Judar i Ryssland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ett Rosh hashana-kort som uppmuntrar ryska judar att flytta till USA.

I världen finns cirka 4 miljoner judar av rysk härkomst.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Det finns belägg för judisk befolkning i Kaukasien och Ryssland redan under antiken.

De stora områdena i Ryska riket hade en gång den största judisk befolkningen inom den judiska diasporan.[1]

Traditionella platser med mycket judar finns i södra Ryssland , Ukraina, Armenien, och Georgien sedan Babyloniska fångenskapen, och dokument finns från 300-talet om armeniska städer med en judisk befolkning mellan 10 000-30 000 personer, samt judiska bosättningar på Krim.[2] Det finns också judar i Azerbaijan. De har också som i andra länder som Armenien och Georgien funnits där sen antiken och förfallet av Babylonska fångenskapen. Förut så fanns det Armenier och Azerbajdzjaner samt judar släkta. Det finns mest judar i USA och sen Ryssland, Georgien, Armenien, Azerbajdzjan och Ukraina. Judarna i Azerbajdzjan kallas för gornyj jevrey som på ryska betyder bergsjudar eftersom de bor i ett eget distrikt vid bergen. Som anordnades sen Sovjetunionen. De mesta judarna i Kaukasien har flyttat till Europa, USA, Ryssland eller till hemlandet Israel. Varför har det flyttat mängdvis med judar från Azerbajdzjan. Tror man är för att det inte finns mycket arbete och att sen Sovjetunionens förfallit har de blivit trakasserade i muslimska landet Azerbajdzjan. I Azerbajdzjan är det olagligt med antisemitism men det förekommer ändå vanligtvis. I andra länder är de välkomna men inte av muslimer och i muslimska länder. Mycket del av folket från Armenien, Georgien och Azerbajdzjan härstammar från Judiska rötter.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 10 juli 2011.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jewish Encyclopedia of 1901–1906 [1]
  2. ^ ”Armenia”. Jewishvirtuallibrary.org. http://www.jewishvirtuallibrary.org/jsource/judaica/ejud_0002_0002_0_01325.html. Läst 22 mars 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]