Karl Gustaf Westman
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Karl Gustaf Westman | |
![]() | |
Ämbetsperiod 17 februari 1914–30 mars 1917 | |
Statsminister | Hjalmar Hammarskjöld |
---|---|
Företrädare | Fridtjuv Berg |
Efterträdare | Alexis Hammarström |
Ämbetsperiod 19 juni 1936–28 september 1936 | |
Statsminister | Axel Pehrsson-Bramstorp |
Företrädare | Rickard Sandler |
Efterträdare | Rickard Sandler |
Ämbetsperiod 28 september 1936–30 augusti 1943 | |
Statsminister | Per Albin Hansson |
Företrädare | Thorwald Bergquist |
Efterträdare | Thorwald Bergquist |
Född | Karl Gustaf Westman 18 augusti 1876 Göteborg, Sverige |
Död | 24 januari 1944 (67 år) Stockholm, Sverige |
Gravplats | Uppsala gamla kyrkogård |
Nationalitet | ![]() |
Politiskt parti | Bondeförbundet |
Utbildning | Filosofie doktor 1905 |
Alma mater | Uppsala universitet |
Yrke | Politiker Professor |
Ministär | Regeringen Hammarskjöld Regeringen Pehrsson-Bramstorp Regeringen Hansson II & III |
Maka | Margit Printz |
Karl Gustaf Westman (i riksdagen kallad Westman i Uppsala och senare Westman i Stockholm, född 18 augusti 1876 i Göteborg, död 24 januari 1944 i Stockholm, var historiker, professor i rättshistoria vid Uppsala universitet och läroboksförfattare. Han var ecklesiastikminister i Hjalmar Hammarskjölds regering 1914–1917. Från 1919 till 1943 tillhörde han Första kammaren, representerande först Jordbrukarnas Riksförbund och från 1921 Bondeförbundet. Han var utrikesminister i Regeringen Pehrsson-Bramstorp 1936 och justitieminister i S/BF-koalitionen Regeringen Hansson II 1936–1939 och därefter i samlingsregeringen Regeringen Hansson III till 30 augusti 1943.
Uppväxt, studier, akademisk karriär[redigera | redigera wikitext]
Karl Gustaf Westman var son till postmästaren Karl Johan Westman och Tonny, född Andersson. Av hans fyra yngre bröder kan nämnas lantbrukaren och riksdagsmannen Karl Allan Westman och diplomaten Karl Ivan Westman. Efter mogenhetsexamen i Linköping 1894 inskrevs Westman vid Uppsala universitet, där han avlade filosofie kandidatexamen 1897, blev filosofie licentiat 1904 och filosofie doktor 1905. Doktorsavhandlingen, Svenska rådets historia till år 1306, om svenska stormannaklassens uppkomst utgjorde länge ett standardverk. År 1912 skrev han sitt huvudarbete Den svenska nämnden. Dess uppkomst och utveckling, som gav honom ett anseende som en av de främsta svenska historikerna. 1910–1941 var han professor i rättshistoria vid Uppsala universitets juridiska fakultet.
Under studieåren tillhörde KG Westman i flera år styrelsen för Föreningen Heimdal. Han blev ledamot av Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala 1909, av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 1924, av Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia 1907 och av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1925. Tillsammans med folkmålsprofessorn Jöran Sahlgren grundade Westman 1932 Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, vars preses han var fram till sin död.
Politisk karriär[redigera | redigera wikitext]
Det är förvånande, att så många varit anhängare av teorin om det ideologiska självmordets förträfflighet. Det beror på ytlighet i den historiska uppfattningen. Ideologierna som politiska företeelser växla med de politiska intressemotsatserna och sammanhänga med dem. En idé blir först en makt om den förenas med ett intresse. |
– Karl Gustaf Westman, Dagbok 25 juni 1941. |
Såväl vetenskapligt som politiskt var KG Westman påverkad av Harald Hjärne. Dennes paroll "Försvar och reformer" var också hans. Under åren närmast efter sekelskiftet, då han ansågs ha liberala sympatier, propagerade han för rösträttsreformer. Några år senare kom han att bli en framträdande företrädare för försvarsrörelsen i Uppsala. Efter Bondetåget och borggårdskrisen utnämndes han till ecklesiastikminister i Hjalmar Hammarskjölds konservativa men partiobundna regering.
I 1918 års nyval till Första kammaren invaldes Westman för Östergötland. Han representerade Jordbrukarnas Riksförbund, som bildats ur kretsen kring Bondetåget. I riksdagen, där han inträdde vid urtiman 1919, tillhörde JR-ledamöterna i Jordbrukarnas fria grupp. 1921 gick JR samman med Bondeförbundet. Westman förblev ledamot av Första kammaren nästan livet ut. Han var under många år ordförande i andra lagutskottet. Från 1924 tillhörde han BF:s riksdagsgrupps förtroenderåd. Han kom att ses som en mycket inflytelserik BF-politiker. 1924–1943 var han ledamot av förtroenderådet för bondeförbundets riksdagsgrupp.
I samband med den djupa lågkonjunkturen i början av 1930-talet bidrog Karl Gustaf Westman till det samarbete mellan Bondeförbundet och Socialdemokraterna som satte punkt för 1920-talets politiska instabilitet. Regeringssamverkan mellan folkrörelsepartierna ("arbetare och bönder") för en expansiv ekonomisk politik, ledde enligt sina tillskyndare till en lindring av den kraftiga arbetslösheten, både i städer och på landsbygden, och anses av dessa ha förhindrat att fascism, nazism eller kommunism fick fäste i landet. Historikern och författaren Henrik Berggren skriver om KG Westman "att han 1933 var rätt man på rätt plats för att bistå den historiska uppgörelse som sannolikt räddade demokratin i Sverige."
Från 1936 och under andra världskriget var han statsråd först i Regeringen Hansson II och sedan i samlingsregeringen som justitieminister till augusti 1943, då han avgick samt lämnade riksdagen på grund av framskriden cancersjukdom. Under denna period genomförde han bland annat 1938 års gruvlag och 1942 års rättegångsreform. Främst har KG Westman uppmärksammats såsom ansvarig för de begränsningar av tryckfriheten som genomfördes under krigsåren som ett led i regeringens ansträngningar att lotsa landet undan kriget.
Familj[redigera | redigera wikitext]

Han gifte sig 1935 med Margit Printz. De fick tre barn, däribland Ingun Montgomery.[1] Westman gravsattes den 2 februari 1944[2] på Gamla kyrkogården i Uppsala.
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 5 juni 1937.[3]
Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden, 6 juni 1916.[4]
Riddare av Nordstjärneorden, 1915.[5][förtydliga]
Kommendör av första klassen av Vasaorden, 6 juni 1932.[6]
Eftermäle[redigera | redigera wikitext]
Westman har av Lundaprofessorn Sverker Oredsson karakteriserats som ett av "Sveriges skadligaste och farligaste statsråd. Synnerligen frikostigt slog han till mot tidningar, som vågade komma med kritik av Nazityskland".
I populärkulturen[redigera | redigera wikitext]
I tv-filmen från 1988 Fyra dagar som skakade Sverige gestaltas han av skådespelaren Allan Svensson.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges styresmän 1937, [: Konungens statsråd, riksdagsmän, landstingsmän, stadsfullmäktige, överståthållaren, landshövdingar och borgmästare : jämte historiker över regeringsmakten, Sveriges riksdag, landstings- och stadsfullmäktigeinstitutionerna], huvudred. Erik Winge, Vipe förlag, Stockholm 1938 s. 13
- ^ Svenska gravar: Westman, Karl Gustaf
- ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1942bih
- ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1931bih
- ^ Sveriges Statskalender
- ^ Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1942bih
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Berggren, Henrik, artikel ”KG Westman: Slingrig väg till demokratin” i antologin ”Demokratins genombrott” (Falun 2018)
- Carlgren, W.M. (utg), ”K.G. Westman Politiska anteckningar september 1939 - mars 1943” (Stockholm 1981), d:o ”… juni 1914 - mars 1917 (1983), d:o ”… april 1917 – augusti 1939” (1987)
- Dahlberg, Hans, ”Hundra år i Sverige – Krönika över ett dramatiskt sekel” (Stockholm 1999)
- Edman, Veine, biografi ”Statsråd i krigstider – KG Westman – Bröderna – Vännen och välgöraren” (Mjölby 2020)
- Swensson, Sven, artikel i Svenska Män och Kvinnor 8 (Sthlm 1955)
- Wahlbäck, Krister, Regeringen och kriget. Ur statsrådens dagböcker 1939-41 (Sthlm 1972)
- Sveriges statskalender för året 1935, [Med bihang], utgiven efter Kungl. Maj:ts nådigste förordnande av dess Vetenskapsakademi, Uppsala & Stockholm 1945 ISSN 0347-7223, s. 651, 809, 827, 830, 81, 152
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1985), band 2, s. 117-118
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikiquote har citat av eller om Karl Gustaf Westman.
Företrädare: Fridtjuv Berg |
Sveriges ecklesiastikminister 1914–1917 |
Efterträdare: Alexis Hammarström |
Företrädare: Rickard Sandler |
Sveriges utrikesminister 1936 |
Efterträdare: Rickard Sandler |
Företrädare: Thorwald Bergquist |
Sveriges justitieminister 1936–1943 |
Efterträdare: Thorwald Bergquist |
|
- Sveriges ecklesiastikministrar
- Sveriges justitieministrar
- Sveriges utrikesministrar
- Ledamöter av Sveriges riksdags första kammare för Centerpartiet
- Svenska professorer i rättshistoria
- Personer verksamma vid Uppsala universitet
- Alumner från Uppsala universitet
- Ledamöter av Vitterhetsakademien
- Ledamöter av Kungliga Gustav Adolfs Akademien
- Ledamöter av Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala
- Ledamöter av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala
- Politiker från Göteborg
- Gravsatta på Uppsala gamla kyrkogård
- Födda 1876
- Avlidna 1944
- Män
- Kommendörer med stora korset av Nordstjärneorden
- Kommendörer av första klassen av Nordstjärneorden
- Riddare av Nordstjärneorden
- Kommendörer av första klass av Vasaorden