektenlexikon Wien 1770 - 1945 ID: 146.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sveriges dödbok 1830-2020, Sveriges släktforskarförbund
  5. ^ ”Josef Frank - Österrikaren som lyfte fram den svenska formen”. företagsamheten.se. http://företagsamheten.se/entreprenorer/josef-frank/. 
  6. ^ ”Josef Franks plats invigd med provsittning”. Dagens Nyheter. 17 maj 2010. http://www.dn.se/sthlm/josef-franks-plats-invigd-med-provsittning/. 
  7. ^ "Josef Frank – arkitekt och outsider". Arkiverad 31 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine. judiska-museet.se. Läst 14 maj 2016.
  8. ^ Bild: Lennart Nilsson (13 mars 2017). ”Josef Frank drömde om större projekt”. Arkitekten.se. https://arkitekten.se/nyheter/josef-frank-dromde-om-storre-projekt/. Läst 3 september 2025. 
  9. ^ ”Josef Frank” (på tyska). Werkbundsiedlung Wien. Arkiverad från originalet den 25 september 2015. https://web.archive.org/web/20150925084035/http://www.werkbundsiedlung-wien.at/de/architektinnen/josef-frank/. 
  10. ^ ””A Philosophy of Home” – Hundra år av Svenskt Tenn på Liljevalchs”. Liljevalchs. https://liljevalchs.se/kalender/a-philosophy-of-home-hundra-ar-av-svenskt-tenn-pa-liljevalchs/. Läst 3 september 2025. 
  11. ^ ”Så blev Svenskt Tenn synonymt med god svensk smak”. DN.se. 6 oktober 2024. https://www.dn.se/kultur/sa-blev-svenskt-tenn-synonymt-med-god-svensk-smak/. Läst 3 september 2025. 
  12. ^ [a b] Folke, Carl (2025). Nina Stritzler-Levine, Maria Veerasamy. red. Svenskt Tenn: Nina Stritzler-Levine with foreword by Maria Veerasamy. Phaidon. ISBN 978-1-83866-688-0. Läst 3 september 2025 
  13. ^ Sveriges Radio (20 mars 2017). ”Josef Franks sena fantasivillor rymmer både kitsch och krångel - Kulturnytt”. www.sverigesradio.se. https://www.sverigesradio.se/artikel/6649146. Läst 3 september 2025. 
  14. ^ Wängberg-Eriksson, Kristina (1994). Josef Frank: livsträd i krigens skugga. Signum. ISBN 978-91-87896-18-7. Läst 3 september 2025 
  15. ^ Bergquist, Mikael; Olof Michélsen (2016). Spaces. ISBN 978-3-03860-018-3 
  16. ^ Nationalmuseum
  17. ^ Röhsska museet
  18. ^ ”Exhibition - MAK Museum Vienna” (på engelska). www.mak.at. Arkiverad från originalet den 13 december 2024. http://web.archive.org/web/20241213035004/https://www.mak.at/en/program/exhibitions/josef_frank. Läst 3 september 2025. 
  19. ^ ”Josef Frank: Against Design”. ArkDes. 10 mars 2017. https://arkdes.se/utstallningar/josef-frank-against-design/. Läst 3 september 2025. 
  20. ^ DN - Josef Franks plats invigd med provsittning
  21. ^ ”Josef Franks villor”. matsmedeltid.se. Arkiverad från originalet den 16 november 2016. https://web.archive.org/web/20161116164617/http://www.matsmedeltid.se/joseffranksvillor.htm. Läst 16 november 2016. 
  22. ^ ”Villor ritade av Josef Frank”. vellinge.com. http://vellinge.com/sevart/villor. 
  23. ^ ”Som en strandad båt på sandheden”. Sveriges Radio. 18 oktober 2010. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=4109868. Läst 18 oktober 2010. 
  24. ^ Huset ägs sedan 2011 av Kjell och Märta Beijers stiftelse och undergår renovering 2015. Källa: Josef Franks villa ska bevaras för eftervärlden i Sydsvenskan 14 juli 2015.
  25. ^ "Das neue Leben der grossen Villa Beer" orf.at. Läst 26 sept 2021.

Övriga källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Josef_Frank&oldid=57993416”