Karl Fredrik regerar

Karl Fredrik regerar
Karl Fredrik regerar Dagmar Ebbesen och Sigurd Wallén i en scen ur filmen.
Genre	komedi, drama
Regissör	Gustaf Edgren
Manus	Oscar Rydqvist
Skådespelare	Sigurd Wallén Dagmar Ebbesen Gull-Maj Norin Björn Berglund Pauline Brunius
Originalmusik	Eric Bengtson
Fotograf	Åke Dahlqvist Martin Bodin
Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Premiär	3 mars 1934 (1934-03-03) (Sverige)
Speltid	91 minuter (TV-versionen 87 minuter)
Land	Sverige
Språk	Svenska
IMDb SFDb Elonet

Karl Fredrik regerar är en svensk dramakomedifilm från 1934, baserad på Gustaf Edgrens och John Sandéns berättelse Hans Excellens Pettersson.

Handling

Handlingen tar sin början i 1900-talets första år. På Björnhammars gods råder starka klassmotsättningar och det är nöd bland statarna. Medan godsägaren säger att ingen behöver svälta ser man en ung pojke som stjäl mat för att kunna stilla hungern i hemmet. Stataren Karl-Fredrik Pettersson agiterar för att bilda fackförening och blir avskedad. Ägaren major Lindberg tycker att han är en bra karl och vill helst att kan skall få vara kvar men den dominerande hustrun, majorskan och fd grevinnan Gyllencreutz, står på sig. Karl-Fredrik lämnar godset och väljer att ta vägen nedför stora allén alltmedan han spelar ”Internationalen” på sitt dragspel.

Filmen gör ett hopp framåt i tiden till början av 1930-talet. Talare från olika ytterlighetspartier som nazisterna och kommunisterna orerar om hur de på sina olika sätt skall ”avskaffa klassamhället”. Socialdemokraten Karl-Fredrik står för den måttfulla medelvägen och hans parti förväntas allmänt vinna det instundande valet. Han har dock problem med sin vänsterradikala dotter Lena som skriver brandartiklar bland annat om Björnhammar. Lenas artiklar föranleder motangrepp i den borgerliga pressen.

Karl-Fredrik gör en skärgårdsutflykt i sällskap med Lena och hushållerskan Augusta. På samma ö befinner sig musikstuderanden Olof, som visar sig vara Björnhammars arvtagare, i sällskap med en kamrat. Kamraten hör musik från stranden och går ner för att köra bort sällskapet, Karl-Fredrik med familj, eftersom de befinner sig på privat mark. När Lena invänder säger Karl-Fredrik att ”land skall byggas med lag”. På hemvägen stöter Karl-Fredrik åter samman med Olof och dennes kamrat. De har fått motorstopp med sin stora motorbåt. Trots att man känner igen ynglingen som kört bort dem beslutar Karl-Fredrik att ta dem på släp efter sin enkla båt med aktersnurra. I samband med detta råkar Lena falla i vattnet och Olof drar upp henne. Han låter henne torka ombord på sin båt och hon blir inte oberörd. En förälskelse börjar spira dem emellan där bland annat ett gemensamt musikintresse förenar. Hon ger honom sitt telefonnummer, ett i Ålsten.

Lena och Olof träffas igen men hon låter sig inte förföras trots hans ansträngningar. Hon är trots allt fortfarande den moderna kvinna som hon tidigare givit uttryck åt och som tycker att erotik och kyssande är ”ohygieniskt”. Hon berättar om sitt stora intresse, att hämnas sin mor som en gång körts ut på landsvägen vilket tog knäcken på henne. Olof säger att han är helt ointresserad av politik. Något senare gör de en utflykt till en sportstuga i närheten av Björnhammar. Olof hittar en slangbella och skjuter med den på skoj. Han fäller en kommentar som får Lena att förstå att Olof är den pojke som skjutit på henne med slangbella när familjen för många år sedan vräktes från gården. Hon vill dra sig undan men i samma ögonblick hörs bråk från Björnhammar. Det är ett bråk mellan strejkande och strejkbrytare. Olof skyndar till och när försöker gå emellan de stridande skadas han.

Socialdemokraterna vinner valet och Karl-Fredrik gläds åt den stora framgången. Då kommer Lena hem, märkbart ledsen efter vad som hänt och berättar för fadern om händelserna vid Björnhammar. Det är hennes artiklar som bidragit till det upphetsade läget. Redaktionssekreteraren vid hennes tidning, den något desillusionerade ”Snorkel”, får Karl-Fredrik att skriva en överslätande artikel för att blidka den borgerliga pressen.

På Björnhammar är läget bekymrat. Majorskan som misskött gården sedan makens död har fått nej från bankerna om nya lån och hon tvekar att söka stöd från den nya regeringen, där Karl-Fredrik blivit jordbruksminister. ”En Gyllencreutz på knä inför en statarregering?” frågar hon. Lena och Olof träffas igen och han försöker medla fred. Han säger att han läst hennes artiklar och tycker hon har rätt och vet vad gården kräver. Lena går dock sin väg fast besluten om att de inte skall träffas igen.

Karl-Fredrik får besök på departementet av Björnhammars förvaltare, Eriksson, som ber om hjälp. Karl-Fredrik säger att han har gott minne och ber Eriksson hälsa majorskan att ”statkarlen Pettersson” ingenting har glömt men att ”statsrådet Pettersson” skall behandla hennes ansökan med oväld och omsorg. Under tiden börjar Augusta att intrigera för att föra samman Lena och Olof igen. Hon arrangerar så att de gör ett operabesök tillsammans på Hoffmanns äventyr. Den sinnliga musiken i den avslutande Barcarollscenen gör uppenbar verkan, inte minst på Lena. Efteråt för de ett samtal där realisten Lena och drömmaren Olof börjar förstå och nå varandra. Olof säger att kärleken är viktigast och står över allt annat.

Olof försöker förgäves få sin mor att ge sin välsignelse till förbindelsen med Lena. De två uppsöker därefter Karl-Fredrik på hans tjänsterum. Även han är tveksam till de två ungas kärlek men den närvarande Augusta pressar på. Lena säger att hon skall se till att Björnhammar skall bli en mönstergård och när Karl-Fredrik märker att hon talar om gården som ”hemma” blir han sentimental och ger dem sin välsignelse. Han undrar dock om de har pengar till sina planer. Han har tidigare fått besked från domänstyrelsen att den i princip tillstyrkt låneansökan. Han säger inget om det till dem men lovar att komma ut till Björnhammar senare för att ge besked.

Lena och Olof gifter sig. Majorskan förblir oförsonlig och isolerar sig på sitt rum. När Lena och Olof går igenom planerna för förbättringar meddelar Eriksson hur det verkligen ligger till. Om inte de förfallna räntorna kan betalas inom kort kommer Björnhammar att gå under klubban. Meddelandet kommer som en smärre chock för de unga. Men Karl-Fredrik är nu på väg för att meddela regeringens beslut. När han promenerar från stationen stannar han till i en veteåker och smeker axen och ser tankfull ut. Väl framme kan han säga att regeringen kommer att säga ja till låneansökan på villkor att räntorna kan betalas. Lena och Olof har dock inga pengar men då erbjuder sig Karl-Fredrik själv, med viss hjälp av Augusta, att ställa upp med de erforderliga medlen. Under tiden kommer de strejkande arbetarna upp till huset. En främmande agitator anklagar Karl-Fredrik för att ha svikit klasskampen. Då ingriper Lena och med en resolut örfil kör hon agitatorn på dörren och lovar arbetarna nytt avtal och bättre bostäder.

I ett kort bildmontage ser vi hur de gamla rucklen rivs och nya, moderna bostäder byggs. Vid en efterföljande fest håller Karl-Fredrik tal. Han berättar att han en gång svurit att aldrig återvända till Björnhammar men det var som om osynliga makter dragit honom dit. Det är kärleken till den gemensamma svenska jorden som för dem samman. Med hat och hat bygger man ingen bättre framtid, kampen är inte slut men man måste då och då ta en paus. När majorskan, som smugit sig ut från sitt rum för att lyssna, hör Karl-Fredrik upprepa major Lindbergs ord om att ”vi är aldrig så långt från varandra att vi inte når att räcka varandra händerna om vi vill”, faller även hon till föga. Hon träder fram och räcker fram handen i en försonande gest.

Om filmen

Filmen spelades in den 12 augusti 1933–10 januari 1934 i Filmstaden, Lidö slott (Norrtälje), Jakobsbergs station och Mälaren.

I en av filmens scener hålls ett tacktal, enligt många skulle tacktalaren vara Gunnar Sträng, sedermera svensk finansminister. Sträng förnekade att det skulle vara han som medverkade.

I filmens reklammaterial ingick en teckning som föreställde ett nazistiskt möte, vilket fick den tyska legationen att protestera och biografen anmodades av polisen att ta bort materialet. Senare protesterar legationen även mot skriverierna om detta.

Filmen, som är barntillåten, hade premiär på biograf Skandia i Stockholm den 3 mars 1934 och har även visats i SVT.

Rollista

• Sigurd Wallén – Karl-Fredrik Pettersson, statare, senare jordbruksminister
• Dagmar Ebbesen – Augusta, hans hushållerska
• Gull-Maj Norin – Lena, Karl-Fredriks dotter, journalist på Socialdemokratiska Arbetare-Tidningen
• Björn Berglund – Olof Lindberg
• Pauline Brunius – majorskan Lindberg, född Gyllencreutz, Olofs mor
• Carl Ström – Eriksson, förvaltare på Björnhammar
• Hugo Björne – major Carl Lindberg, Olofs far, godsägare på Björnhammar
• Eric Abrahamsson – redaktör "Snorken" Öberg, Lenas chef
• Charlie Almlöf – agitator
• Helga Görlin – "Giulietta" i operan Hoffmanns äventyr
• Gertrud Pålson-Wettergren – "Nicklas" i operan Hoffmanns äventyr

Ej krediterade

• Dora Söderberg – Maja, Karl-Fredriks hustru
• Sigge Fürst – Bergdahl, notarie, Olofs kamrat
• Henning Ohlsson – Bogren, statare
• Britt-Lis Edgren – Lena som barn
• Bengt Edgren – Olof som barn
• Emil Fjellström – statare
• Millan Fjellström – hans hustru
• Holger Löwenadler – strejkande lantarbetare
• John Melin – kommunistisk valtalare
• Eric Gustafson – nazistisk valtalare
• Olof Sandborg – konservativ valtalare
• Dagmar Olsson – caféservitrisen
• Tom Walter – strejkande lantarbetare
• Eric Dahlström – byråchef i Jordbruksdepartementet
• Kotti Chave – vaktmästare vid Jordbruksdepartementet
• Nils Jacobsson – nattredaktör på Arbetare-Tidningen
• Georg Fernquist – Olsson, betjänt hos majorskan
• Maja Jerlström – barnjungfru på Björnhammar
• Gunnar Skoglund – mannen som lastar på en segelbåt
• Hugo Tranberg – stinsen
• Gustaf Edgren – mannen som samtalar med stinsen på järnvägsstationen
• Tor Borong – strejkande lantarbetare
• Karl-Ewert Christenson – gäst hos herrskapet Lindberg på Björnhammar
• Disa Gillis – biträdet i blomsteraffären
• Helge Andersson – valsedelsutdelare
• Yngwe Nyquist – advokaten
• Bror Olsson – Larsson, Karl-Fredriks vaktmästare
• Harald Wehlnor – arbetarekommunens ordförande
• Nils Hultgren – restauranggäst med glasögon
• Karin Granberg – kvinna i operapubliken
• Folke Helleberg – man i operapubliken
• Sune Holmqvist – ung strejkande lantarbetare
• Gösta Ström – strejkande lantarbetare
• Carl-Harald – strejkande lantarbetare
• Carl Andersson – strejkande lantarbetare
• Sonja Claesson – gäst på middagen på Björnhammar
• Helga Brofeldt – gäst på middagen på Björnhammar

Musik i filmen

• Jeg elsker Dig!, musik Edvard Grieg, instrumental
• Internationalen, musik Pierre Degeyter, svensk text Henrik Menander, sång Sigurd Wallén
• Älvsborgsvisan, instrumental
• Stilla natt, o kärleksnatt, musik Jacques Offenbach, svensk text Ernst Wallmark, Emil Grandinson, sång Helga Görlin, Gertrud Pålson-Wettergren, Dagmar Ebbesen (repris - nynnas)
• Kungssången, musik Otto Lindblad, instrumental
• Den glade kopparslagaren, musik Carl Peter, instrumental
• Bröllopet på Ulfåsa, musik August Söderman, instrumental
• Räven raskar över isen, instrumental

Externa länkar

• Karl Fredrik regerar på Svensk Filmdatabas

Karl Fredrik regerar på Internet Movie Database (engelska)