Gärdet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Gärdet (olika betydelser).
Ladugårdsgärdet
Kaknästornet Gärdet Gärdets Sportfält Stockholm Sweden 20050812.JPG
KommunStockholm
KommunområdeInnerstaden
StadsdelsområdeÖstermalm
Bildad1926
Antal invånare21 525 (2017)
Landareal512 hektar
SmeknamnGärdet
PostortStockholm
Postnummer115 XX
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

Gärdet, officiellt Ladugårdsgärdet, är en stadsdel i Stockholms innerstad. Stadsdelen ligger öster och nordost om Östermalm. Gränsen mot Östermalm utgörs av Valhallavägen samt i en linje norr om Filmhuset och vidare öster om kvarteret Kompaniet vid Gärdesgatan. Lidingövägen bildar gräns mot Norra Djurgården och Hjorthagen. Gränsen mot Djurgården går i Djurgårdsbrunnsviken och Djurgårdsbrunnskanalen. Den består dels av ett tättbebyggt område, dels av ett stort huvudsakligen gräsbevuxet område med inslag av skog som är en del av Nationalstadsparken. Stadsdelen bildades 1926 genom en delning av stadsdelen Östermalm.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Exercisövning på Gärdet under Karl XIV Johan:s regering. Kungen syns i nedre högra hörnet. På bilden går Göta Livgarde till attack, nedanför Borgen. Målning av Anders Lundquist.

De stora öppna ytorna tjänade som militärt övningsfält från 1672 (Karl XI). Under Karl XIV Johans tid röjdes och planerades en större del av Gärdet för att även kavallerier och artilleriet skulle kunna spränga fram här. Kungen höll mönstring och exercis under sommaren när han vistades på Rosendals slott. Oftast såg han emellertid på från avstånd uppe på Borgen. För att komma till Gärdet red han på en särskild byggd bro över Djurgårdsbrunnskanalen vars brorester man fortfarande anar, den låg i höjd med Sjöhistoriska museet. År 1905 flyttade militären ut till Järvafältet istället.

1843 anordnade Knut Erik Venne Höökerberg och Gustaf Johan Schartau olympiska lekar på Gärdet, likt Olympiska spelen i Ramlösa. Det stora publikantalet orsakade dock problem och vissa grenar kunde inte genomföras.

Mellan 1919 och 1936 låg Lindarängens flyghamn vid Lindarängsvägen 36. Den 16 september 1936 invigdes Bromma flygplats och den landbaserade flygtrafiken kom att ersätta den sjöbaserade.

Under 1990-talet byggdes stadsdelen ut i nordvästlig riktning då gamla militära övningsfält ersattes med bostadsområdet Starrbäcksängen. Utbyggnadens sista etapp i hörnet av Valhallavägen och Lidingövägen avslutades år 2007 med Svea torn. I samband med nybyggnationen för Kungliga Musikhögskolan på 2010-talet uppfördes bostadsområdet Svea Fanfar på den angränsande marken.

Stadsplanetävlingen för det nya området vanns år 1929 av arkitekten Arvid Stille vars förslag omarbetades till färdig stadsplan 1931.[1] Gärdet bebyggdes till större delen under samma period, 1930-talet och framåt, och är därför arkitektoniskt likformigt. Den dominerande byggnadsstilen är tidig funktionalism. Området användes som förebild för bostadsområden i hela världen. Det nyskapande ifråga om stadsdelens planering var framför allt att kvarteren inte är slutna utan husen ligger fristående från varandra. Det finns också många grönområden mellan husen.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Grönområdet Gärdet[redigera | redigera wikitext]

Gärdet är också namnet på den stora öppna ytan med gräs, också skådeplatsen för de stora ”drakfestivalerna” som på 1960- och 1970-talen arrangerades av Konstfackskolans elevkår och för Gärdetfestivalerna som gick av stapeln vid ett antal tillfällen på 1970-talet och som ibland ses som en av de samlande startpunkterna för den progressiva musikrörelsen i Sverige. Fältet under namnet Gärdets sportfält[2] är en populär plats för olika idrotter med beachvolleybollbana, gräsfotbollsbana, amerikanska fotbollsmål samt långfärdsskidåkning på vintern. På Kristi himmelsfärds dag är det Drakfest på Gärdet och då samlas folk för att flyga med pappersdrakar. På Gärdet betade också från 1940-talet till 1991 Stockholms Stads fårhjord (i folkmun kallades de för kungens får).

Djurlivet[redigera | redigera wikitext]

Här finns bävrar, kaniner och rådjur [3] där man även utan framgång försökt begränsa antalet kaniner.[4]

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

Inom stadsdelen finns ett flertal offentliga byggnader och institutioner, bland annat Kaknästornet, Kungliga Musikhögskolan, Sjöhistoriska museet, Tekniska Museet, Etnografiska museet, Försvarets materielverk, Svenska Filminstitutet, Högkvarteret, Krigsarkivet, Livgardet (f.d. Livgardets dragoner) och Försvarshögskolan, Frihamnen, Värtahamnen, Förvaltningsrätten i Stockholm med flera.

Övriga platser:

Institutioner[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

År 2017 hade stadsdelen cirka 21 500 invånare, varav cirka 19,1 procent med utländsk bakgrund.[5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ann Lindegren Westerman (2010) (PDF). Arkitekterna Albin Stark och Erik Stark. Stockholm: Arkitektur. Libris 11746239. ISBN 978-91-86050-77-1. http://www.sthbyggnadsforening.se/UserFiles/Stark_091118_WEB.pdf. Läst 10 augusti 2011 
  2. ^ ”Gärdets sportfält”. http://www.stockholm.se/-/Serviceenhetsdetaljer/?enhet=0de85921da9a4477a3849420ea45c6ba. Läst 9 juli 2018. 
  3. ^ Rävar, sälar och rådjur intar stan” (på sv-SE). Mitt i Stockholm. https://mitti.se/nyheter/vildsvin-utter-innerstan-kungsholmen/. Läst 22 september 2018. 
  4. ^ ”KIT” (på sv). kit.se. https://kit.se/2016/08/23/57208/varfor-lyckas-stockholm-inte-bli-av-med-kaninerna/. Läst 22 september 2018. 
  5. ^ ”Områdesfakta”. statistik.stockholm.se. http://statistik.stockholm.se/omradesfakta/index.html. Läst 2 maj 2018. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]