Kanadas administrativa indelning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kanadas provinser
Kanadas provinser (grått) och territorier (grönt).

Kanada är indelat i 10 provinser och 3 territorier. De tio provinserna har något högre grad av självstyre än de tre territorierna. Var och en av provinserna har en egen regering och ett eget parlament. De bestämmer själva till stor del över sådant som sjukvård och utbildning med mera. Territorierna är glesbefolkade och styrs formellt sett direkt av den federala regeringen. Skillnaden mellan provinserna och territorierna är dock i praktiken liten eftersom även territorierna har stort självstyre. Kanada är ett av världens mest decentraliserade länder.

På svenska brukar provinserna och territorierna benämnas med sina engelska namn, men det finns även vissa mer eller mindre vanligt förekommande svenska namn. I uppräkningen nedan anges dessa alternativa svenska namn, samt de officiella namnen på franska.

Provinser[redigera | redigera wikitext]

Svenskt namn Engelskt namn Franskt namn
Newfoundland och Labrador Newfoundland och Labrador Newfoundland and Labrador Terre-Neuve-et-Labrador
Nova Scotia Nova Scotia Nova Scotia Nouvelle-Écosse
Prince Edward Island Prins Edwards ö Prince Edward Island Île-du-Prince-Édouard
New Brunswick New Brunswick New Brunswick Nouveau-Brunswick
Québec Québec Quebec Québec
Ontario Ontario Ontario Ontario
Manitoba Manitoba Manitoba Manitoba
Saskatchewan Saskatchewan Saskatchewan Saskatchewan
Alberta Alberta Alberta Alberta
British Columbia British Columbia British Columbia Colombie-Britannique

Territorier[redigera | redigera wikitext]

Svenskt namn Engelskt namn Franskt namn
Yukon Yukon Yukon Yukon
Northwest Territories Northwest Territories Northwest Territories Territoires du Nord-Ouest
Nunavut Nunavut Nunavut Nunavut

Lokalt självstyre[redigera | redigera wikitext]

Hur det lokala självstyret är organiserat bestäms självständigt av respektive provins.

Ontario[redigera | redigera wikitext]

Ontarios självstyre organiseras främst med hjälp av kommuner. Över 80 procent av provinsen utgörs också av kommunfria områden. Dessa områden är dock extremt glesbebyggda, och inkluderar bara någon enstaka procent av hela provinsens befolkning.

Enligt Ontarios kommunallagar finns det tre huvudtyper av kommuner, lower tier municipalities, upper tier municipalities och single tier municipalities. En single tier municipality är i sitt område den enda enheten som förser medborgarna med kommunal service. I övriga kommuner får medborgarna kommunal service från både en lower tier municipality och en upper tier municipality. Ansvarsfördelningen mellan primärkommunen och sekundärkommunen varierar mellan olika kommuner. Sekundärkommuner finns av tre typer, Regional Municipalities, Counties och United counties. Skillnaden mellan dessa är att en Regional Municipality har fler ansvarsområden än ett county.

Single tier municipalities och lower tier municipalities finns sedan i fem olika typer, cities, towns, townships, villages och municipalities. Rent praktiskt finns det idag ingen skillnad mellan dessa fem typer. Den största kommunen är Toronto med över 2,7 miljoner invånare och den minsta är Cockburn Island med färre än 10 åretruntboende.[a]

Ur folkräkningssynpunkt är Ontario indelat i 49 folkräkningsområden. Dessa överensstämmer ibland med ovanstående kommunindelning, men för ett county kan det tillkomma en självständig stad för att fylla upp ett folkräkningsområde. I de stora kommunfria områdena i norr är provinsen indelad i distrikt som helt saknar kommunala funktioner.

Observera att namnet på en kommun inte alltid överensstämmer med vilken status kommunen har. Hamilton County är till exempel en single tier city, inte ett county.

Se även Ontarios administrativa indelning.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Det exakta antalet invånare publiceras inte.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]