Newfoundland och Labrador

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Newfoundland och Labrador (Newfoundland and Labrador,
Terre-Neuve-et-Labrador
)
Provins
Coat of Arms of Newfoundland and Labrador.svg
Flag of Newfoundland and Labrador.svg
Flagga
Motto: Latin: Quaerite prime regnum Dei
"Söken först efter Guds rike" (Matt 6:33)
Land  Kanada
Största stad St. John's
Huvudstad St. John's
Area 405 212 km²
Folkmängd 530 000
Befolkningstäthet 1 invånare/km²
Grundad 31 mars 1949
Tidszon UTC-3,5/UTC-4
GeoNames 6354959
Lägeskarta.
Lägeskarta.
Webbplats: www.gov.nl.ca

Newfoundland och Labrador (engelska: Newfoundland and Labrador; franska: Terre-Neuve-et-Labrador; iriska: Talamh an Éisc) är en provins i Kanada. Provinsen består av ön Newfoundland och fastlandsregionen LabradorLabradorhalvön och har cirka 530 000 invånare. Huvudstad är St. John's.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Vinland

Mänsklig bebyggelse i Newfoundland och Labrador kan spårastillbaka ca 9000 år. De maritima arkaiska folken var grupper av arkaiskajägar-kulturer som jagade havsdäggdjur i det subarktiska området. De blomstrade från omkring 7000 f.kr till 1500 f.kr. (9000–3500 år sedan) längs Nordamerikas atlantkust. Deras bosättningar inkluderar långhus och tillfälliga hus och hyddor för säsongsboende. De hade långväga affärskontakter och använde en sorts vita stenar som betalningsmedel. Den maritima arkaiska perioden är bäst känd från en begravningsplats på Newfoundland vid Port au Choix. De maritima arkaiska folken kom att gradvis ersättas av folk från Dorsetkulturen (den sista stora paleo-eskimå-kulturen) och sedan av inuiter i Labrador och av beothukfolket på ön Newfoundland. Dorsetkulturen (800 f.kr – 1500) var väl anpassad till att leva i ett mycket kallt klimat, och mycket av deras mat kom från jakt på havslevande däggdjur genom hål i isen. Den storskaliga minskningen av havsis som den medeltida värmeperioden gav upphov till blev förmodligen katastrofal för deras sätt att leva. Beothukindianerna migrerade till ön omkring Kristi födelse. Innuindianerna bebodde delar av Labrador.

Omkring år 1000 upptäckte den isländske sjöfararen Leif Eriksson nutida Newfoundland och kallade ön för Vinland. Han var den första europén som upptäckte Amerika. Christofer Columbus återupptäckte Amerika 12 oktober 1492. Mellan 1500 och 1610 använde europeiska fiskare Newfoundland som bas för torskfiske. Mi'kmaqindianerna kom till Newfoundland på 1600-talet sedan europeiska fiskare fördrivit beothukerna från kusten. Där var de franska allierade under de fransk-indianska krigen. Från 1610 började England hävda överhöghet över delar av ön genom att området förlänades till John Guy. Delar av ön förvaltades sedan som en engelsk förläning till 1728. Andra delar förvaltades som en fransk besittning från 1655 till 1713, då området avträddes till Storbritannien genom freden i Utrecht. Från 1729 till 1824 förvaltades Newfoundland av chefen för den flottilj från Royal Navy, som årligen uppehöll sig i öns farvatten. Denne utövade sitt guvernörsämbete endast under sommartiden då flottan befann sig vid ön. Först 1825 inrättades en egentlig kolonialförvaltning med en civil guvernör. Newfoundland blev 1854 en självstyrande brittisk besittning vilken 1907 fick ställning som dominion. Under första världskriget deltog trupper från Newfoundland i slaget vid Gallipoli och under slaget vid Somme utplånades i stort sett den newfoundländska kontingenten på slagets första dag. Depressionen undergrävde landets ekonomi och 1933 återvända man frivilligt till ställningen som brittisk koloni. Kolonin hade inte självstyrelse utan styrdes av en regeringskommission utnämnd av Londoregeringen. Därigenom kom en stor del av statsutgifterna att finansieras av de brittiska skattebetalarna. Den 31 mars 1949 förenades Newfoundland - som då var kolonins officiella namn - med Canada. Namnet på provinsen ändrades officiellt till Newfoundland and Labrador den 6 december 2001.[1]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling 1951-2011[redigera | redigera wikitext]

År Befolkningsstorlek Femårsvis
 % förändring
Tioårsvis
 % förändring
1951 361,416 n/a n/a
1956 415,074 14.8 n/a
1961 457,853 10.3 26.7
1966 493,396 7.8 18.9
1971 522,100 5.8 14.0
1976 557,720 6.8 13.0
1981 567,681 1.8 8.7
1986 568,350 0.1 1.9
1991 568,475 0.02 0.1
1996 551,790 −2.9 −2.9
2001 512,930 −7.0 −9.8
2006 505,469 −1.5 −8.4
2011 514,536 +1.8 +0.3

Source: Statistics Canada [2]

Befolkningsmässigt största kommuner[redigera | redigera wikitext]

Kommun 2006 2011
St. John's 100,646 106,172
Conception Bay South 21,966 24,848
Mount Pearl 24,671 24,284
Corner Brook 20,083 19,886
Paradise 12,584 17,695
Grand Falls-Windsor 13,558 13,725
Gander 9,951 11,054
Labrador City 8,572 9,228
Torbay 6,281 7,397
Happy Valley-Goose Bay 7,519 7,572
Table source: Statistics Canada

Språkförhållanden[redigera | redigera wikitext]

Rangordning Språk Respondenter Andel i %
1. Engelska 443,405 89
2. Franska 46,885 10.4
3. Innu-aimun 1,585 0.3
4. Kinesiska 1,080 0.2
5. Spanska 670 0.1
6. Tyska 655 0.15
7. Inuktitut 595 0.1
8. Urdu 550 0.1
9. Arabiska 540 0.1
10. Nederländska 300 < 0.1
11. Ryska 225 < 0.1
12. Italienska 195 < 0.1

Religion[redigera | redigera wikitext]

Religionstillhörighet. Catholic = katolsk; Anglican = anglikansk; United Church = förenade kyrkan; Pentecostal = pingstvänner; Other Christians = övriga kristna; Other Religions = övriga religioner; No religious affiliation = ateister och agnostiker.

Statsskick[redigera | redigera wikitext]

Newfoundland och Labrador är en parlamentarisk konstitutionell monarki med drottning Elizabeth II som statschef. Provinsen ingår som en delstat i förbundsmonarkin Kanada, där drottningen också är statschef. Viceguvernören (Lieutenant Governor) är drottningens representant i provinsen och utövar de flesta av hennes befogenheter som statschef. Viceguvernör är sedan 2013 Frank Fagan. Statsverket betecknas officiellt som the Crown in Right of Newfoundland and Labrador. Regeringsmakten utövas av provinsens premiärminister (Premier) genom ett statsråd (Executive Council). Viceguvernören är formellt statsrådets ordförande som Governor-in-Council (jfr. konungen i statsrådet) och utnämner formellt dess ledamöter. I praktiken är statsrådet en regering där ministrarna tillsätts av premiärministern (Premier), som leder regeringsarbetet och i sin tur skall ha provinsparlamentets förtroende. Premiärminister är sedan 2014 Paul Davis, som tillhör Progressive Conservative Party. Newfoundland och Labradors parlament (House of Assembly) består av en kammare. Dess ledamöter väljs genom pluralitet i 48 enmansvalkretsar.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Unionen med Kanada[redigera | redigera wikitext]

Genom två folkomröstningar 1948 fastställdes Newfoundland och Labradors politiska framtid i form av en union med Kanada. Ett alternativ som aldrig uppträdde på röstsedlarna var en ekonomisk union med USA.

Folkomröstningarna 1948
Alternativ Första omgången Andra omgången Utfall
Självständig medlem av Samväldet 69,400 71,334 AVVISADES
Union med Kanada 64,066 78,323 ANTOGS
Fortsätta som brittisk koloni 22,331 AVVISADES
Sammanlagt 155,797 149,657
Väljarstödet vid andra omgången 1948
Alternativ Väljargrupper som stödde alternativet
Union med Kanada Fattiga fiskare, landsbygdsbor, protestanter
Självständighet Avalonhalvöns invånare, katoliker

Nutida politik[redigera | redigera wikitext]

Newfoundland och Labrador har ett tvåpartisystem, men med förekomsten av ett icke obetydligt tredje parti. De två dominerande partierna var traditionellt Progressive Conservative Party och Newfoundlands liberala parti. Men vid valet 2011 blev dock Nya demokratiska partiet näst största parti i antalet avgivna röster. Partiet fick dock bara 5 mandat, mot liberalernas 6 och de progressiv-konservativas 37. Progressiv-konservativa och liberaler saknar en klart definierad ideologisk skillnad. Bland deras väljare finns heller inga utpräglade skillnader vad gäller samhällsklass eller religion. De progressiv-konservativa var traditionellt mer skeptiska till statliga interventioner i ekonomin, var mer värdekonstervativa och hade ett mer utpräglat anti-federalistisk drag. Det liberala partiet stod traditionellt mer till vänster och var mer utpräglat federalistiskt inriktat. Idag samlas bägge partierna kring mitten och partipolitiken drivs i stor utsträckning av partiledarnas personliga popularitet, även om de progressiv-konservativa är mer socialkonservativa och liberalerna mer federalistiska.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Newfoundland and Labrador” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Canada_Provinces_A-O.html#Newfoundland. Läst 9 november 2015. 
  2. ^ ”Population, urban and rural, by province and territory (Newfoundland and Labrador)”. Statistics Canada. http://www40.statcan.gc.ca/l01/cst01/demo62b-eng.htm. Läst 22 augusti 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]