Karen Horney

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karen Horney
Karen Horney
Karen Horney
Född 16 september 1885
Blankenese i Schleswig-Holstein
Död 4 december 1952 (67 år)
New York, USA
Nationalitet Tyskland
Forskningsområde Psykoanalys

Karen Horney, född den 16 september 1885 i Blankenese, Hamburg, Tyskland, död den 4 december 1952 i New York, var en tysk psykoanalytiker, som praktiserade i USA under senare delen av sin karriär.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Horney föddes som Karen Danielsen och hennes far var en sjökapten med traditionell patriarkalisk inställning. Enligt hennes dagböcker såg hon fadern som ”en grym, disciplinär figur” som satte hennes broder högre än henne själv.

År 1906 började Horney studera vid den medicinska fakulteten vid Freiburgs universitet, vilken var den första institutionen i Tyskland som skrev in kvinnor till kurser med högre medicinsk utbildning. Hon fortsatte 1908 sina studier vid universitetet i Göttingen och slutligen i Berlin, fram till sin examen 1913.

År 1920 fick Horney en tjänst inom Institutet för psykoanalys i Berlin där hon föreläste i flera år. Hon undervisade också på The New School i New York. År 1930 flyttade hon till USA och bosatte sig så småningom i Brooklyn, som blivit hem för en stor intellektuell gemenskap, delvis beroende på en stor inflyttning av judiska flyktingar från Europa.

Hennes första plats i karriären i USA var som biträdande chef för Chicago Institute for Psychoanalysis. Under sin tid i Brooklyn utvecklade hon komplexa teorier om neuros och personlighet baserat på hennes erfarenheter från sitt arbete med psykoterapi. År 1937 publicerade hon boken The Neurotic Personality of Our Time, som fick en bred läsekrets. Hon fjärmade i sin psykoanalys sig från Sigmund Freud och anlade sociologiska synpunkter på problemen, d. v. s. neuroser är snarast ett uttryck för sociala anpassningssvårigheter.

Hennes teorier ifrågasatte vissa traditionella freudianska ståndpunkter, särskilt hennes teori om sexualitet, liksom hennes instinkta orientering av psykoanalysen och dess genetiska psykologi, till grund för feministiskt psykologi. Samtidigt höll hon med Freud om de inneboende skillnaderna i manlig och kvinnlig psykologi, och knöt sådana skillnader till samhället och kulturen snarare än till biologi. Hon betecknades som sådan ofta som Neo-freudiansk.

Horney avvikelse från den freudianska psykologin ledde till att hon avgick från sin tjänst, men tog snart upp undervisningen vid New York Medical College. Hon grundade också en tidskrift, American Journal of psykoanalys. Hon undervisade vid New York Medical College och fortsatte att arbeta som en psykiater till sin död 1952.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]