Jyutping
Jyutping (förenklad kinesiska: 粤拼; traditionell kinesiska: 粵拼; Jyutping: jyut6 ping3) är ett system för transkribering av kantonesiska som utvecklades av Linguistic Society of Hong Kong år 1993.[1] Namnet Jyutping betyder "yue stavning".[2]
Det finns flera system för att transkribera kantonesiskt uttal till det latinska alfabetet, där Jyutping är det mest använda systemet. Det främsta konkurrerande systemet är Yale-systemet.[3]
Initialer[redigera | redigera wikitext]
| b /p/ 巴 |
p /pʰ/ 怕 |
m /m/ 媽 |
f /f/ 花 |
| d /t/ 打 |
t /tʰ/ 他 |
n /n/ 那 |
l /l/ 啦 |
| g /k/ 家 |
k /kʰ/ 卡 |
ng /ŋ/ 牙 |
h /h/ 蝦 |
| gw /kʷ/ 瓜 |
kw /kʰʷ/ 誇 |
w /w/ 蛙 |
|
| z /ts/ 渣 |
c /tsʰ/ 叉 |
s /s/ 沙 |
j /j/ 也 |
Källa:[4]
Finaler[redigera | redigera wikitext]
| aa /aː/ 沙 |
aai /aːi/ 徙 |
aau /aːu/ 梢 |
aam /aːm/ 三 |
aan /aːn/ 山 |
aang /aːŋ/ 坑 |
aap /aːp/ 圾 |
aat /aːt/ 剎 |
aak /aːk/ 客 |
| ai /ɐi/ 西 |
au /ɐu/ 收 |
am /ɐm/ 心 |
an /ɐn/ 新 |
ang /ɐŋ/ 笙 |
ap /ɐp/ 濕 |
at /ɐt/ 失 |
ak /ɐk/ 塞 | |
| e /ɛː/ 些 |
ei /ei/ 四 |
eu /ɛːu/ 掉 |
em /ɛːm/ 舐 |
eng /ɛːŋ/ 鄭 |
ep /ɛːp/ 夾 |
ek /ɛːk/ 石 | ||
| i /iː/ 詩 |
iu /iːu/ 消 |
im /iːm/ 閃 |
in /iːn/ 先 |
ing /ɪŋ/ 星 |
ip /iːp/ 攝 |
it /iːt/ 洩 |
ik /ɪk/ 識 | |
| o /ɔː/ 疏 |
oi /ɔːi/ 開 |
ou /ou/ 蘇 |
on /ɔːn/ 看 |
ong /ɔːŋ/ 桑 |
ot /ɔːt/ 喝 |
ok /ɔːk/ 索 | ||
| u /uː/ 夫 |
ui /uːi/ 灰 |
un /uːn/ 寬 |
ung /ʊŋ/ 鬆 |
ut /uːt/ 闊 |
uk /ʊk/ 叔 | |||
| oe /œː/ 鋸 |
oeng /œːŋ/ 商 |
oek /œːk/ 削 | ||||||
| eoi /ɵy/ 需 |
eon /ɵn/ 詢 |
eot /ɵt/ 摔 |
||||||
| yu /yː/ 書 |
yun /yːn/ 孫 |
yut /yːt/ 雪 |
||||||
| m /m̩/ 唔 |
ng /ŋ̩/ 吳 |
- Finalerna m och ng kan också förekomma som fristående stavelser.
- Finalerna eu, eng och ep förekommer endast i vardagligt uttal.
Källa:[4]
Toner[redigera | redigera wikitext]
I Jyutping förmedlas toner med siffror. Kantonesiskan har enligt de flesta källor sex stycken toner,[5][6][7][8] som enligt Jyutping betecknas på följande sätt:
- Tre platta toner
- Hög platt ton – ton nummer 1
- Medelhög platt ton – ton nummer 3
- Låg platt ton – ton nummer 6
- Två stigande toner
- Stigande från låg till hög ton – ton nummer 2
- Stigande från låg till medelhög ton – ton nummer 5
- En fallande ton
- Fallande från låg till mycket låg ton – ton nummer 4
| Namn | Yīn Píng (陰平) |
Yīn Shàng (陰上) |
Yīn Qù (陰去) |
Yáng Píng (陽平) |
Yáng Shàng (陽上) |
Yáng Qù (陽去) |
Yīn Rù (陰入) |
Zhōng Rù (中入) |
Yáng Rù (陽入) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nummer | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 1 (7) | 3 (8) | 6 (9) |
| Kontur | 55 / 53 | 35 | 33 | 22 / 21 | 13 | 22 | 5 | 3 | 2 |
| Exempel (traditionell kinesiska) | 分 | 粉 | 訓 | 焚 | 奮 | 份 | 忽 | 發 | 佛 |
| Exempel (Jyutping) | fan1 | fan2 | fan3 | fan4 | fan5 | fan6 | fat1 | faat3 | fat6 |
Vissa källor argumenterar för att kantonesiskan har nio toner. De tre ytterligare tonerna – 7, 8 och 9 – är i sådana fall extra kort uttal av toner nummer 1, 3 respektive 6 som slutar i glottal stöt (stavelser som slutar i p, t eller k).[9] Dessa räknas enligt Jyutping inte som separata toner (vilket de gör enligt Yale-systemet). Jyutping identifierar således sex olika toner som markeras med siffrorna 1–6.[5] Studier har gett stöd för att kantonesiskan i första hand bör ses som ett språk med sex toner.[9]
Jämförelse med Yale-systemet[redigera | redigera wikitext]
- Digraferna eo och oe representerar /ø/ och /œ:/. De befinner sig dock i komplementär distribution och skrivs båda som eu i Yale.
- /j/ skrivs som j i Jyutping men y i Yale.
- /ts/ skrivs som z i Jyutping men j i Yale.
- /tsʰ/ skrivs som c i Jyutping men ch i Yale.
- I stavelser där yu inte föregås av någon konsonant så placeras ett j före i Jyutping.
- Yale markerar vanligtvis toner med diakritiska tecken samt bokstaven h medan Jyutping alltid använder siffror.
Källa:[10]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Hong Kong educators should embrace the system that's crucial for teaching Cantonese to non-Chinese” (på engelska). Hong Kong Free Press. 13 februari 2021. https://hongkongfp.com/2021/02/13/hong-kong-educators-should-embrace-the-system-thats-crucial-for-teaching-cantonese-to-non-chinese/. Läst 18 januari 2022.
- ^ Dewolf, Christopher (25 september 2019). ”Jyutping: How to Write Cantonese in the Roman Alphabet” (på brittisk engelska). Zolima City Magazine. https://zolimacitymag.com/jyutping-how-to-write-cantonese-in-the-roman-alphabet/. Läst 18 januari 2022.
- ^ ”What Types of Cantonese Romanization Are There?” (på engelska). CantoneseClass101. https://www.cantoneseclass101.com/lesson/cantonese-teachers-answer-your-questions-9-what-types-of-cantonese-romanization-are-there. Läst 17 november 2023.
- ^ [a b] ”Jyutping Chart” (på engelska). Cantolounge. 2 maj 2017. Arkiverad från originalet den 3 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180803163602/https://cantolounge.com/jyutping-chart/. Läst 18 januari 2022.
- ^ [a b] ”Tones and Jyutping” (på engelska). cantonese.sheik.co.uk. http://www.cantonese.sheik.co.uk/essays/tones.htm. Läst 18 januari 2022.
- ^ ”Cantonese: Tones 聲調”. cantonese.ca. https://cantonese.ca/tones.php. Läst 16 november 2023.
- ^ ”Cantonese Tones || How to Master All 6 Tones 🤩” (på amerikansk engelska). LTL Language School. 5 juli 2023. https://ltl-school.com/cantonese-tones/. Läst 16 november 2023.
- ^ ”Cantonese Tones” (på engelska). CantoneseClass101. https://www.cantoneseclass101.com/lesson/ultimate-cantonese-pronunciation-guide-8-cantonese-tones. Läst 16 november 2023.
- ^ [a b] Chu, Patrick. ”Are there six or nine tones in Cantonese?”. Proceedings of the Psycholinguistic Representation of Tone Conference. https://www.academia.edu/5510381/Are_there_six_or_nine_tones_in_Cantonese. Läst 16 november 2023.
- ^ ”A complete comparison between Yale romanization of Cantonese and Jyutping” (på engelska). howtostudycantonese.com. Arkiverad från originalet den 18 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220118182847/https://www.howtostudycantonese.com/cantonese-romanization-systems-yale-romanization-of-cantonese-and-jyutping/. Läst 18 januari 2022.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- CantonIM, en inmatningsmodul för Mac OS X
- The CantoDict Project, en kantonesisk–mandarinkinesisk–engelsk ordlista
| |||||||||||