Kokvattenreaktor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Principen för en kokvattenreaktor

Kokvattenreaktor, BWR (engelska Boiling Water Reactor), kärnreaktor där vatten fungerar som moderator och bringas i kokning i reaktorhärden. Reaktortypen är världens näst mest vanliga efter tryckvattenreaktorn.

Design[redigera | redigera wikitext]

Bränsle[redigera | redigera wikitext]

Bränslet består huvudsakligen av uran, anrikat 3-5% med avseende på 235U. I bränslehärden finns, beroende på reaktortyp, ca. 400 till 700 bränslepatroner, vardera bestående av en kvadrat med 8x8, 9x9 eller 10x10 bränslestavar på ca 10 mm diameter.

Kylmedel[redigera | redigera wikitext]

Kylmedlet utgörs av vanligt vatten som hålls i ständig cirkulation av huvudcirkulationspumparna. Kylvattnet tillåts koka när det passerar genom reaktorhärden varvid ca 20% förångas. I toppen av reaktorhärden finns fuktavskiljare som avskiljer ångan som strömmar till direkt till turbinen. Efter att ha passerat turbinen kondenseras ångan i kondensorn och förs på nytt in i bränslehärden, som s.k. matarvatten. Den del av huvudcirkulationsflödet som inte förångats i härden (ca 80%) blandas med matarvattnet och återförs, via fallspalten, till härdens inlopp.

Moderator[redigera | redigera wikitext]

Moderatorns uppgift i reaktorn är att bromsa snabba neutroner. I kokvattenreaktorn, liksom i tryckvattenreaktorn, fungerar kylmedlet (vatten) även som moderator. Detta är en fördel ur säkerhetssynpunkt, eftersom kylmedelsförlust (till exempel genom ett rörbrott) också innebär att modereringen upphör varvid reaktorn stängs av.

Kontroll[redigera | redigera wikitext]

Mellan varje bränslepatron finns utrymme för styrstavar för att reglera reaktorns effekt och forma effektbilden. Med huvudcirkulationsflödet regleras kylningen i reaktorn på så sätt att högre kylflöde ger lägre ånghalt och därmed bättre moderering och högre effekt. Men högre effekt ger också mer ånga varvid en jämvikt inställer sig. Reaktoreffekten kan därmed regleras med hjälp av huvudcirkulationspumparna. Kokvattenreaktorn behöver därför, till skillnad från tryckvattenreaktorn, inte använda bor löst i reaktorvattnet för att kontrollera effekten.

Svenska kokvattenreaktorer[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns nio kokvattenreaktorer, varav två (Barsebäck 1 och 2) är stoppade. De sju övriga är:

  1. Ringhals 1
  2. Forsmark 1,2,3
  3. Oskarshamn 1,2,3

Samtliga i Sverige har levererats av AB ASEA-Atom.

Se även[redigera | redigera wikitext]