Olof Sandborg

Från Wikipedia
Olof Sandborg
FöddOlof Sandborg
30 april 1884
Göteborg, Sverige Sverige
Död26 mars 1965 (80 år)
Johannes församling, Stockholm, Sverige
MakaMärta Reiners
(1928–1965; hans död)
IMDb SFDb

Olof Sandborg, född 30 april 1884 i Göteborg, död 26 mars 1965 i Johannes församling i Stockholm, var en svensk skådespelare och teaterregissör.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Olof Sandborg var son till handelsresanden Gustaf Leonard Sandborg. Började sin teaterkarriär hos Hjalmar Selander 1901–1905, där han efter ett elevår debuterade som Christian i Rostands Cyrano de Bergerac. Efter ett år vid Folkteatern i Göteborg och ett år hos Hugo Rönnblad tillhörde han Albert Ranfts teatrar i Stockholm 1907–1916, med undantag för 1912-1914, då han var engagerad vid Fröberg-Sjöströmska sällskapet. Han var åren 1916–1923 engagerad vid Lorensbergsteatern i Göteborg för att sedan bli chef för Folkteatern i Göteborg fram till 1931 där han mest arbetade med regi. Efter två år vid olika scener i Stockholm blev han 1933 var han engagerad vid Dramatiska teatern.[2]

Sandborg tilldelades O'Neill-stipendiet 1962 och samma år Teaterförbundets guldmedalj.[1]

Sandborg filmdebuterade 1913 i Victor Sjöströms Blodets röst, och kom att medverka i drygt 40 filmproduktioner.[1]

Han var från 1928 gift med operasångaren Märta Reiners.[1] De är begravda på Västra kyrkogården i Göteborg.[3]

Filmografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1907 Ett köpmanshus i skärgården
Emilie Flygare-Carlén		 Östermalmsteatern[4]
Wastl Samvetets mask
Ludwig Anzengruber		 Östermalmsteatern[5][6]
Edmond Dantès Greven av Monte Christo
Alexandre Dumas den äldre		 Östermalmsteatern[7]
1908 De små landstrykarna
Pierre Decourcelle		 Östermalmsteatern[8]
Phileas Fogg Jorden runt på åttio dagar
Jules Verne		 Östermalmsteatern[9]
Strandbyfolk
Holger Drachmann		 Östermalmsteatern[10]
Daniel Hjort Daniel Hjort
Josef Julius Wecksell		 Östermalmsteatern[11]
1909 Sir John Edward Fröken Sherlock Holmes
Alfred Grünwald och Julius Brammer		 Östermalmsteatern[12]
Ludvig Hansen Bröderna Hansen
Edgard Høyer		 Peter Fjelstrup Östermalmsteatern[13][14]
Det kära barnet
Arthur Wing Pinero		 Östermalmsteatern[15]
Arsène Lupin
Francis de Croisset och Maurice Leblanc		 Knut Nyblom Oscarsteatern[16]
1915 Enrico de la Lastra En fiffikus
Paul Frank		 Justus Hagman Vasateatern[17]
Clinton Kärleken segrar
Charles Klein		 Justus Hagman Vasateatern[18]
1916 Robert Gregory Mr Wu
Harry M. Vernon och Harold Owen		 Carl Barcklind Oscarsteatern[19]
1917 Den gröna fracken
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers		 Gustaf Linden Lorensbergsteatern[20][21]
1918 Flood Fröken X, Box 1742
Cyril Harcourt		 Albert Ståhl Djurgårdsteatern[22]
1921 Malvolio Trettondagsafton eller Vad ni vill
William Shakespeare		 Gustaf Linden Helsingborgs stadsteater
Claussner Marie Arndt
Elsa Bernstein		 Rudolf Wendbladh Helsingborgs stadsteater
Henri Duval Duvals skilsmässa
Alexandre Bisson och Antony Mars		 Olof Sandborg Helsingborgs stadsteater
1922 Lektorn Sabinskornas bortrövande
Franz von Schönthan och Paul von Schönthan		 Knut Ström Lorensbergsteatern[23]
Hjälten på den gröna ön
John Millington Synge		 Rune Carlsten Lorensbergsteatern[23]
1931 Baron Roger Bernhusen de Sars Hans nåds testamente
Hjalmar Bergman		 Per Lindberg Vasateatern[24][25]
Borgmästaren Skomakarkaptenen i Köpenick
Carl Zuckmayer		 Per Lindberg Vasateatern[26]
Augustus Merrick Mammas förflutna
Paul Osborn		 Tollie Zellman Vasateatern[27][28]
1933 Kardinal Richelieu De tre musketörerna
Rudolf Schantzer, Ernst Welisch och Ralph Benatzky		 Nils Johannisson Oscarsteatern[29][30]
Gert Bokpräntare
Mårten
Secretarius		 Mäster Olof
August Strindberg		 Olof Molander Dramaten
Borgmästare Nupkins Pickwick-klubben
František Langer efter Charles Dickens		 Olof Molander Dramaten
1934 Carnot De hundra dagarna
Benito Mussolini och Giovacchino Forzano		 Rune Carlsten Dramaten
En knappstöpare Per Gynt (Peer Gynt)
Henrik Ibsen		 Per Lindberg Kungliga Operan[31]
Den gamle För sant att vara bra
George Bernard Shaw		 Rune Carlsten Dramaten
Beauperthuis Den italienska halmhatten
Eugene Labiche		 Olof Molander Dramaten
Greve Lenski
Professor Fingal		 En hederlig man
Sigfrid Siwertz		 Alf Sjöberg Dramaten
Kyrkoherden Anständighetens vällust
Luigi Pirandello		 Anders de Wahl Dramaten
1935 Handlande Borg Kvartetten som sprängdes
Birger Sjöberg		 Rune Carlsten Dramaten
David Mc Comber Ljuva ungdomstid
Eugene O'Neill		 Rune Carlsten Dramaten
Pinchet Den gröna fracken
Gaston Arman de Caillavet		 Rune Carlsten Dramaten
1936 Mannen Millionärskan
George Bernard Shaw		 Alf Sjöberg Dramaten
Floré Fridas visor
Birger Sjöberg		 Rune Carlsten Dramaten
1937 Husberg Skönhet
Sigfrid Siwertz		 Alf Sjöberg Dramaten
En länstol Eva gör sin barnplikt
Kjeld Abell		 Rune Carlsten Dramaten
"Chiefen"
Ludvigsen		 Vår ära och vår makt
Nordahl Grieg		 Alf Sjöberg Dramaten
Riksdagsman Andersson Kungens paket
Staffan Tjerneld och Alf Henrikson		 Rune Carlsten Dramaten
1938 Direktör Lind Spel på havet
Sigfrid Siwertz		 Alf Sjöberg Dramaten
1939 Kapten Locicero Mitt i Europa
Robert E. Sherwood		 Rune Carlsten Dramaten
Gamle Storm Paul Lange och Tora Parsberg
Björnstjerne Björnson		 Rune Carlsten Dramaten
Överste Rossel Nederlaget
Nordahl Grieg		 Svend Gade Dramaten
Lars Gunnarsson Kejsaren av Portugallien
Selma Lagerlöf		 Rune Carlsten Dramaten
1940 Hovmarskalken Den lilla hovkonserten
Toni Impekoven och Paul Verhoeven		 Rune Carlsten Dramaten
1941 Bafourdin Vi skiljas
Victorien Sardou och Émile de Najac		 Alf Sjöberg Dramaten
1942 Gamle Johansson Beredskap
Gunnar Ahlström		 Alf Sjöberg Dramaten
Herr Prescott Ut till fåglarna
George S. Kaufman och Moss Hart		 Alf Sjöberg Dramaten
1943 Lelorrain Kungen
Robert de Flers, Emmanuel Arène och Gaston Arman de Caillavet		 Rune Carlsten Dramaten
1945 Godsägare Sjöberg Av hjärtans lust
Karl Ragnar Gierow		 Rune Carlsten Dramaten
1949 Thomas Boleyn En dag av tusen
Maxwell Anderson
Olof Molander Dramaten
1950 Kloakarbetaren Tokiga grevinnan
Jean Giraudoux		 Olof Molander Dramaten
Hans nåds testamente
Hjalmar Bergman		 Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
1951 Pastor Rickman Simon trollkarlen
Tore Zetterholm		 Arne Ragneborn Dramaten
1952 "Nattgalten", en urspårad adelsman De vises sten
Pär Lagerkvist		 Alf Sjöberg Dramaten
1959 Gerdt Bundtmakare Den politiske kannstöparen
Ludvig Holberg		 Rune Carlsten Dramaten/
Folkan
1960 Pat Gisslan (The Hostage)
Brendan Behan		 Per-Axel Branner Dramaten
1962 Kyrkoherde Lamb Resan (Le voyage)
Georges Schehadé		 Alf Sjöberg Dramaten
1963 En tiggare Tiggarens opera
John Gay		 Per-Axel Branner Dramaten

Regi (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1921 Duvals skilsmässa
Les surprises du divorce		 Alexandre Bisson och Antony Mars Helsingborgs stadsteater

Radioteater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi
1952 Andreas Jarl, f.d. stamkorporal Änkeman Jarl
Vilhelm Moberg		 Lars Madsén[32]
1953 Långviken, fiskare Midsommar
August Strindberg		 Palle Brunius[33]
1954 Tawm Pojken med kärran
Christopher Fry		 Palle Brunius[34]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Olof Sandborg”. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=57619&iv=BIOGRAPHY. Läst 9 februari 2013. 
  2. ^ Sandborg, Olof i Svenska män och kvinnor (1949)
  3. ^ SvenskaGravar
  4. ^ Bo Bergman (12 september 1907). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-09-12/13428A/3. Läst 5 februari 2017. 
  5. ^ Bo Bergman (9 november 1907). ”Östermalmsteatern: Premiären på den omstridda 'Samvetets mask'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-11-09/13486A/3. Läst 5 februari 2017. 
  6. ^ ”Teater och musik: Östermalmsteatern: 'Samvetets mask'”. Svenska Dagbladet: s. 7. 9 november 1907. https://www.svd.se/arkiv/1907-11-09/7. Läst 5 februari 2017. 
  7. ^ Bo Bergman (24 november 1907). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-11-24/13501A/4. Läst 5 februari 2017. 
  8. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 10 februari 1908. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-02-10/13575/3. Läst 5 februari 2017. 
  9. ^ Bo Bergman (18 mars 1908). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-03-18/13612A/3. Läst 5 februari 2017. 
  10. ^ –e –m (2 september 1908). ”Teater och musik: Östermalmsteatern: Strandbyfolk”. Svenska Dagbladet: s. 8. https://www.svd.se/arkiv/1908-09-02/8. Läst 5 februari 2017. 
  11. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 4 oktober 1908. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-10-04/13806a/2. Läst 5 februari 2017. 
  12. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 16 januari 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-01-16/13906A/3. Läst 18 januari 2016. 
  13. ^ Bo Bergman (5 april 1909). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1909-04-05/13984a/3. Läst 6 februari 2017. 
  14. ^ G.B. (5 april 1909). ”Teater och musik”. Svenska Dagbladet: s. 6. https://www.svd.se/arkiv/1909-04-05/6. Läst 6 februari 2017. 
  15. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 22 april 1909. http://arkivet.dn.se/tidning/1909-04-19/13996a/2. Läst 6 februari 2017. 
  16. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 7 maj 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-05-07/14014a/3. Läst 12 april 2016. 
  17. ^ ”En fiffikus”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22373&pos=227. Läst 9 juli 2015. 
  18. ^ ”Kärleken segrar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14538&pos=228. Läst 9 juli 2015. 
  19. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 15 mars 1916. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1916-03-15/73/6. Läst 20 juli 2015. 
  20. ^ ”Muck Lindens debut på Lorensbergsteater”. Dagens Nyheter: s. 1. 28 augusti 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-08-28/232/1. Läst 20 juli 2015. 
  21. ^ Tygård, Britt-Marie (2012). Tollie Zellman: "Damen i rosa". Stockholm: [s.n.]. Libris 13619752. ISBN 978-91-637-1333-0 
  22. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 26 juni 1918. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1918-06-26/168/6. Läst 20 juli 2015. 
  23. ^ [a b] B.C. (26 november 1926). ”Lorensbergsteaterns facit för hösten”. Svenska Dagbladet: s. 28. https://www.svd.se/arkiv/1922-11-26/28. Läst 22 april 2017. 
  24. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 119
  25. ^ Bo Bergman (26 augusti 1931). ”Hans nåds testamente: Spelöppning hos Ekman, starten god”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-08-26/230/1. Läst 3 januari 2016. 
  26. ^ Bo Bergman (23 oktober 1931). ”Köpenick-kaptenen på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1931-10-23&toPublicationDate=1931-10-23. Läst 27 augusti 2015. 
  27. ^ ”Mammas förflutna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14405&pos=347. Läst 11 juli 2015. 
  28. ^ Rq (22 november 1931). ”Tre lördagspremiärer: 'Mammas förflutna' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-11-22/318/4. Läst 27 augusti 2015. 
  29. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 186. Libris 784760 
  30. ^ ”Gask på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 21 januari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-21/19/7. Läst 5 januari 2016. 
  31. ^ B. B-n (14 april 1934). ”Gösta Ekman-Per Gynt: Ibsen-reprisen på Operan”. Dagens Nyheter: s. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1934-04-14/99/1. Läst 23 mars 2024. 
  32. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 16. 24 december 1952. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1952-12-24/351/16. Läst 31 januari 2016. 
  33. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 19 juni 1953. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-06-19/163/22. Läst 31 januari 2016. 
  34. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 5 juni 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-06-05/150/22. Läst 1 februari 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Olof_Sandborg&oldid=54546426”