Pauline Brunius

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pauline Brunius
Pauline Brunius cirka 1910-tal.
Pauline Brunius cirka 1910-tal.
Född Emma Maria Pauline Lindstedt
10 februari 1881
Stockholm, Sverige
Död 30 mars 1954 (73 år)
Stockholm, Sverige
Aktiva år 1901–1934
Make John W. Brunius (1909–1935)
IMDb
Gravvård på Galärvarvet.

Emma Maria Pauline Brunius, född Lindstedt 10 februari 1881 i Stockholm, död där 30 mars 1954, var en svensk skådespelare, manusförfattare, regissör och teaterchef.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Brunius började sin karriär som balettelev på Kungliga Teatern 1891–1902 och privatelev hos Lotten Dorsch 1899–1902, men hon övergav dansen för att agera vid talscener. Hon debuterade som skådespelerska på Olympiateatern 1902.[1] Hon var sedan under flera år en av de främsta svenska skådespelerskorna på framför allt Svenska teatern och senare på Oscarsteatern, där hon även var verksam som regissör.

Tillsammans med sin make och Gösta Ekman drev hon Oscarsteatern 19261932, där hon verkade som teaterchef. Perioden 19381948 var hon, som första kvinna, chef på Dramaten.

Som teaterchef var hon känd för sin tuffa attityd och hårda vilja bland herrarna i den, åtminstone på chefsposterna, mansdominerade nöjesbranschen. Som chef för Oscarsteatern lyckades hon bland annat förhandla till sig ekonomiskt stöd från Ivar Kreuger. Som Dramatenchef blev hon både hyllad och kritiserad. Hon kritiserades bland annat för en del pjäsval under andra världskriget och för ett teatergästspel som Dramaten genomförde i Berlin år 1941. Men hon hyllades samtidigt för sin medvetet starka satsning på Riksteatern och för att hon tog initiativet till att bygga en andra scen, Lilla scenen, för att öka nationalscenens konkurrenskraft och kapacitet. Hon avgick som Dramatenchef år 1948 på grund av sjukdom.

Bland hennes egna rolltolkningar på teaterscenen kan nämnas Jeanne d'Arc i Jungfrun av Orléans, Beatrice i Mycket väsen för ingenting, Celiméne i Misantropen, drottning Elisabeth I av England i Kring drottningen och Majorskan på Ekeby i Gösta Berlings saga.

Hon gjorde endast ett fåtal filmroller, men kan ses i bland annat Charlotte Löwensköld (1930), Markurells i Wadköping (1931) och Karl Fredrik regerar (1934).

Hon var gift 1909–1935 med skådespelaren John W. Brunius och mor till skådespelarna Palle Brunius och Anne-Marie Brunius.

Pauline Brunius är begravd på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.

Film[redigera | redigera wikitext]

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Regi[redigera | redigera wikitext]

Filmmanus[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (urval)[redigera | redigera wikitext]

Pauline Brunius och Gunnar Wingård i Ferenc Molnárs pjäs Gardesofficeren på Svenska Teatern hösten 1911.
Louise Fahlman och Pauline Brunius i Mrs Warrens yrke på Svenska teatern hösten 1908.

Teaterregi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Brunius, John W.; Brunius Pauline, Wahlgren Helge (1919). John och Pauline Brunius. Publikens gunstlingar, 99-0273889-3 ; 6. Stockholm: Hökerberg. Libris 285124 
  • Brunius, Pauline (1931). Osminkat. Stockholm: Bonnier. Libris 1352379 
  • Brunius, Pauline (1934). Brev från öst och väst. Stockholm: Bonnier. Libris 28313 
  • Boken om Pauline Brunius. Stockholm: Norstedt. 1941. Libris 23277 
  • Brunius, Pauline (1988) (på und). Osminkat Box 1 .. Enskede: TPB. Libris 11539823 
  • Brunius, Pauline (1988) (på und). Osminkat Box 2 .. Enskede: TPB. Libris 11539824 
  • Brunius, Pauline. (2008). Osminkat. Enskede: TPB. Libris 12568712 
  • Brunius, Pauline. (2008). Brev från öst och väst. Enskede: TPB. Libris 12599768 
  • Carlsson, Emelie (2010). "Hon har virtuost och med klokhet utnyttjat sitt kön, hon känner mänens svaghet": en diskursanalys om Pauline Brunius chefskap. Stockholm: Institutionen för musik- och teatervetenskap. Libris 12417866 

Se även[redigera | redigera wikitext]


Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Pauline Brunius på Svenskt biografiskt lexikon
  2. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-08-31/13061A/3. Läst 7 augusti 2015. 
  3. ^ Bo Bergman (23 oktober 1906). ”Svenska teaterns festföreställning: 'Gurre'”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-23/13114a/2. Läst 7 augusti 2015. 
  4. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 8 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-08/13188a/3. Läst 26 juli 2015. 
  5. ^ Bo Bergman (6 mars 1907). ”Fru Dybwads gästspel: 'Ett dockhem'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-03-06/13245a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  6. ^ Bo Bergman (28 september 1907). ”Svenska teatern: 'Mannen och hans öfverman'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-28/13444A/3. Läst 5 augusti 2015. 
  7. ^ Bo Bergman (15 december 1907). ”Svenska teatern: 'Mäster Olof'”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-15/13522A/4. Läst 5 augusti 2015. 
  8. ^ Bo Bergman (15 februari 1908). ”Svenska teatern: Tjufven”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-02-15/13580/3. Läst 4 augusti 2015. 
  9. ^ Bo Bergman (12 mars 1908). ”Svenska teatern: 'Två konungar'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-03-12/13606A/3. Läst 4 augusti 2015. 
  10. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1909) s. 61
  11. ^ Bo Bergman (7 oktober 1908). ”Svenska teatern: 'Mrs Warrens yrke'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-10-07/13809a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  12. ^ 'Tjänaren i huset' å Svenska teatern i Hvar 8 dag (10:de årgången)
  13. ^ Bo Bergman (16 april 1909). ”Svenska teaterns amerikanska premiär i går”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-04-16/13993a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  14. ^ Bo Bergman (2 maj 1909). ”'Moral' – verklig framgång äfven här”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-05-02/14009a/4. Läst 7 augusti 2015. 
  15. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 9 september 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-09-09/14136/5. Läst 7 augusti 2015. 
  16. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 12 mars 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-03-12/14316/8. Läst 7 augusti 2015. 
  17. ^ Tsar Peter på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. 2 februari 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-02-02/14278/6. Läst 7 augusti 2015. 
  18. ^ Bo Bergman (2 september 1911). ”Premiären af 'Gardesofficeren' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-09-02/14839/7. Läst 2 augusti 2015. 
  19. ^ Bo Bergman (11 oktober 1911). ”Svenska teatern: Kämparna på Helgeland”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-10-11/14878/7. Läst 2 augusti 2015. 
  20. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 16 november 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-11-16/14914/7. Läst 2 augusti 2015. 
  21. ^ Bo Bergman (7 december 1911). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-12-07/14935/8. Läst 2 augusti 2015. 
  22. ^ August Strindbergs dag på Stockholms teatrar”. Dagens Nyheter: s. 5. 23 januari 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-01-23/14978/5. Läst 2 augusti 2015. 
  23. ^ 'Quo Vadis?' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. 3 mars 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-03-03/15018/1. Läst 2 augusti 2015. 
  24. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 3 maj 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-05-03/15076/6. Läst 2 augusti 2015. 
  25. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1914. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1914-03-05/15730/9. Läst 29 augusti 2015. 
  26. ^ Ariel (31 januari 1915). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 80. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1915/pdf/1915_05.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  27. ^ ”Pärlhalsbandet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14560&pos=242. Läst 10 juli 2015. 
  28. ^ Kvällar på parkett” (på svenska). Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 87. 23 januari 1921. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1921/pdf/1921_4.pdf. Läst 2 juni 2015. 
  29. ^ Från Stockholms teatrar 1921 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1921) sid. 170
  30. ^ 'Borgmästarinnan' återuppstår snart på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. 6 mars 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-03-06/65/5. Läst 27 juli 2015. 
  31. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 13 maj 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-05-13/130/9. Läst 27 juli 2015. 
  32. ^ [a b] Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 24 september 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-09-24/261/7. Läst 27 juli 2015. 
  33. ^ ”Brinnande jord”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22439&pos=317. Läst 11 juli 2015. 
  34. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 26 januari 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-01-26/24/8. Läst 2 augusti 2015. 
  35. ^ ”Morfars hus”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14410&pos=321. Läst 11 juli 2015. 
  36. ^ Bergman, Hjalmar (1926). Dollar: Komedi i tre akter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. Sid. 5. Libris 1335534 
  37. ^ Bo Bergman (2 september 1926). ”Nya Oscarsteatern slog i går upp portarna”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-09-02/237/1. Läst 2 augusti 2015. 
  38. ^ [a b] ”Vad varje kvinna vet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22313&pos=161. Läst 11 juni 2015. 
  39. ^ ”Så tuktas en argbigga”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22319&pos=149. Läst 11 juni 2015. 
  40. ^ ”Hennes sista bedrift”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22318&pos=74. Läst 9 juni 2015. 
  41. ^ [a b] Svenska Dagbladets årsbok 1927 s. 109
  42. ^ ”Advokaten Bolbec och hennes man”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22269&pos=3. Läst 3 juni 2015. 
  43. ^ ”Candida”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22271&pos=18. Läst 3 juni 2015. 
  44. ^ ”Skandalskolan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22274&pos=136. Läst 11 juni 2015. 
  45. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1929 s. 120
  46. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1929 s. 123
  47. ^ [a b] Bo Bergman (7 september 1930). ”'Farmors revolution' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-09-07/242/14. Läst 29 augusti 2015. 
  48. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. Sid. 95. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  49. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. Sid. 80. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  50. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1930 s. 146
  51. ^ [a b] Svenska Dagbladets årsbok 1931 s. 170
  52. ^ Ord och Bild 1932 s. 117
  53. ^ Ord och Bild 1932 s. 118
  54. ^ Ord och Bild 1932 s. 119
  55. ^ Ord och Bild 1932 s. 395
  56. ^ Svenska Dagsbladets årsbok 1934 s. 181
  57. ^ Ord och Bild 1934 s. 125
  58. ^ [a b] ”Hennes majestät modern”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14197&pos=371. Läst 14 juli 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]