Kärnkraft i Japan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Japan har haft ett program för kärnkraft sedan 1954. Efter oljekrisen på 1970-talet började Japan liksom Sverige bygga ut kärnkraft i snabbare takt främst för att minska ett oljeberoende och försurande utsläpp. Under åren har det japanska regeringskansliet med jämna mellanrum presenterat vitböcker om sin energipolitik. Utveckling och genomförande har inte varit problemfritt. Kärnkraftsfrågan har en särskild dimension i Japan och motstånd hos allmänheten och misstroende har fått näring av olika incidenter.

År 2003 antogs The Basic Energy Policy Law, enligt vilken ytterligare tio nya reaktorer skulle byggas fram till 2020.

År 2011 hade Japan närmare 60 reaktorer i drift som stod för cirka en tredjedel av landets elproduktion. Japan var därmed världens tredje största producent av kärnkraftsel. Allt detta förändrades radikalt i och med Fukushima-olyckan i mars 2011.

Efter Fukushima-olyckan stängdes successivt alla reaktorer i Japan då de inte beviljades tillstånd för återstart efter sitt årliga stopp för underhåll och bränslebyte.

Elproduktion per energislag i Japan 2000-2019[redigera | redigera wikitext]

Diagrammet visar elproduktionen i Japan 2000–2019 uppdelat efter energikälla.[1] Fram till Fukushimaolyckan 2011 var kärnkraftens andel av elproduktionen cirka en tredjedel, men i samband med olyckan stängdes samtliga reaktorer. Nya kärnkraftregler togs fram som trädde i kraft i juli 2013, och med början 2015 har reaktorer återstartats efter att ha gjort olika åtgärder för att uppfylla de nya kärnkraftsreglerna.[2]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Japan startade sitt program för kärnenergi 1954. Lagen Atomic Energy Basic Law inskränkte programmet till att omfatta enbart fredliga ändamål.

Japans första kärnreaktor var av typen magnox, gaskyld och grafitmodererad, och var i drift mellan 1966 och 1998 vid Tōkai kärnkraftverk. Efterföljande reaktorer har till en dominerande del varit av BWR-typ och ABWR, medan ett mindre antal varit av PWR-typ.

Ett mindre antal test- och prototyp-reaktorer av olika typer har byggts. 1986 påbörjades uppförandet av Monju kärnkraftverk som var av typen bridreaktor. Den hade första anslutning mot nät i augusti 1995, men drabbades kort därefter av bland annat en brand som gjorde att reaktorn aldrig kom i reguljär drift. I december 2017 beslutades slutgiltigt att stänga och riva reaktorn. Samtliga reaktorer är kustförlagda och utnyttjar havsvatten för kondensorkylningen.

Upparbetning[redigera | redigera wikitext]

Japan driver en egen upparbetningsanläggning i Rokkasho i första hand för framställning av MOX-bränsle.

Fusionskraft[redigera | redigera wikitext]

Japan är en av deltagande parter i det internationella fullskalesamarbetet kring anläggningen ITER.

Kärnkraftslägen[redigera | redigera wikitext]

Kraftverkslägen enligt numrering i tabellen
  1. Fukushima I, 6 BWR
  2. Fukushima II, 4 BWR
  3. Genkai kärnkraftverk, 4 PWR
  4. Hamaoka kärnkraftverk, 4 BWR +1 ABWR
  5. Higashidōri kärnkraftverk, 1 BWR
  6. Ikata kärnkraftverk, 3 PWR
  7. Kashiwazaki-Kariwa kärnkraftverk, 5 BWR +2 ABWR
  8. Mihama kärnkraftverk, 3 PWR
  9. Monju kärnkraftverk, 1 bridreaktor
  10. Ōi kärnkraftverk, 4 PWR
  11. Onagawa kärnkraftverk, 3 BWR
  12. Sendai kärnkraftverk, 2 PWR
  13. Shika kärnkraftverk, 1 BWR +1 ABWR
  14. Takahama kärnkraftverk, 4 PWR
  15. Tōkai kärnkraftverk, 1 BWR
  16. Tomari kärnkraftverk, 2 PWR
  17. Tsuruga kärnkraftverk, 1 BWR +1 PWR

Översikt reaktorer i Japan[redigera | redigera wikitext]

I tabellen nedan återfinns en uppräkning av samtliga reaktorer i Japan, undantaget några mindre forsknings- och prototyp-reaktorer.

Många av reaktorerna i Japan är av typerna BWR-3/4/5 eller ABWR, som är olika generationer av kokvattenreaktorer konstruerade av General Electric. Ett antal reaktorer är tryckvattenreaktorer, där några konstruerats av Westinghouse (WH) medan de flesta är konstruerade av Mitsubishi (M). Tryckvattenreaktorer kännetecknas bland annat av hur många reaktorkylkretsar ("loopar") reaktorn har, där 2 loopar är en "liten" reaktor, 3 loopar är det vanligaste och 4 loopar är en "stor" reaktor.

Tabellen anger byggstart, "första fasning" som är första gången anläggningen levererar ström till yttre nät, samt "kommersiell drift" som är när reaktorn har genomgått provdrift och lämnats över från leverantörern till beställaren.

Fukushima-olyckan i mars 2011 var en dramatisk händelse i Japan som medförde att samtliga reaktorer successivt stängdes. Nya kärnkraftsregler infördes i juli 2013, och därefter fick samtliga verk lämna in ansökan om "Permission for change in reactor installation" som innehöll en beskrivning av hur kraftverksägaren avsåg att uppfylla kraven i de nya reglerna. När myndigheten godkänt ansökan vidtas åtgärder för att utföra och implementera dessa större eller mindre anläggningsändringar och därefter återstarta anläggningen.

I november 2021 hade 10 reaktorer genomfört hela processen och återstartat. Ett antal reaktorer har fått sin ansökan godkänd, men har ännu inte fullföljt planerade ändringar, och för vissa reaktorer pågår alltjämt granskning av ansökan. Ett antal reaktorer har ännu inte ansökt om licens vilket kan tyda på svårigheter att man 8 år efter införandet av de nya reglerna ännu inte presenterat en plan för hur de ska uppfyllas. För ytterligare ett antal reaktorer har beslut tagits om nedläggning då det av olika orsaker skulle bli svårt eller alltför kostsamt att uppgradera till de nya kraven.

Kod Färg Beskrivning Antal (2021-11-28)
0 Grå Stängning beslutad 23 (+1 stängd 1998)
1 Orange Ansökan om licens ej insänd 8
2 Gul Ansökan om licens under granskning 10 (varav 2 nybyggen)
3 Grön Licens godkänd 7
4 Blå Återstartad 10
Reaktorer i Japan[3][4]
Operatör Site Block Typ Effekt

MWel

netto

Bygg-

start

Första

fasning

Kommer-

siell

drift

Ansökan

licens

2013

Godk

licens

2013

Åter-

start

Stängd
TEPCO Fukushima I

eller

Fukushima

Daiichi

1F1 BWR-3 439 1967-07-25 1970-11-17 1971-03-26 2011-05-19
1F2 BWR-4 760 1969-06-09 1973-12-24 1974-07-18 2011-05-19
1F3 BWR-4 760 1970-12-28 1974-10-26 1976-03-27 2011-05-19
1F4 BWR-4 760 1973-02-12 1978-02-24 1978-10-12 2011-05-19
1F5 BWR-4 760 1972-05-22 1977-09-22 1978-04-18 2013-12-17
1F6 BWR-5 1067 1973-10-26 1979-05-04 1979-10-24 2013-12-17
TEPCO Fukushima II

eller

Fukushima

Daini

2F1 BWR-5 1067 1976-03-16 1981-07-31 1982-04-20 2019-09-30
2F2 BWR-5 1067 1979-05-25 1983-06-23 1984-02-03 2019-09-30
2F3 BWR-5 1067 1981-03-23 1984-12-14 1985-06-21 2019-09-30
2F4 BWR-5 1067 1981-05-28 1986-12-17 1987-08-25 2019-09-30
Kyushu Genkai
1 M (2-loop) 529 1971-09-15 1975-02-14 1975-10-15 2015-04-27
2 M (2-loop) 529 1977-02-01 1980-06-03 1981-03-30 2019-04-09
3 M (4-loop) 1127 1988-06-01 1993-06-15 1994-03-18 2013-07-12 2017-01-18 2018-03-23
4 M (4-loop) 1127 1992-07-15 1996-11-12 1997-07-25 2013-07-12 2017-01-18 2018-06-16
Chubu Hamaoka
1 BWR-4 516 1971-06-10 1974-08-13 1976-03-17 2009-01-30
2 BWR-4 814 1974-06-14 1978-05-04 1978-11-29 2009-01-30
3 BWR-5 1056 1983-04-18 1987-01-20 1987-08-28 2015-06-16
4 BWR-5 1092 1989-10-13 1993-01-27 1993-09-03 2015-01-26
5 ABWR 1325 2000-07-12 2004-04-30 2005-01-18
Tohoku Higashi Dori
1 BWR-5 1067 2000-11-07 2005-03-09 2005-12-08 2014-06-10
Shikoku Ikata
1 M (2-loop) 538 1973-09-01 1977-02-17 1977-09-30 2016-05-10
2 M (2-loop) 538 1978-08-01 1981-08-19 1982-03-19 2018-05-23
3 M (3-loop) 846 1990-10-01 1994-03-29 1994-12-15 2013-07-08 2015-07-15 2016-08-12
TEPCO Kashiwazaki

Kariwa

1 BWR-5 1067 1980-06-05 1985-02-13 1985-09-18
2 BWR-5 1067 1985-11-18 1990-02-08 1990-09-28
3 BWR-5 1067 1989-03-07 1992-12-08 1993-08-11
4 BWR-5 1067 1990-03-05 1993-12-21 1994-08-11
5 BWR-5 1067 1985-06-20 1989-09-12 1990-04-10
6 ABWR 1315 1992-11-03 1996-01-29 1996-11-07 2013-09-27 2017-12-27
7 ABWR 1315 1993-07-01 1996-12-17 1997-07-02 2013-09-27 2017-12-27
Kansai Mihama
1 WH (2-loop) 320 1967-02-01 1970-08-08 1970-11-28 2015-04-27
2 M (2-loop) 470 1968-05-29 1972-04-21 1972-07-25 2015-04-27
3 M (3-loop) 780 1972-08-07 1976-02-19 1976-12-01 2015-03-17 2016-10-05 2021-06-23
Kansai Ohi
1 WH (4-loop) 1120 1972-10-26 1977-12-23 1979-03-27 2018-03-01
2 WH (4-loop) 1120 1972-12-08 1978-10-11 1979-12-05 2018-03-01
3 M (4-loop) 1127 1987-10-03 1991-06-07 1991-12-18 2013-07-08 2017-05-24 2018-03-14
4 M (4-loop) 1127 1988-06-13 1992-06-19 1993-02-02 2013-07-08 2017-05-24 2018-05-09
J-power Oma
1 ABWR 1328 2010-05-07 2014-12-16
Tohoku Onagawa
1 BWR-4 498 1980-07-08 1983-11-18 1984-06-01 2018-12-21
2 BWR-5 796 1991-04-12 1994-12-23 1995-07-28 2013-12-27 2020-02-26
3 BWR-5 796 1998-01-23 2001-05-30 2002-01-30
Kyushu Sendai
1 M (3-loop) 846 1979-12-15 1983-09-16 1984-07-04 2013-07-08 2014-09-10 2015-08-11
2 M (3-loop) 846 1981-10-12 1985-04-05 1985-11-28 2013-07-08 2014-09-10 2015-10-15
Hokuriku Shika
1 BWR-5 505 1989-07-01 1993-01-12 1993-07-30
2 ABWR 1108 2001-08-20 2005-07-04 2006-03-15 2014-08-12
Chugoku Shimane
1 BWR-3 439 1970-07-02 1973-12-02 1974-03-29 2015-04-30
2 BWR-5 789 1985-02-02 1988-07-11 1989-02-10 2013-12-25 2021-09-15
3 ABWR 1325 2006-10-24 2018-08-10
Kansai Takahama
1 M (3-loop) 780 1970-04-25 1974-03-27 1974-11-14 2015-03-17 2016-04-20
2 M (3-loop) 780 1971-03-09 1975-01-17 1975-11-14 2015-03-17 2016-04-20
3 M (3-loop) 830 1980-12-12 1984-05-09 1985-01-17 2013-07-08 2015-02-12 2016-01-29
4 M (3-loop) 830 1981-03-19 1984-11-01 1985-06-05 2013-07-08 2015-02-12 2016-02-26
JAPC Tokai
1 MAGNOX 159 1961-03-01 1965-11-10 1966-07-25 1998-03-31
2 (Daini) BWR-5 1056 1973-10-03 1978-03-13 1978-11-28 2014-05-20 2018-09-26
Hokkaido Tomari
1 M (2-loop) 550 1985-04-18 1988-12-06 1989-06-22 2013-07-08
2 M (2-loop) 550 1985-06-13 1990-08-27 1991-04-12 2013-07-08
3 M (3-loop) 866 2004-11-18 2009-03-20 2009-12-22 2013-07-08
JAPC Tsuruga
1 BWR-2 341 1966-11-24 1969-11-16 1970-03-14 2015-04-27
2 M (4-loop) 1115 1982-11-06 1986-06-19 1987-02-17 2015-11-05

Incidenter[redigera | redigera wikitext]

Den nu allt överskuggande incidenten är Fukushima-olyckan. Som en snabb följd av jordbävningen vid Tōhoku 2011 och den förödande tsunamin med kylsystemens haveri vid Fukushima I kärnkraftverket den 11 mars 2011, proklamerade myndigheterna ett nukleärt nödläge. Detta är första gången ett sådant undantagstillstånd har deklarerats i Japan och 140 000 bosatta inom 20 km avstånd från anläggningen evakuerats. Mängden utsläppta radionuklider är osäker och strålningsnivåerna har tidvis varit höga i och kring reaktorhallarna, varför krisläge fortfarande råder.[5] Haverierna har bland annat gjort tre reaktorer obrukbara.

Referenser[redigera | redigera wikitext]