Pauline Brunius

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pauline Brunius
Pauline Brunius cirka 1910-tal.
Pauline Brunius cirka 1910-tal.
Född Emma Maria Pauline Lindstedt
10 februari 1881
Stockholm, Sverige
Död 30 mars 1954 (73 år)
Stockholm, Sverige
Aktiva år 1901–1934
Make John W. Brunius (1909–1935)
IMDb SFDb

Emma Maria Pauline Brunius, född Lindstedt 10 februari 1881 i Stockholm, död där 30 mars 1954, var en svensk skådespelare, manusförfattare, regissör och teaterchef.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Brunius började sin karriär som balettelev på Kungliga Teatern 1891–1902 och privatelev hos Lotten Dorsch 1899–1902, men hon övergav dansen för att agera vid talscener. Hon debuterade som skådespelerska på Olympiateatern 1902.[1] Hon var sedan under flera år en av de främsta svenska skådespelerskorna på framför allt Svenska teatern och senare på Oscarsteatern, där hon även var verksam som regissör.

Tillsammans med sin make och Gösta Ekman drev hon Oscarsteatern 19261932, där hon verkade som teaterchef. Perioden 19381948 var hon, som första kvinna, chef på Dramaten.

Som teaterchef var hon känd för sin tuffa attityd och hårda vilja bland herrarna i den, åtminstone på chefsposterna, mansdominerade nöjesbranschen. Som chef för Oscarsteatern lyckades hon bland annat förhandla till sig ekonomiskt stöd från Ivar Kreuger. Som Dramatenchef blev hon både hyllad och kritiserad. Hon kritiserades bland annat för en del pjäsval under andra världskriget och för ett teatergästspel som Dramaten genomförde i Berlin år 1941. Men hon hyllades samtidigt för sin medvetet starka satsning på Riksteatern och för att hon tog initiativet till att bygga en andra scen, Lilla scenen, för att öka nationalscenens konkurrenskraft och kapacitet. Hon avgick som Dramatenchef år 1948 på grund av sjukdom.

Bland hennes egna rolltolkningar på teaterscenen kan nämnas Jeanne d'Arc i Jungfrun av Orléans, Beatrice i Mycket väsen för ingenting, Celiméne i Misantropen, drottning Elisabeth I av England i Kring drottningen och Majorskan på Ekeby i Gösta Berlings saga.

Hon gjorde endast ett fåtal filmroller, men kan ses i bland annat Charlotte Löwensköld (1930), Markurells i Wadköping (1931) och Karl Fredrik regerar (1934).

Hon var gift 1909–1935 med skådespelaren John W. Brunius och mor till skådespelarna Palle Brunius och Anne-Marie Brunius.

Pauline Brunius är begravd på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.

Film[redigera | redigera wikitext]

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Regi[redigera | redigera wikitext]

Filmmanus[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1905 Bertha Hartmann Reif von Reiflingen
Gustav von Moser
Dramatiska Teatern[2]
1906 Far och son
Gustav Esmann
Dramatiska Teatern[3]
Kärlek och affärer
Jakob Knudsen
Dramatiska Teatern[4]
Livet på landet
Fritz Reuter
Svenska teatern, Stockholm[5]
Drottning Helvig Gurre
Holger Drachmann
Svenska teatern, Stockholm[6]
1907 Henrik IV
William Shakespeare
Svenska teatern, Stockholm[7]
Fru Linde Ett dockhem
Henrik Ibsen
Svenska teatern, Stockholm[8]
Violet Robinson Mannen och hans överman
George Bernard Shaw
Svenska teatern, Stockholm[9]
Kristina, Gerts dotter Mäster Olof
August Strindberg
Svenska teatern, Stockholm[10]
1908 Tjuven
Max Bernstein
Svenska teatern, Stockholm[11]
Lovisa Fredrica Bellman Två konungar
Ernst Didring
Svenska teatern, Stockholm[12]
Vivie Warren Mrs Warrens yrke
George Bernard Shaw
Svenska teatern, Stockholm[13][14]
1909 Marta Smythe Tjänaren i huset
Charles Rann Kennedy
Victor Castegren Svenska teatern, Stockholm[15][16]
Madame Ninon Moral
Ludwig Thoma
Svenska teatern, Stockholm[17]
Trohetseden
Oscar Blumenthal
Vasateatern[18]
1910 Den bergtagna
Ernst Ahlgren och Axel Lundegård
Svenska teatern, Stockholm[19]
Kejsarinnan Katarina Nils Ehrensköld
Gustaf von Horn
Svenska teatern, Stockholm[20]
1911 Skådespelerskan Gardesofficeren
Ferenc Molnár
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[21]
Hjördis Kämparna på Helgeland
Henrik Ibsen
Svenska teatern, Stockholm[22]
Margaret Rolfe Den starkaste
Clyde Fitch
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[23]
Den gamla goda tiden: Stockholmsbilder från 1830-talet
Berndt Fredgren (pseudonym för Peter Fristrup och Hjalmar Selander
Svenska teatern, Stockholm[24]
1912 Margareta Leijonhufvud Gustav Vasa
August Strindberg
Svenska teatern, Stockholm[25]
Calina Quo Vadis?
Henryk Sienkiewicz
Svenska teatern, Stockholm[26]
De fem frankfurtarna
Carl Rössler
Svenska teatern, Stockholm[27]
1914 Jeanne d'Arc Jungfrun av Orléans
Friedrich Schiller
Svenska teatern, Stockholm[28]
1915 Hallå
Emmerich Földes
Svenska teatern, Stockholm[29]
1917 Jutta Pärlhalsbandet
Lothar Schmidt
Gunnar Klintberg Vasateatern (gästspel av Svenska teatern)[30]
1921 Jeanne Hoesdrecht Femina
C. P. von Rossem och J. F. Soesman
Svenska teatern, Stockholm[31][32]
Tora Parsberg Paul Lange och Tora Parsberg
Björnstjerne Björnson
Svenska teatern, Stockholm[33]
1922 Edith Balint Äktenskapets skärseld
Ladislaus Lekatos
Svenska teatern, Stockholm[34]
1924 Lyckoriddaren
Runar Schildt
John W. Brunius Svenska teatern, Stockholm[35]
Pärlhalsbandet
Lothar Schmidt
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[36]
Charites porträtt
Einar Christiansen
Pauline Brunius Svenska teatern, Stockholm[37]
1925 Victoria Brinnande jord
François de Curel
Gunnar Klintberg Vasateatern[38]
1926 Minna von Barnhelm Minna von Barnhelm
Gotthold Ephraim Lessing
Gunnar Klintberg Vasateatern[39]
Jane Busk Morfars hus
Ejnar Smith
Gunnar Klintberg Vasateatern[40][41]
Julia Balzar Dollar
Hjalmar Bergman
John W. Brunius Oscarsteatern[42][43]
Maggie Wylie Vad varje kvinna vet
J. M. Barrie
Pauline Brunius Oscarsteatern[44]
1927 Katarina Så tuktas en argbigga
William Shakespeare
Gösta Ekman och Johannes Poulsen Oscarsteatern[45]
Mrs Cheyney Hennes sista bedrift
Frederick Lonsdale
Pauline Brunius Oscarsteatern[46]
Katharina Så tuktas en argbigga
William Shakespeare
Gösta Ekman och Johannes Poulsen Oscarsteatern[47]
Spelet om kärleken och döden
Romain Rolland
Rune Carlsten Oscarsteatern[47]
Colette Bolbec Advokaten Bolbec och hennes man
Georges Berr och Louis Verneuil
Pauline Brunius Oscarsteatern[48][49]
1928 Candida Candida
George Bernard Shaw
Gösta Ekman Oscarsteatern[50]
Lady Teazle Skandalskolan
Richard Brinsley Sheridan
Johannes Poulsen Oscarsteatern[51][52]
1929 Kärlekens genvägar
J. M. Barrie
Pauline Brunius Oscarsteatern[53][54]
Julie Cavendish Den kungliga familjen
George S. Kaufman och Edna Ferber
Rune Carlsten Oscarsteatern[55]
1930 Janet Fraser Hans första hustru
St. John Greer Ervine
Pauline Brunius Oscarsteatern[56][57][58]
Fru Inger Farmors revolution
Jens Locher
Pauline Brunius Oscarsteatern[59][60]
Henrik VIII
William Shakespeare
Thomas Warner Oscarsteatern[61]
1931 Katharina Så tuktas en argbigga
William Shakespeare
Henry Hellssen Oscarsteatern[62]
Mrs Pembroke 9 till 6
Aimée Stuart och Philip Stuart
Pauline Brunius Oscarsteatern[63]
Madame d'Epinay Mozart
Sacha Guitry och Reynaldo Hahn
Ragnar Hyltén-Cavallius Oscarsteatern[64]
1932 Mrs Chrystal Wetherby En gentleman?
H.M. Harwood
Pauline Brunius Oscarsteatern[65]
Emilie Kära släkten
Gustav Esmann
Rune Carlsten Oscarsteatern[66]
1934 Modern Hennes majestät modern
Sidney Howard
Pauline Brunius Vasateatern[67]
Elisabeth Keller Natten till den 17:de
Lajos Zilahy
Gunnar Olsson Vasateatern[68]
Fru Phelps Hennes majestät modern
Sidney Howard
Pauline Brunius Vasateatern[69]
1936 Lady Jane Kingdom Idyll 1936
Harold Marsh Harwood
Pauline Brunius Blancheteatern[70]
1939 Tora Parsberg Paul Lange och Tora Parsberg
Björnstjerne Björnson
Rune Carlsten Dramaten
Dora Randolph Guldbröllop
Dodie Smith
Carlo Keil-Möller Dramaten

Regi (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1924 Charites porträtt
Einar Christiansen Svenska teatern, Stockholm[37]
1925 Det stora barndopet
Oskar Braaten Vasateatern
1926 Vad varje kvinna vet
J. M. Barrie Oscarsteatern[44]
1927 Hennes sista bedrift
Frederick Lonsdale Oscarsteatern
Bättre folk
Avery Hopwood och David Gray Oscarsteatern
Advokaten Bolbec och hennes man
Georges Berr och Louis Verneuil Oscarsteatern
1928 Daglannet
Bjørnstjerne Bjørnson Oscarsteatern
1929 En modern hustru
W. Somerset Maugham Oscarsteatern
Kärlekens genvägar
J. M. Barrie Oscarsteatern
Lilla cyklon
George M. Cohan Oscarsteatern
1930 Hans första hustru
St. John Greer Ervine Oscarsteatern
Farmors revolution
Jens Locher Oscarsteatern[59]
18 år
John Van Druten Oscarsteatern
1931 Kjolvägen
Neil Grant Oscarsteatern
9 till 6
Aimée Stuart och Philip Stuart Oscarsteatern[62]
1932 Fanny
Marcel Pagnol Oscarsteatern
En gentleman?
H.M. Harwood Oscarsteatern
1934 Hennes majestät modern
Sidney Howard Vasateatern[69]
1936 Idyll 1936
Old folks at home
Harold Marsh Harwood Blancheteatern
1938 Sex trappor upp
Alfred Gehri Dramaten

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Brunius, John W.; Brunius Pauline, Wahlgren Helge (1919). John och Pauline Brunius. Publikens gunstlingar, 99-0273889-3 ; 6. Stockholm: Hökerberg. Libris 285124 
  • Brunius, Pauline (1931). Osminkat. Stockholm: Bonnier. Libris 1352379 
  • Brunius, Pauline (1934). Brev från öst och väst. Stockholm: Bonnier. Libris 28313 
  • Boken om Pauline Brunius. Stockholm: Norstedt. 1941. Libris 23277 
  • Brunius, Pauline (1988) (på und). Osminkat Box 1 .. Enskede: TPB. Libris 11539823 
  • Brunius, Pauline (1988) (på und). Osminkat Box 2 .. Enskede: TPB. Libris 11539824 
  • Brunius, Pauline. (2008). Osminkat. Enskede: TPB. Libris 12568712 
  • Brunius, Pauline. (2008). Brev från öst och väst. Enskede: TPB. Libris 12599768 
  • Carlsson, Emelie (2010). "Hon har virtuost och med klokhet utnyttjat sitt kön, hon känner mänens svaghet": en diskursanalys om Pauline Brunius chefskap. Stockholm: Institutionen för musik- och teatervetenskap. Libris 12417866 

Se även[redigera | redigera wikitext]


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Pauline Brunius på Svenskt biografiskt lexikon
  2. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (37): sid. 475. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_37.pdf. Läst 18 november 2015. 
  3. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (5): sid. 59. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_5.pdf. Läst 19 november 2015. 
  4. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (13): sid. 161. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_13.pdf. Läst 19 november 2015. 
  5. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-08-31/13061A/3. Läst 7 augusti 2015. 
  6. ^ Bo Bergman (23 oktober 1906). ”Svenska teaterns festföreställning: 'Gurre'”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-23/13114a/2. Läst 7 augusti 2015. 
  7. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 8 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-08/13188a/3. Läst 26 juli 2015. 
  8. ^ Bo Bergman (6 mars 1907). ”Fru Dybwads gästspel: 'Ett dockhem'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-03-06/13245a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  9. ^ Bo Bergman (28 september 1907). ”Svenska teatern: 'Mannen och hans öfverman'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-28/13444A/3. Läst 5 augusti 2015. 
  10. ^ Bo Bergman (15 december 1907). ”Svenska teatern: 'Mäster Olof'”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-15/13522A/4. Läst 5 augusti 2015. 
  11. ^ Bo Bergman (15 februari 1908). ”Svenska teatern: Tjufven”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-02-15/13580/3. Läst 4 augusti 2015. 
  12. ^ Bo Bergman (12 mars 1908). ”Svenska teatern: 'Två konungar'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-03-12/13606A/3. Läst 4 augusti 2015. 
  13. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1909) s. 61
  14. ^ Bo Bergman (7 oktober 1908). ”Svenska teatern: 'Mrs Warrens yrke'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-10-07/13809a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  15. ^ 'Tjänaren i huset' å Svenska teatern i Hvar 8 dag (10:de årgången)
  16. ^ Bo Bergman (16 april 1909). ”Svenska teaterns amerikanska premiär i går”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-04-16/13993a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  17. ^ Bo Bergman (2 maj 1909). ”'Moral' – verklig framgång äfven här”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-05-02/14009a/4. Läst 7 augusti 2015. 
  18. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 9 september 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-09-09/14136/5. Läst 7 augusti 2015. 
  19. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 12 mars 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-03-12/14316/8. Läst 7 augusti 2015. 
  20. ^ Tsar Peter på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. 2 februari 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-02-02/14278/6. Läst 7 augusti 2015. 
  21. ^ Bo Bergman (2 september 1911). ”Premiären af 'Gardesofficeren' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-09-02/14839/7. Läst 2 augusti 2015. 
  22. ^ Bo Bergman (11 oktober 1911). ”Svenska teatern: Kämparna på Helgeland”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-10-11/14878/7. Läst 2 augusti 2015. 
  23. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 16 november 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-11-16/14914/7. Läst 2 augusti 2015. 
  24. ^ Bo Bergman (7 december 1911). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-12-07/14935/8. Läst 2 augusti 2015. 
  25. ^ August Strindbergs dag på Stockholms teatrar”. Dagens Nyheter: s. 5. 23 januari 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-01-23/14978/5. Läst 2 augusti 2015. 
  26. ^ 'Quo Vadis?' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. 3 mars 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-03-03/15018/1. Läst 2 augusti 2015. 
  27. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 3 maj 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-05-03/15076/6. Läst 2 augusti 2015. 
  28. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1914. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1914-03-05/15730/9. Läst 29 augusti 2015. 
  29. ^ Ariel (31 januari 1915). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 80. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1915/pdf/1915_05.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  30. ^ ”Pärlhalsbandet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14560&pos=242. Läst 10 juli 2015. 
  31. ^ Kvällar på parkett” (på svenska). Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 87. 23 januari 1921. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1921/pdf/1921_4.pdf. Läst 2 juni 2015. 
  32. ^ Från Stockholms teatrar 1921 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1921) sid. 170
  33. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1922) sid. 396
  34. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1922) sid. 397
  35. ^ 'Borgmästarinnan' återuppstår snart på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. 6 mars 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-03-06/65/5. Läst 27 juli 2015. 
  36. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 13 maj 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-05-13/130/9. Läst 27 juli 2015. 
  37. ^ [a b] Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 24 september 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-09-24/261/7. Läst 27 juli 2015. 
  38. ^ ”Brinnande jord”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22439&pos=317. Läst 11 juli 2015. 
  39. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 26 januari 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-01-26/24/8. Läst 2 augusti 2015. 
  40. ^ ”Morfars hus”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14410&pos=321. Läst 11 juli 2015. 
  41. ^ Bo Bergman (17 januari 1926). ”'Morfars hus' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-01-17/15/18. Läst 6 januari 2016. 
  42. ^ Bergman, Hjalmar (1926). Dollar: Komedi i tre akter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. Sid. 5. Libris 1335534 
  43. ^ Bo Bergman (2 september 1926). ”Nya Oscarsteatern slog i går upp portarna”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-09-02/237/1. Läst 2 augusti 2015. 
  44. ^ [a b] ”Vad varje kvinna vet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22313&pos=161. Läst 11 juni 2015. 
  45. ^ ”Så tuktas en argbigga”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22319&pos=149. Läst 11 juni 2015. 
  46. ^ ”Hennes sista bedrift”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22318&pos=74. Läst 9 juni 2015. 
  47. ^ [a b] Svenska Dagbladets årsbok 1927 s. 109
  48. ^ Bo Bergman (2 september 1927). ”Höstpremiär på Oscar: 'Advokaten Bolbec och hennes man'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-09-02/237/1. Läst 5 januari 2016. 
  49. ^ ”Advokaten Bolbec och hennes man”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22269&pos=3. Läst 3 juni 2015. 
  50. ^ ”Candida”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22271&pos=18. Läst 3 juni 2015. 
  51. ^ Bo Bergman (31 mars 1928). ”'Skandalskolan': Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-03-31/89/1. Läst 6 januari 2016. 
  52. ^ ”Skandalskolan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22274&pos=136. Läst 11 juni 2015. 
  53. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1929 s. 120
  54. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1929 s. 123
  55. ^ Bo Bergman (1 september 1929). ”'Den kungliga familjen' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-09-01/237/9. Läst 6 januari 2016. 
  56. ^ Teater Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 3 januari 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-01-03/2/7. Läst 6 januari 2016. 
  57. ^ Bo Bergman (5 januari 1930). ”'Hans första hustru' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-01-05/4/7. Läst 6 januari 2016. 
  58. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. Sid. 80. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  59. ^ [a b] Bo Bergman (7 september 1930). ”'Farmors revolution' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-09-07/242/14. Läst 29 augusti 2015. 
  60. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. Sid. 95. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  61. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1930 s. 146
  62. ^ [a b] Svenska Dagbladets årsbok 1931 s. 170
  63. ^ Ord och Bild 1932 s. 117
  64. ^ Ord och Bild 1932 s. 118
  65. ^ Ord och Bild 1932 s. 119
  66. ^ Ord och Bild 1932 s. 395
  67. ^ Svenska Dagsbladets årsbok 1934 s. 181
  68. ^ Ord och Bild 1934 s. 125
  69. ^ [a b] ”Hennes majestät modern”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14197&pos=371. Läst 14 juli 2015. 
  70. ^ ”Idyll 1936”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22203&pos=92. Läst 18 april 2016. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]