Karl Gustaf Westman

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med Knut B. Westman.
Karl Gustaf Westman


Ämbetsperiod
17 februari 1914–30 mars 1917
Statsminister Hjalmar Hammarskjöld
Företrädare Fridtjuv Berg
Efterträdare Alexis Hammarström

Ämbetsperiod
19 juni 1936–28 september 1936
Statsminister Axel Pehrsson-Bramstorp
Företrädare Rickard Sandler
Efterträdare Rickard Sandler

Ämbetsperiod
28 september 1936–30 augusti 1943
Statsminister Per Albin Hansson
Företrädare Thorwald Bergquist
Efterträdare Thorwald Bergquist

Född Karl Gustaf Westman
18 augusti 1876
Göteborg, Sverige
Död 24 januari 1944 (67 år)
Stockholm, Sverige
Gravplats Uppsala gamla kyrkogård
Nationalitet Sverige Svensk
Politiskt parti Bondeförbundet
Maka Margit Printz
Utbildning Filosofie doktor 1905
Alma mater Uppsala universitet
Yrke Politiker
Professor
Ministär Regeringen Hammarskjöld
Regeringen Pehrsson-Bramstorp
Regeringen Hansson II & III

Karl Gustaf Westman (i riksdagen kallad Westman i Uppsala och senare Westman i Stockholm, född 18 augusti 1876 i Göteborg, död 24 januari 1944 i Stockholm, var en svensk jurist, professor i rättshistoria vid Uppsala universitet. Han var även politiker i Bondeförbundet, ecklesiastikminister 1914–1917, utrikesminister 1936 samt justitieminister från 1936 till den 30 augusti 1943.

Uppväxt, studier, akademisk karriär[redigera | redigera wikitext]

Karl Gustaf Westman var son till postmästaren Karl Johan Westman och Tonny, född Andersson, samt bror till diplomaten Karl Ivan Westman. Efter mogenhetsexamen i Linköping 1894 inskrevs Westman vid Uppsala universitet, där han tog filosofie kandidat-examen 1897, blev filosofie licentiat 1904 och filosofie doktor 1905. Doktorsavhandlingen, Svenska rådets historia till år 1306, om svenska stormannaklassens uppkomst utgjorde länge ett standardverk. 1912 skrev han sitt huvudarbete, Den svenska nämnden. Dess uppkomst och utveckling som gav honom ett anseende som en av de främsta svenska historikerna i landet. Andra verk studerade rättshistoria och monarkins påverkan på juridiken och samhället. 1910-1941 var han professor i rättshistoria vid Uppsala universitet. Under studietiden var han medlem av Föreningen Heimdal.

Politisk karriär[redigera | redigera wikitext]

I såväl vetenskaplig som politisk bemärkelse var Westman påverkad av Harald Hjärne och dennes paroll "Försvar och reformer". Han reagerade kraftigt på försvarspolitiken i Karl Staaffs regering. Efter borggårdskrisen blev han ecklesiastikminister under Hjalmar Hammarskjöld för nationella partiet. Vid första världskrigets slut gick han med i den högerinriktade bonderörelse som bildats som en uppföljning av "bondetåget" 1914, och invaldes för Östergötland i Första Kammaren, där han från den urtima riksdagen 1919 till och med riksdagen 1921 tillhörde partiet Jordbrukarnas fria grupp. Efter bondepartiernas sammanslagning tillhörde han Bondeförbundet, och förblev ledamot av första kammaren för detta parti till hösten 1943 då han efter att ha insjuknat[förtydliga] lämnade riksdagen. Han blev en av förgrundsgestalterna för detta parti, och fick flera tunga poster. 1924-1943 var han ledamot av förtroenderådet för bondeförbundets riksdagsgrupp.

Ur Karl Gustaf Westmans dagbok 25 juni 1941

Det är förvånande, att så många varit anhängare av teorin om det ideologiska självmordets förträfflighet. Det beror på ytlighet i den historiska uppfattningen. Ideologierna som politiska företeelser växla med de politiska intressemotsatserna och sammanhänga med dem. En idé blir först en makt om den förenas med ett intresse.

I samband med den djupa lågkonjunkturen i början av 1930-talet bidrog Karl Gustaf Westman till det samarbete mellan Bondeförbundet och Socialdemokraterna som satte punkt för 1920-talets politiska instabilitet. Regeringssamverkan mellan folkrörelsepartierna (”arbetare och bönder”) för en expansiv ekonomisk politik, ledde enligt sina tillskyndare till en lindring av den kraftiga arbetslösheten, både i städer och på landsbygden, och anses av dessa ha förhindrat att fascism, kommunism eller nazism fick fäste i landet.

Från 1936 och under andra världskriget var han statsråd i samlingsregeringen som justitieminister till augusti 1943, då han avgick på grund av sjukdom. Under denna period genomförde han 1938 års gruvlag, 1942 års rättegångsreform, och restriktioner av tryckfriheten.

Westman har av Lundaprofessorn Sverker Oredsson karakteriserats som ett av "Sveriges skadligaste och farligaste statsråd. Synnerligen frikostigt slog han till mot tidningar, som vågade komma med kritik av Nazityskland".

Karl Gustaf Westman blev ledamot av Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala 1909, av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 1924, av Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia 1907, av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1925 samt av Kungliga Gustav Adolfs Akademien 1932.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Han gifte sig 1935 med Margit Printz. Deras barn är Ingun Montgomery (född 1936), professor i kyrkohistoria och gift med professor Hugo Montgomery, Sighild Margareta (född 1937) och Karl Joar (född 1939), bankdirektör.[1] Westman gravsattes den 2 februari 1944[2]Gamla kyrkogården i Uppsala.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

I populärkulturen[redigera | redigera wikitext]

I tv-filmen från 1988 Fyra dagar som skakade Sverige gestaltas han av skådespelaren Allan Svensson.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges styresmän 1937, [: Konungens statsråd, riksdagsmän, landstingsmän, stadsfullmäktige, överståthållaren, landshövdingar och borgmästare : jämte historiker över regeringsmakten, Sveriges riksdag, landstings- och stadsfullmäktigeinstitutionerna], huvudred. Erik Winge, Vipe förlag, Stockholm 1938 s. 13
  2. ^ Svenska gravar: Westman, Karl Gustaf
  3. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1942bih
  4. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1931bih
  5. ^ Sveriges Statskalender
  6. ^ Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1942bih

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Swensson, Sven, artikel i Svenska Män och Kvinnor 8 (Sthlm 1955)
  • Wahlbäck, Krister, Regeringen och kriget. Ur statsrådens dagböcker 1939-41 (Sthlm 1972)
  • Sveriges statskalender för året 1935, [Med bihang], utgiven efter Kungl. Maj:ts nådigste förordnande av dess Vetenskapsakademi, Uppsala & Stockholm 1945 ISSN 0347-7223, s. 651, 809, 827, 830, 81, 152
  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1985), band 2, s. 117-118

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Fridtjuv Berg
Sveriges ecklesiastikminister
1914–1917
Efterträdare:
Alexis Hammarström
Företrädare:
Rickard Sandler
Sveriges utrikesminister
1936
Efterträdare:
Rickard Sandler
Företrädare:
Thorwald Bergquist
Sveriges justitieminister
1936–1943
Efterträdare:
Thorwald Bergquist