Knut B. Westman

Från Wikipedia
(Omdirigerad från K. B. Westman)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Knut B. Westman
Knut Bernhard Westman.png
Född10 mars 1881[1]
Härnösands församling[1]Sverige
Död20 oktober 1967[2] (86 år)
Uppsala domkyrkoförsamling[2]Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[2]
NationalitetSvensk
Utbildad vidUppsala universitet Blue pencil.svg
SysselsättningKyrkohistoriker, universitetslärare, missionär
ArbetsgivareUppsala universitet
ReligionLutherdom
BarnKarin Westman Berg (f. 1914)
Redigera Wikidata
Ej att förväxla med Karl Gustaf Westman.

Knut Bernhard Westman, född 10 mars 1881 i Härnösand[3], död 20 oktober 1967[4] i Uppsala, var en svensk kyrkohistoriker och universitetslärare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Westman blev 1902 filosofie och 1905 teologie kandidat. År 1910 blev han teologie licentiat, 1911 docent i kyrkohistoria, 1915 teologie doktor – allt vid Uppsala universitet. Han prästvigdes 1917, samt fick professors namn, heder och värdighet 1920, och samma år uppfördes han på förslag till biskop i Visby.

Han gjorde sig känd som en mycket betydande medeltidsforskare genom arbetena Birgittastudier I (1911) och Den svenska kyrkans utveckling från S:t Bernhards tidevarv till Innocentius III:s (1915). Därefter kom det stora arbetet Reformationens genombrottsår i Sverige (1918). Han skrev även inledningarna till den moderna editionen av Olaus Petris samlade skrifter (1914-18).

Åren 1914-19 var Westman sekreterare i Kyrkohistoriska föreningen. Han var också en drivande kraft i Sveriges kristliga studentrörelse och under flera år medredaktör för Vår lösen. Likaså anlitades han för det internationella andliga samarbetet under och efter Första Världskriget och var sekreterare i den svenska avdelningen av Världsförbundet för folkens samförstånd genom kyrkorna.

Även åt den yttre missionen ägnade han tidigt intresse och författarskap och sändes våren 1920 av Svenska kyrkans missionsstyrelse till Kina för att bland annat organisera ett svenskt gymnasium som grundval för ett svenskt universitet där. Han blev 1923 rektor för den då inrättade lutherska högskolan i Taohualuen, provinsen Hunan.

År 1930 blev han professor vid teologiska fakulteten i Uppsala, i missionshistoria och ostasiatisk religionshistoria. År 1931 stod han på ärkebiskopsförslag efter Nathan Söderblom tillsammans med Erling Eidem och Tor Andrae (ett rent professorsförslag). Han blev emeritus 1948.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Härnösands domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010081/C I/5 (1861-1890), bildid: A0017343_00167, sida 165, Födelse- och dopbok, ”33,(Mars),10,,31,1,,Knut Bernhard
  2. ^ [a b c d] SvenskaGravar.se, omnämnd som: Westman, Knut Bernhard, läs online, läst: 29 maj 2019
  3. ^ Biografi i Vem är det 1943
  4. ^ Dödsnotis i Vem är det 1969

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]