Kanadas provinser och territorier

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
"O Canada we stand on guard for thee" vid Royal Military College of Canada visar alla de kanadensiska provinserna och territoriernas vapensköldar.

Kanadas provinser och territorier utgör tillsammans världens näst största land efter yta. 1867 gick tre provinser i dåvarande Brittiska NordamerikaNew Brunswick, Nova Scotia och Provinsen Kanada (som sedan Kanadas bildande utgör Ontario och Quebec) – ihop för att bilda en ny nation. Sedan dess har Kanadas yttre gränser ändrats ett antal gånger och landets områden har utökats från de ursprungliga fyra provinserna till att bestå utav tio provinser och tre territorier. De tio provinserna är Alberta, British Columbia, Manitoba, New Brunswick, Newfoundland och Labrador, Nova Scotia, Ontario, Prince Edward Island, Quebec och Saskatchewan. De tre territorierna är Northwest Territories, Nunavut och Yukon.

Den största skillnaden mellan en kanadensisk provins och ett territorium är att provinserna erhåller sitt politiska inflytande från Constitution Act, 1867 (tidigare kallad British North America Act, 1867), medan territoriernas respektive regeringar får sina politiska privilegier utdelade av Kanadas regering.

Provinserna och territoriernas lägen[redigera | redigera wikitext]

Victoria Whitehorse Edmonton Yellowknife Regina Winnipeg Iqaluit Toronto Ottawa Quebec Fredericton Charlottetown Halifax St. John's Northwest Territories Saskatchewan Newfoundland and Labrador New Brunswick Victoria Yukon British Columbia Whitehorse Alberta Edmonton Regina Yellowknife Nunavut Winnipeg Manitoba Ontario Iqaluit Ottawa Quebec Toronto Quebec City Fredericton Charlottetown Nova Scotia Halifax Prince Edward Island St. John'sPolitical map of Canada.png
Bildinformation


Klicka på en provins, territorium eller stad på kartan för att gå till dess artikel.

Provinser[redigera | redigera wikitext]

Flagga Vapen Provins Förkortning Huvudstad[1] Största stad
(efter folkmängd)[2]
Gick med i förbundet[3] Befolkning
(juli 2014)[4]
Area: land (km2)[5] Area: vatten (km2)[5] Area: total (km2)[5] Officiella språk[6] Kanadas parlament: Underhusledamöter[7] Kanadas parlament: Senatorer[7]
Flag of Ontario.svg Arms of Ontario.svg Ontario ON Toronto Toronto 1867063030 juni 1867 &&&&&&&013678700.&&&&&013 678 700 &&&&&&&&&0917741.&&&&&0917 741 &&&&&&&&&0158654.&&&&&0158 654 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 076 395 EngelskaA &&&&&&&&&&&&0106.&&&&&0106 &&&&&&&&&&&&&024.&&&&&024
Flag of Quebec.svg Armoiries du Québec.svg Quebec QC Quebec City Montreal 1867063030 juni 1867 &&&&&&&&08214700.&&&&&08 214 700 &&&&&&&&01356128.&&&&&01 356 128 &&&&&&&&&0185928.&&&&&0185 928 &&&&&&&&01542056.&&&&&01 542 056 FranskaB &&&&&&&&&&&&&075.&&&&&075 &&&&&&&&&&&&&024.&&&&&024
Flag of Nova Scotia.svg Arms of Nova Scotia.svg Nova Scotia NS Halifax Halifax 1867063030 juni 1867 &&&&&&&&&0942700.&&&&&0942 700 &&&&&&&&&&053338.&&&&&053 338 &&&&&&&&&&&01946.&&&&&01 946 &&&&&&&&&&055284.&&&&&055 284 EngelskaC &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011 &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010
Flag of New Brunswick.svg Arms of New Brunswick.svg New Brunswick NB Fredericton Saint John 1867063030 juni 1867 &&&&&&&&&0753900.&&&&&0753 900 &&&&&&&&&&071450.&&&&&071 450 &&&&&&&&&&&01458.&&&&&01 458 &&&&&&&&&&072908.&&&&&072 908 EngelskaD
FranskaD
&&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010 &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010
Flag of Manitoba.svg Arms of Manitoba.svg Manitoba MB Winnipeg Winnipeg 1870071414 juli 1870 &&&&&&&&01282000.&&&&&01 282 000 &&&&&&&&&0553556.&&&&&0553 556 &&&&&&&&&&094241.&&&&&094 241 &&&&&&&&&0647797.&&&&&0647 797 EngelskaA,E &&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014 &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06
Flag of British Columbia.svg Arms of British Columbia.svg British Columbia BC Victoria Vancouver 1871071919 juli 1871 &&&&&&&&04631300.&&&&&04 631 300 &&&&&&&&&0925186.&&&&&0925 186 &&&&&&&&&&019549.&&&&&019 549 &&&&&&&&&0944735.&&&&&0944 735 EngelskaA &&&&&&&&&&&&&036.&&&&&036 &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06
Flag of Prince Edward Island.svg Arms of Prince Edward Island.svg Prince Edward Island PE Charlottetown Charlottetown 1873063030 juni 1873 &&&&&&&&&0146300.&&&&&0146 300 &&&&&&&&&&&05660.&&&&&05 660 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&&&&&05660.&&&&&05 660 EngelskaA &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04 &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04
Flag of Saskatchewan.svg Arms of Saskatchewan.svg Saskatchewan SK Regina Saskatoon 190509011 september 1905 &&&&&&&&01125400.&&&&&01 125 400 &&&&&&&&&0591670.&&&&&0591 670 &&&&&&&&&&059366.&&&&&059 366 &&&&&&&&&0651036.&&&&&0651 036 EngelskaA &&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014 &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06
Flag of Alberta.svg Shield of Alberta.svg Alberta AB Edmonton Calgary 190509011 september 1905 &&&&&&&&04121700.&&&&&04 121 700 &&&&&&&&&0642317.&&&&&0642 317 &&&&&&&&&&019531.&&&&&019 531 &&&&&&&&&0661848.&&&&&0661 848 EngelskaA &&&&&&&&&&&&&028.&&&&&028 &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06
Flag of Newfoundland and Labrador.svg Arms of Newfoundland and Labrador.svg Newfoundland och Labrador NL St. John's St. John's 201504011 april 2015 &&&&&&&&&0527000.&&&&&0527 000 &&&&&&&&&0373872.&&&&&0373 872 &&&&&&&&&&031340.&&&&&031 340 &&&&&&&&&0405212.&&&&&0405 212 EngelskaA &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06
Totalt &&&&&&&035423700.&&&&&035 423 700 &&&&&&&&05490918.&&&&&05 490 918 &&&&&&&&&0572013.&&&&&0572 013 &&&&&&&&06062931.&&&&&06 062 931 &&&&&&&&&&&&0305.&&&&&0305 &&&&&&&&&&&&0102.&&&&&0102

Noteringar:

A.^ De facto; franska har begränsad konstitutionell status
B.^ Engelska har begränsad konstitutionell status
C.^ Nova Scotia har väldigt få flerspråkiga stadgar (tre på engelska och franska, och en på polska), vissa regeringsorgan har lagstiftat namn på både engelska och franska
D.^ Sektion sexton i Canadian Charter of Rights and Freedoms
E.^ Manitoba Act

Provinsernas regeringssäten[redigera | redigera wikitext]

Territorier[redigera | redigera wikitext]

Kanada har tre territorier. Till skillnad från provinserna har territorierna inte någon inhemsk jurisdiktion, utan kan endast utföra den politiska makt som tilldelats av den kanadensiska regeringen.[8][9][10]

Flagga Vapen Territorium Förkortning Huvudstad
(och största stad)[1]
Gick med i förbundet[3] Befolkning
(maj 2011)[4]
Area: land (km2)[5] Area: vatten (km2)[5] Area: total (km2)[5] Officiella språk Kanadas parlament: Underhusledamöter[7] Kanadas parlament: Senatorer[7]
Flag of the Northwest Territories.svg Coat of arms of Northwest Territories.svg Northwest Territories NT Yellowknife 1870071414 juli 1870 &&&&&&&&&&041462.&&&&&041 462 &&&&&&&&01183085.&&&&&01 183 085 &&&&&&&&&0163021.&&&&&0163 021 &&&&&&&&01346106.&&&&&01 346 106 Chipewyan, cree, engelska, franska, gwich’in, inuinnaqtun, inuktitut, inuvialuktun, north Slavey, south Slavey, Tłįchǫ[11] &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
Flag of Yukon.svg Coat of arms of Yukon.svg Yukon YT Whitehorse 1898061212 juni 1898 &&&&&&&&&&033897.&&&&&033 897 &&&&&&&&&0474391.&&&&&0474 391 &&&&&&&&&&&08052.&&&&&08 052 &&&&&&&&&0482443.&&&&&0482 443 Engelska
Franska[12]
&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
Flag of Nunavut.svg Nunavut NU Iqaluit 199904011 april 1999 &&&&&&&&&&031906.&&&&&031 906 &&&&&&&&01936113.&&&&&01 936 113 &&&&&&&&&0157077.&&&&&0157 077 &&&&&&&&02093190.&&&&&02 093 190 Inuinnaqtun, inuktitut,
Engelska, franska[13]
&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
Totalt 107 265 3 593 589 328 150 3 921 739 3 3

Territoriernas regeringssäten[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Provinces and Territories”. Government of Canada. 2013. http://www.canada.gc.ca/othergov-autregouv/prov-eng.html. Läst 6 augusti 2013. 
  2. ^ Place name (2013). ”Census Profile”. Statistic Canada. http://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2011/dp-pd/prof/index.cfm?Lang=E. Läst 6 augusti 2013. 
  3. ^ [a b] Reader's Digest Association (Canada); Canadian Geographic Enterprises (2004). The Canadian Atlas: Our Nation, Environment and People. Douglas & McIntyre. Sid. 41. ISBN 978-1-55365-082-9. http://books.google.com/books?id=vDR7hrnO1aYC&pg=PP41. 
  4. ^ [a b] ”Population by year, by province and territory (2010-2014) in thousands” (på engelska). Statistics Canada. http://www.statcan.gc.ca/tables-tableaux/sum-som/l01/cst01/demo02a-eng.htm. Läst 26 augusti 2015. 
  5. ^ [a b c d e f] ”Land and freshwater area, by province and territory”. Statistics Canada. 2005. http://www40.statcan.gc.ca/l01/cst01/phys01-eng.htm. Läst 4 augusti 2013. 
  6. ^ ”Official Language Policies of the Canadian Provinces”. Fraser Institute. 2012. http://www.fraserinstitute.org/uploadedFiles/fraser-ca/Content/research-news/research/publications/official-language-policies-of-canadian-provinces.pdf. Läst 6 augusti 2012. 
  7. ^ [a b c d] ”Guide to the Canadian House of Commons”. Parliament of Canada. 2012. http://www.parl.gc.ca/About/Parliament/GuideToHoC/index-e.htm. Läst 6 augusti 2013. 
  8. ^ ”Northwest Territories Act”. Department of Justice Canada. 1986. http://laws-lois.justice.gc.ca/eng/acts/N-27/index.html. Läst 25 mars 2013. 
  9. ^ ”Yukon Act”. Department of Justice Canada. 2002. http://laws.justice.gc.ca/eng/acts/Y-2.01/FullText.html. Läst 25 mars 2013. 
  10. ^ Department of Justice Canada (1993). ”Nunavut Act”. http://laws.justice.gc.ca/en/N-28.6/index.html. Läst 27 januari 2007. 
  11. ^ Northwest Territories Official Languages Act, 1988 (as amended 1988, 1991-1992, 2003)
  12. ^ ”OCOL - Statistics on Official Languages in Yukon”. Office of the Commissioner of Official Languages. 2011. http://www.ocol-clo.gc.ca/html/yukon_e.php. Läst 6 augusti 2013. 
  13. ^ ”Nunavut's Official Languages”. Language Commissioner of Nunavut. 2009. http://langcom.nu.ca/nunavuts-official-languages/. Läst 6 augusti 2013. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Kanadas provinser och territorier.