Djurgårdens IF Fotboll

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Djurgårdens IF Fotboll
Djurgardens IF logo.svg
logotypen för Djurgårdens IF
HemortSverige Stockholm, Sverige
Grundad12 mars 1891
HemmaarenaTele2 Arena
Kapacitet30 000
OrdförandeSverige Lars-Erik Sjöberg
VDSverige Henrik Berggren
SportchefSverige Bosse Andersson
TränareSverige Kim Bergstrand
Sverige Thomas Lagerlöf
Ass. tränareSverige Hugo Berggren
Målvaktstränare:
Grekland Nikos Gkoulios
(sedan 2016)
Kit left arm dif22h.png
Lagfärger
Kit body dif22h.png
Lagfärger
Kit right arm dif22h.png
Lagfärger
Kit shorts dif22h.png
Lagfärger
Kit socks dif18h.png
Lagfärger
Hemmaställ
Kit left arm dif22a.png
Lagfärger
Kit body dif22a.png
Lagfärger
Kit right arm dif22a.png
Lagfärger
Kit shorts dif22h.png
Lagfärger
Kit socks dif18t.png
Lagfärger
Bortaställ
Kit left arm dif22t.png
Lagfärger
Kit body dif22t.png
Lagfärger
Kit right arm dif22t.png
Lagfärger
Kit shorts dif22t.png
Lagfärger
Kit socks dif16a.png
Lagfärger
Tredjeställ
Meriter
Svenska mästare12 (1912, 1915, 1917, 1920, 1955, 1959, 1964, 1966, 2002, 2003, 2005, 2019)
Svenska cupen5 (1990, 2002, 2004, 2005, 2018)
Allsvenska
säsonger
66  (2021)
Placering i
allsvenskans
maratontabell
7:a
Säsonger i
Sveriges näst
högsta division
25   (2000)
Övrigt
SupportrarJärnkaminerna
Djurgårdens Supporters Club
Ultra Caos Stockholm
DFG
WebbplatsDIF
Nuvarande säsong

Djurgårdens IF Fotbollförening är fotbollsföreningen inom alliansföreningen[1] Djurgårdens IF, vilken är baserad i Stockholm. Djurgårdens IF:s herrlag har år 2019 spelat 64 säsonger i Allsvenskan och vunnit den åtta gånger, totalt har man vunnit tolv SM-guld under säsongerna 1912, 1915, 1917, 1920, 1955, 1959, 1964, 1966, 2002, 2003, 2005 och 2019. Damlaget har spelat 22 säsonger i damallsvenskan och vunnit tre gånger, 2000, 2003 och 2004. Djurgårdens IF herrlag ligger på sjunde plats i den allsvenska maratontabellen. Djurgårdens IF damlag ligger på tredje plats i den damallsvenska maratontabellen. Djurgårdens IF hade i slutet av 2021 drygt 20 500 medlemmar.[2]

Från 1936 till 2013 var Stockholms Stadion Djurgårdens hemmaarena för allsvenska matcher och i Svenska cupen. Man har dock vid derbymatcher mot Stockholmsrivalerna AIK och Hammarby IF samt vid europacupmatcher haft Råsundastadion som hemmaplan. Sedan sommaren 2013 huserar herrlaget på Tele2 Arena, där de nu spelar alla sina hemmamatcher.

Djurgården har haft fyra storhetstider då merparten av föreningens SM-titlar vunnits. Dessa inföll under 1910-talet, 1950-talet och 1960-talet och 2000-talet. Laget har vunnit SM-guld 12 gånger och Svenska cupen fem gånger. Djurgården kallas även för Djurgår'n, DIF, Järnkaminerna eller Blåränderna.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bildande och de första åren[redigera | redigera wikitext]

Föreningen bildades 12 mars 1891 och då var det huvudsakligen dragkamp, löpning, rodd och skidor som stod på programmet. Däremot hade fotboll svårt att komma igång i slutet av 1800-talet i Stockholm, främst för att riktiga spelplaner saknades. År 1896 byggdes Idrottsparken, en cykel- och friidrottsarena. 1899 var året då fotboll kom med på Djurgårdens program. Teodor Andersson från Göteborg, en före detta Gaisspelare, blev medlem i föreningen och hjälpte till att starta fotbollssektionen.

Inledningsvis spelade laget i röda tröjor[3], detta ändrades efter bara något enstaka år till tröjor med vertikala blåa ränder efter en riktlinje om matchdressens utseende som skrevs 1905. "Blus på längden randig mörkblå och ljusblå, byxor svart med revärer."[4] Laget har spelat i en blårandig matchdress sedan dess.

Djurgården nådde sin första final i svenska mästerskapet 1904 där laget förlorade mot Göteborgslaget Örgryte IS.[5] År 1912 vann Djurgården sin första SM-titel i fotboll, även denna gång i en final mot Örgryte där laget vann den andra omspelsfinalen med 3-1 på Råsunda IP i Solna. Det blev starten på lagets första storhetstid vilket innehöll ytterligare tre SM-titlar; 1915, 1917 och som avslutades med guldet 1920. I Svenska serien, Sveriges dåvarande högsta serie, nådde Djurgården inga större framgångar förutom en andraplats 1911/1912.

Einar "Stor-Klas" Svensson tränade laget mellan 1935 och 1944.

Skotten John Smith Maconnachie är den förste som man med säkerhet vet tränade laget. Detta skedde under en kort period hösten 1922.[6] Djurgården hade efter 1910-talet en tyngre period sett till resultaten, säsongen 1926–27 undantagen då laget för första gången nådde Allsvenskan, en period som fick sitt klimax 1929 då laget blev nedflyttat till tredjedivisionen och fick spela där fram till 1932.[7]

1935 avslutades verksamheterna på Tranebergs IP efter att kontraktet med Stockholms stad gick ut. Laget flyttade därefter till Stockholms stadion 1936.[8]

Stockholms stadion[redigera | redigera wikitext]

Djurgården inledde 1940-talet, som många säsonger under 1930-talet slutade, med en topplacering i Division 2 Norra.[9] Det skulle dock dröja till säsongen 1944–45 innan laget lyckades nå förstaplatsen.[10] Nästa säsong i Allsvenskan var laget direkt hotat av nedflyttning, men lyckades hålla sig kvar med en poäng ovanför nedflyttningsstrecket. Sektionens genom tiderna största förlust i Allsvenskan skedde under denna säsong då laget på bortaplan förlorade mot IFK Norrköping med 11–1. Laget var dock inte bättre än att det åkte ner till andradivisionen igen efter säsongen 1947–48. Det blev en ettårig sejour i tvåan, med 15 poäng före serietvåan Åtvidaberg[11], innan laget återvände till Allsvenskan för säsongen 1949–50 där de mäktade med en åttondeplats och 18 poäng.[12]

Säsongen 1954–55 vann laget sin första allsvenska titel. Detta skedde under ledning av engelsk-kinesen Frank Soo. Under Soos ledning prioriterades ett fysiskt spel som senare kom att känneteckna Djurgården under 1950– och 1960-talen.[13][14] Laget höll sig kvar i toppen ett antal säsonger och i samband med hockeysektionens framgångar under 1950-talet handlade mycket i svensk sport om Djurgården. Säsongen 1959 avslutades med ytterligare ett allsvenskt guld.

Decenniet därpå flyttades klubben ner till division två, men vistelsen där blev kortvarig; året därpå gick Djurgården upp i Allsvenskan på nytt. Säsongerna 1964 och 1966 lyckades laget hämta hem guldet, båda gångerna efter kontroversiella inslag. 1964 vann de allsvenskt guld på grund av en tveksam straffspark i sista omgången mot IFK Göteborg.[15] Inför säsongen 1966 hade klubben IK Sirius bas köpt ett antal spelare från laget; Djurgården segrade trots en tunn spelartrupp. Den man som förknippades med dessa guld var Gösta Sandberg. Guldmatchen 1966 blev hans 300 och sista allsvenska match i blåränderna.

Tommy Söderberg ledde laget till final i SM-slutspelet 1988.

Under 1970-talet började det gå sämre för Djurgården. Det fanns en hel del så kallade jojo-tendenser inom klubben – tränare och medlemmar av styrelsen kom och gick och resultaten i Allsvenskan blev väldigt varierande.[16] Allt från två tredje platser, 1970 och 1975, till en elfte plats 1976. Dessutom köptes omtalade nyförvärv in som sällan presterade enligt förväntan.[16]

Djurgårdens första riktiga formsvacka sedan efterkrigsåren kom under 1980-talet då laget var tvunget att kvala tre gånger för att nå Allsvenskan. Efter säsongen 1980 slutade djurgårdsprofilen Sven Lindman med elitfotbollen. Han spelade totalt 312 Allsvenska matcher för laget. Säsongen 1981 åkte laget ur Allsvenskan för första gången sedan 1960. De kommande säsongerna kom att handla om förlorade kval innan laget 1985, efter en dramatisk straffläggning, lyckades vinna mot Gais och ta sig upp till Allsvenskan igen. Laget lyckades dock inte bättre än att man åkte ur nästkommande säsong. 1987 anställdes Tommy Söderberg som ny tränare och laget vann division 1 norra med stor marginal.

Tränarbytet gav resultat i Allsvenskan 1988; Djurgården kvalificerade sig för slutspel och nådde final mot Malmö FF där det slutliga resultatet blev förlust med 7–3 efter två finaler. Laget etablerade sig de nästkommande säsongerna som ett stabilt allsvenskt lag rent sportsligt – ekonomiskt sett låg sektionen i botten och var inte sällan nära konkurs.

1990-talet inleddes med att Djurgården 1990 vann Svenska cupen för första gången och dessutom vann laget sin största seger någonsin i allsvenskan när de besegrade Hammarby med 9–1.[17]

Trots denna inledning på 1990-talet kännetecknas årtiondet av jojo-tendenser där laget flyttades upp och ner mellan divisionerna; totalt bestod 1990-talet av sex säsonger i Allsvenskan och fyra i Division 1 Norra. Ekonomiskt sett låg Djurgården illa till, och efter incidenten med "Terror-Tommy" 1995, då en åskådare sprang in på planen och attackerade domaren Anders Frisk, tilldömdes sektionen en match utan publik och 370 000 kronor i böter.[18][19] 1998 hade sektionen 10 miljoner i skulder och var hotad av konkurs.[20]

2000-talet: Uppe i allsvenskan och tre SM-guld[redigera | redigera wikitext]

År 2000 spelades den första upplagan av den nya andradivisionen Superettan. Denna vanns av Djurgården och flyttades tillsammans med Malmö FF upp till Allsvenskan 2001.[21] Inför säsongen värvades målvakten Andreas Isaksson från Juventus.[22] Den allsvenska comebacken startade dock som de flesta på 1990-talet; den första segern kom i den sjunde omgången och laget låg länge i allsvenskans bottenskikt, men slogs till slut om guldet och slutade tvåa efter rivalen Hammarby.[23]

2002 tog Djurgården sin första allsvenska titel på 36 år, det nionde SM-guldet i ordningen, under ledning av tränarna Sören Åkeby och Zoran Lukic. Dessutom vann laget Svenska cupen samma år genom att besegra AIK i finalen och fullbordade därmed dubbeln.[24] 2003 försvarades SM-guldet. Mittfältaren Kim Källström, som spelade i klubben mellan 2002 och 2003, var med sina 26 allsvenska mål och 12 målgivande passningar en nyckelspelare. Efter säsongen lämnade Sören Åkeby och Zoran Lukic fortsatte som ensam huvudtränare med Stefan Rehn som assisterande. Tolv omgångar in i Allsvenskan 2004 tog Kjell Jonevret över som ny huvudtränare.

Under ledning av Kjell Jonevret nådde Djurgården den tredje kvalomgången i Uefa Champions League 2004/2005[25] och fick där möta Juventus. Efter att ha spelat oavgjort (2–2) borta på Stadio Delle Alpi förlorade laget med 1–4 i returmötet som spelades på Råsunda. Säsongen avslutades med en fjärdeplats och ett nytt cupguld, det tredje totalt.

Djurgården vann Allsvenskan även 2005, och tog ytterligare ett cupguld.

Tele2 Arena (2013–)[redigera | redigera wikitext]

Guldåret 2005 följdes av några tyngre år både sportsligt men framförallt ekonomiskt. 2008 lämnade Bosse Andersson sin position som klubbdirektör för att sedan återvända 2013, det blev vändningen och början på en resa tillbaka mot toppen. Tillsammans med Henrik Berggren räddade han klubbens ekonomi, en stor del i detta var spelarförsälningar man gjorde, blanda annat Michael Olunga till Kina för närmare 50 miljoner kronor, vilket slog klubbrekord, men också Felix Beijmo till Werder Bremen för 30 miljoner kronor.

Säsongen 2017 slutade Djurgården på tredje plats vilket innebar att laget fick en plats i kvalet till Europa League 2018, första gången på tio år.[26]

Efter tretton titellösa år tog Djurgården 2018 sin första titel sedan 2005, efter att i finalen av Svenska cupen ha besegrat Malmö FF på Tele2 Arena med 3–0. År 2019 blev Djurgården åter svensk mästare, på 66 poäng, en bättre än sina konkurrenter Malmö och Hammarby. Guldet och förstaplatsen innebar spel i kvalet till Champions League säsongen 20/21 men Djurgården lyckades inte kvalificera sig.

Arenor[redigera | redigera wikitext]

Tele2 Arena
Stockholms stadion
Råsundastadion
Tranebergs IP

Under 1900-talets första decennium spelade Djurgården på Stockholms idrottspark.[27] Idrottsparken var en cykelbana av cement som invigdes 1896, och 1901 anlades en sandplan med måtten 100x50 meter för fotboll i mitten av cykelbanan. Där spelade laget fram till 1906 innan flytten till nyinvigda Östermalms IP.[28] 1910 skrev Djurgården ett kontrakt med Stockholm stad på 25 år om att få utnyttja ett stycke mark vid Tranebergsbron. I oktober 1911 stod Tranebergs IP klar och blev föreningens första egna hemmaarena.[27]

När Djurgårdens kontrakt om användandet av Tranebergs Idrottsplats gick ut 1935 erbjöd Stockholms stad inget nytt kontrakt för föreningen och laget var hemlöst tills AIK flyttade ut från Stockholms stadion för att spela på den nybyggda Råsundastadion.[29] Djurgården skrev ett kontrakt med Stockholms stadions styrelse 1936 om nyttjande av arenan och flyttade samma år in sin verksamhet i stadions lokaler.[8] Under 1950- och 1960-talen spelades i princip alla hemmamatcher på Råsunda på grund av det rådande publiktrycket.[30] Under 2000-talets början användes även Råsunda vid ombyggnader av Stockholms stadion och av ekonomiska skäl.[31]

Mellan åren 1936 och 2013 var Djurgårdens hemmaarena Stockholms stadion, där serie och cupmatcher spelades, derbyn spelades av säkerhetsskäl och publikskäl på Råsunda i Solna. Djurgården har publikrekordet för klubblag både på Råsunda och på Stockholms stadion. 1959 såg 50 750 åskådare Djurgården besegra IFK Göteborg med 2–1 på Råsunda, och 1946 såg 21 995 åskådare Djurgården mot AIK på Stadion, en match som slutade 0–2.[32][33]

Före valet 2006 lovades Djurgården en lösning på mark för en ny arena av den borgerliga alliansen[34] och flera förslag har arbetats fram. Ett av förslagen var att både Djurgården och Hammarby skulle spela på Tele2 Arena. Ett annat alternativ var att bygga om den kulturminnesmärkta Stadion. Ytterligare förslag var att bygga en helt ny arena, antingen ett stenkast ifrån Stadion, på Östermalms IP, med plats för ungefär 25 000 åskådare [35] eller en arena på Storängsbotten.[36] Båda dessa förslag fick dock nej av Kungliga Djurgårdens Förvaltning, som förvaltar marken.[36] Dock presenterades ett nytt arenaförslag i juli 2010 placerat på Östermalms IP för 18 000 åskådare, som förvaltningen ej motsatte sig.[37] Djurgården planerade initialt att få arenan byggd och spelklar till 2014.[37][38]

Den 6 oktober 2011 rekommenderades styrelsen för Djurgårdens IF Fotboll att Tele2 Arena skulle ta över som lagets hemmaarena från och med säsongen 2013 [39]. Dagen efter – fredagen den 7 oktober 2011 – beslutade Djurgårdens styrelse att man bestämt sig för att använda Tele2 Arena från och med säsongen 2013 samt gett klubbens förhandlingsgrupp mandat att slutförhandla med arenan [40]. Beslutet innebar att 2012 blev den sista hela säsongen för Djurgården på Stockholms stadion. Tele2 Arena, blev försenad och Djurgårdens IF Fotboll fortsatte därför att spela på Stockholms stadion fram till halva säsongen 2013. Djurgården blev, tillsammans med sina konkurrenter Hammarby IF som också spelar på Tele2 Arena, ersatta med ungefär 10Mkr var i uteblivna intäkter [41]. Djurgården har valt den södra läktaren för sin klack.

Djurgården har sedan 1927 spelat en klar majoritet av sina allsvenska hemmamatcher på Stockholms stadion. Till och med 2019 är statistiken följande:[42]

Publiksiffror[redigera | redigera wikitext]

Organisation och ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Djurgårdens Elitfotboll AB
Org.nr556680-5320
TypPrivat aktiebolag
HuvudkontorSverige Stockholm, Sverige
NyckelpersonerLars-Erik Sjöberg
Styrelseordförande
Henrik Berggren
Vd
Antal anställda53 – 2019
Historia
Grundat13 maj 2005
Avknoppat frånDjurgårdens IF Fotbollsförening
Ekonomi
Omsättning 107,784 miljoner SEK
Rörelseresultat -17,559 miljoner SEK
Vinst efter skatt -16,614 miljoner SEK
Tillgångar 153,885 miljoner SEK
Eget kapital 38,037 miljoner SEK
Struktur
ÄgareDjurgårdens IF Fotbollsförening – 100%
Övrigt
FotnoterStatistik från 2019 års bokslut.[43]

Organisationen är uppbyggd i tre huvuddelar som ansvarar för olika delar av fotbollssektionen.

Djurgårdens IF Fotbollförening (DIF FF) har drygt 12 000 medlemmar (November 2013). Föreningen driver den sportsliga verksamheten med undantag för elitlaget som från och med säsongen 2006 flyttades över till det helägda bolaget DEF AB. Medlemstidningen heter "Djurgårdaren".

Djurgårdens Elitfotboll AB (DEF AB) registrerades den 13 maj 2005[44] och ägs till 100 procent av DIF FF. Bolaget driver Djurgårdens elitlag, även kallat A-laget, som sedan säsongen 2001 spelar i Allsvenskan. Bolaget äger även Djurgårdens Fotboll Försäljning AB (DFF AB).

DIF Invest AB bedriver investeringsverksamhet, främst i spelare. Bolaget grundades under sent 1980-tal och ombildades till riskkapitalbolag 1998. DIF Invest AB ligger bakom den ekonomi som krävts för att genomföra ett antal kostsamma förstärkningar till spelartruppen. Två av värvningarna har gjorts tillsammans med dåvarande Quesada: Andreas Isaksson (inför 2001) och Kim Källström (inför 2002). I början av 2000-talet investerades 10 miljoner kronor vardera i bolaget från dåvarande föreningsordföranden Bo Lundquist och den sedan november 2009 valde föreningsordföranden Tommy Jacobson. Sedan 2001 är Varenne Investment (före detta verksamhet inom Quesada) delägare[45].

Verkställande direktörer (för elitverksamheten)

  • 2007–2011: Alf Johansson
  • 2011–2013: Johan Ahlborg
  • 2013–: Henrik Berggren

Ordföranden (för föreningen)

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Sponsorintäkter genereras bland annat genom reklam på matchtröjan. Här visas hemma- och bortatröjan för säsongerna 2002-2003.

Djurgårdens IF har haft blandade ekonomiska resultat under åren föreningen har existerat. Fotbollssektionen var, liksom samtliga sektioner, från bildandet 1891 till och med 1991 bunden både sportsligt och ekonomiskt till huvudföreningen Djurgårdens IF. Detta innebar att samtliga sektioner delade på ekonomiska bördor och vinster. Till en början vara ekonomin beroende av medlemsavgifter som betalades varje månad. Föreningen fick tidigt problem med ekonomin, inte sällan för att medlemsavgifter var obetalda.[46]

Fotbollssektionen var länge ekonomiskt beroende av andra sektioners framgångar, till exempel skidsektionen.[47] Detta berodde på låga publiksiffror och minimala framgångar inom fotbollssektionen.[48] Under 1920- och 1930-talen var sektionen i den högsta serien två gånger sammanlagt. Under 1940-talet vändes denna trend då laget under senare delen av decenniet nådde allsvenskan ett flertal gånger och etablerade sig i den högsta serien vilket genererade publik. Trenden fortsatte under 1950-talet och fotbollen blev tillsammans med ishockeysektionen idrottsföreningens primära pengaflöde då båda sektionerna var framgångsrika och genererade mycket publik.[47] De ekonomiska framgångarna höll i sig under 1960-talet men försvagades i och med att fotbollsintresset dalade under årtiondet.[49] Publikminskningen märktes alltmer under 1970-talet och det gjorde även ökade spelarlöner. Fotbollssektionen som länge var en stabil inkomstkälla för föreningen visade snabbt upp negativa resultat.[50]

1980-talet kännetecknades av tunga ekonomiska problem där dyra nyförvärv kombinerades med svikande publiksiffror.[51][52] En alltmer viktigare inkomstkälla under årtiondet var reklam, 1980 användes sponsring på lagets matchtröjor för att generera intäkter för första gången. Tidigare skedde endast sponsring vid sidan av fotbollsplanen. Under våren 1987 nådde 1980-talets ekonomiska kris sitt klimax då ett underskott på 12,3 miljoner kronor presenterades. I september samma år accepterades ett ackord på 25% i domstol där alternativet var konkurs. Kort därefter bildades DIF AB med syftet att rekonstruera Djurgårdens IF finansiellt.[53] Samtidigt skedde en insamling bland föreningens 10 000 medlemmar som gav närmare en miljon kronor.[53]

1991 ombildades Djurgårdens IF till att bli en alliansförening.[54] Detta innebar att varje sektion blev ekonomiskt och sportsligt självständig.[54] Den ekonomiska situationen förvärrades ytterligare under 1990-talet och nådde sitt klimax 1998 då sektionen nådde ett underskott på 10 miljoner kronor på en omsättning om 18 miljoner.[20] Samma år skedde ett stort antal förändringar i och med att Bo Lundquist tog över ordförandeposten. Stora skulder skrevs om till långsiktiga lån och Djurgården Fotboll AB ombildades till riskkapitalbolag.[55] Där gick ett flertal finansmän in med kapital för framtida investeringar som till exempel spelarköp. Ekonomin var under de första åren på 2000-talet positiv och föreningen nådde 2007 en omsättning på 97,5 miljoner kronor och ett eget kapital på 26,9 miljoner kronor, men mellan åren 2008-2010 har man visat ett minusresultat.[56]

Supportrar[redigera | redigera wikitext]

Tifo före derbyt mot AIK den 26 september 2013.

Djurgårdens supportrar har organiserat sig i föreningar sedan 1947, då Djurgårdens Supporters Club bildades. Föreningen anordnade bussresor till bortamatcher för medlemmar, men någon organiserad klack fanns inte. Under mitten och slutet av 1970-talet började dock klackar organiseras och 1981 bildades supporterföreningen Blue Saints.[57] Namnet kom till efter att Djurgårdsklacken sjöng "Oh when the saints go marching in", när Djurgårdens hockeyspelare gick in på Hovets is.[57] 1997 bytte Blue Saints namn till Järnkaminerna efter våldsamma incidenter vilket gjorde att föreningen fått negativ kritik från media och allmänheten.[58]

Idag har Järnkaminerna flera tusen medlemmar.[59] Supportrarna härrör främst från Stockholmsregionen, men lokala landsortsföreningar finns över hela landet, däribland även en förening från Åland.[60] En stor SIFO-undersökning från 2013 visade att Djurgården är det lag som har näst flest anhängare av Stockholmslagen.[61]

Djurgårdsklacken har gjort sig känd de senaste åren för att ha visat upp stora tifoarrangemang, främst vid derbyn mot AIK och Hammarby. [62] Järnkaminernas tifogrupp och senare Ultras STHLM vann 2001, respektive 2003 Canal+ tifopris.[63] Under 2005 grundades supportergruppen Fabriken, som enbart riktar in sig på tifoverksamhet. Till säsongen 2013 omorganiserades tifoverksamheten. Fabriken lades ned och man bildade istället Sofialäktaren Tifo. Djurgården har även sedan 2003 en av Sveriges ledande ultrasgrupper, vid namn Ultra Caos Stockholm.

Rivaler[redigera | redigera wikitext]

Djurgårdens största rivaler är AIK och därefter Hammarby IF. Möten mellan Djurgården och AIK brukar ibland kallas "Tvillingderbyt" eftersom de bägge föreningarna bildades samma år. Dock är det smeknamnet något som få supportrar tagit till sig då man inte ser sig som tvillingar och inte vill förknippas med varandra. Andra rivaler utifrån landet är IFK Göteborg och Malmö FF men även Helsingborgs IF.[64]

Matchställ[redigera | redigera wikitext]

Djurgården har nästan alltid spelat i blårandiga tröjor på hemmaplan, vilket gett upphov till smeknamnet blåränderna. En av de första lagbilderna i blårandigt ställ är från 1903.[65]Fr ån början av 1960-talet till 1979 spelade man i ett ljusblått ställ med smala mörkblåa ränder innan 1980 bjöd på en helt mörkblå hemmatröja.[66] Den blev bara ettårig innan den ljusblåa kom tillbaka. Från 1986 har det varit mer jämnt fördelat ljus-/mörkblått.

Sen 1976 har adidas levererat matchtröjan med undantag för 1988-1989 då Nike var sponsor. Den 11 februari 2021 gick man ut med att avtalet med adidas förlängs i fem år till.[67]Prioritet Finans har varit huvudsponsor sen 2014.

Amadou Jawo i en allsvensk match 2014.
År Tröjsponsor Huvudsponsor
1976–1979 Tyskland Adidas Ingen
1980 MasterCharge
1981 Köpkort
1982 Ingen
1983 Atari
1984–1987 Året Runt
1988 USA Nike QC Business Card
1989 Mita Copiers
1990-1992 Tyskland Adidas
1993 Ica Kundkort
1994–1996 Graphium
1997 "Nej till våld och droger!"
1998 Hewlett-Packard
1999 Bewator
2000–2004 Kaffeknappen (Ica var huvudsponsor i Europaspel 2002-2004)
2005–2012 ICA
2013 Djurgårdsandan
2014– Prioritet Finans


Meriter[redigera | redigera wikitext]

Rekord[redigera | redigera wikitext]

Sportsliga resultat[redigera | redigera wikitext]

Allsvenskan, senaste åren[redigera | redigera wikitext]

Placeringar i allsvenskan (1980-2019)
1980-talet
1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989
12 14 - - - - 14 - 3 6
  Nedflyttning till Division 1
  Kvalificerade för allsvenskt slutspel och Europeiska cupvinnarcupen i fotboll
1990-talet
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999
5 5 7 - - 6 13 - - 14
  Nedflyttning genom Kvalsvenskan
  Nedflyttning till Division 1
2000-talet
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
- 2 1 1 4 1 6 3 12 14
  Kval till UEFA Champions League
  Kval till UEFA-cupen
  Kval till Allsvenskan
2010-talet
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
10 11 9 7 7 6 7 3 7 1
  Kval till UEFA Champions League
  Kval till UEFA Europa League

Svenska cupen (sedan år 1986)[redigera | redigera wikitext]

Svenska cupen sedan 1986
Plats 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 1991 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19
Seger X X X X X
Final X X
Semi X X X
Kvart X X
8-del X X X X X X X X X X X
16-del X X X X X X
Sämre X X X

Notering: 8-del säsongerna 2012/13, 2013/14, 2014/15, 2015/16, 2016/17 avser gruppspelet.

Europaspel[redigera | redigera wikitext]

Säsong Tävling Runda Land Motståndare Hemma Borta Totalt
1955/1956 Europacupen Omgång 1 Polen Gwardia Warszawa 0-0 4-1 4-1
Kvartsfinal Skottland Hibernian FC 1-3 0-1 1-4
1964/1965 Mässcupen Omgång 1 England Manchester United FC 1-1 1-6 2-7
1965/1966 Europacupen Omgång 1 Bulgarien PFC Levski Sofia 2-1 0-6 2-7
1966/1967 Mässcupen Omgång 1 Östtyskland 1. FC Lokomotive Leipzig 1-3 1-2 2-5
1967/1968 Europacupen Omgång 1 Polen Górnik Zabrze 0-1 0-3 0-4
1971/1972 Uefacupen Omgång 1 Socialistiska federativa republiken Jugoslavien OFK Belgrad 2-2 1-4 3-6
1974/1975 Omgång 1 Norge IK Start 5-0 2-1 7-1
Omgång 2 Tjeckien FK Dukla Prag 0-2 1-3 1-5
1975/1976 Cupvinnarcupen Omgång 1 Wales Wrexham AFC 1-1 1-2 2-3
1976/1977 Uefacupen Omgång 1 Nederländerna Feyenoord 2-1 0-3 2-4
1976 Intertotocupen Gruppspel Österrike SK Sturm Graz 3-0 0-1 Vinnare
Schweiz FC St. Gallen 3-2 0-0
Polen ROW Rybnik 3-0 2-5
1989 Gruppspel Danmark Naestved IF 1-2 2-0 Utslagna
Polen Stal Mielec 1-4 0-1
Västtyskland Stuttgarter Kickers 0-1 0-0
1989/1990 Cupvinnarcupen Omgång 1 Luxemburg Union Luxembourg 5-0 0-0 5-0
Omgång 2 Spanien Real Valladolid 2-2 0-2 2-4
1990/1991 Omgång 1 Island Fram Reykjavik 1-1 0-3 1-4
1991 Intertotocupen Gruppspel Danmark B 1903 1-2 3-2 Utslagna
Österrike FK Austria Wien 1-2 0-1
Tjeckien RH Cheb 0-0 0-1
1996 Gruppspel

(enkelmöten)

Österrike LASK Linz X 0-2 Utslagna
Cypern Apollon Limassol 8-0 X
Tyskland SV Werder Bremen X 2-3
Färöarna B68 5-1 X
2002/2003 Uefacupen Kvalomgång 1 Irland Shamrock Rovers FC 2-0 3-1 5-1
Omgång 1 Danmark FC Köpenhamn 3-1 0-0 3-1
Omgång 2 Frankrike FC Girondins de Bordeaux 0-1 1-2 1-3
2003/2004 Uefa Champions League Kvalomgång 2 Serbien och Montenegro FK Partizan Belgrad 2-2 1-1 3-3**
2004/2005 Kvalomgång 2 Litauen FBK Kaunas 0-0 2-0 2-0
Kvalomgång 3 Italien Juventus FC 1-4 2-2 3-6
Uefacupen Omgång 1 Nederländerna FC Utrecht 3-0 0-4 3-4
2005/2006 Kvalomgång 2 Irland Cork City FC 1-1 0-0 1-1**
2006/2007 Uefa Champions League Kvalomgång 2 Slovakien MFK Ružomberok 1-0 1-3 2-3
2008/2009 Uefacupen Kvalomgång 1 Estland FC Flora Tallinn 0-0 2-2 2-2*
Kvalomgång 2 Norge Rosenborg BK 2-1 0-5 2-6
2018/2019 Uefa Europa League Kvalomgång 2 Ukraina FK Mariupol 1-1 1-2 2-3
2020/2021 Uefa Champions League Kvalomgång 1 Ungern Ferencváros TC X*** 0-2 0-2
Uefa Europa League Kvalomgång 2 Gibraltar Europa FC 2-1 X*** 2-1
Kvalomgång 3 Rumänien CFR Cluj 0-1 X*** 0-1
2022/2023 Uefa Europa Conference League Kvalomgång 2 Kroatien HNK Rijeka 2-0 2-1 4-1
Kvalomgång 3 Rumänien Sepsi OSK 3-1 3-1 6-2
Playoff Cypern APOEL FC 3-0 2-3 5-3
Gruppspel Irland Shamrock Rovers FC 0-0
Norge Molde FK 3-2
Belgien KAA Gent
  • * = Vinst på bortamål
  • ** = Förlust på bortamål
  • *** = Coronasäsong vilket gjorde att det bara spelades en match

Nordiska turneringar[redigera | redigera wikitext]

Säsong Tävling Omgång Land Motståndare Borta Totalt
1959–1962 Nordic Cup Åttondelsfinal Danmark Skovshoved IF 5-1 3-0 8-1
Kvartsfinal Danmark KB 1-0 1-0 2-0
Semifinal Sverige IFK Norrköping 2-0 5-3 7-3
Final Finland Helsingforsalliansen 0-1 X 0-1
2004/2005 Royal League Gruppspel Norge Rosenborg BK 0-1 4-4 Utslagna
Norge Vålerenga IF 0-1 1-3
Danmark Esbjerg fB 0-3 0-1
2005/2006 Gruppspel Danmark AaB 2-1 3-1 Gruppsegrare
Sverige IFK Göteborg 0-1 0-2
Norge FK Lyn 1-1 2-1
Kvartsfinal Norge Vålerenga IF 2-1 3-1 5-2
Semifinal Norge Lillestrøm SK 1-3 0-1 1-4

Spelare[redigera | redigera wikitext]

Senast uppdaterad: 30 augusti 2022.
Nummer Land Spelare Födelsedatum Kom från Moderklubb
Målvakter
15 Ryssland Aleksandr Vasiutin 4 mars 1995 (27 år) Ryssland Zenit Sankt Petersburg Ryssland Zenit Sankt Petersburg
35 Sverige Jacob Widell Zetterström 11 juli 1998 (24 år) Sverige IFK Lidingö Sverige IFK Lidingö
40 Sverige André Picornell 3 april 2004 (18 år) Sverige IF Brommapojkarna Sverige IF Brommapojkarna
Försvarare
2 Sverige Piotr Johansson 26 februari 1995 (27 år) Sverige Kalmar FF Sverige Skurups AIF
3 Sverige Hjalmar Ekdal 21 oktober 1998 (23 år) Sverige Hammarby IF Sverige IF Brommapojkarna
4 Sverige Jesper Löfgren 3 maj 1997 (25 år) Norge Brann Sverige Halltorps IK
5 Sverige Elliot Käck 18 september 1989 (33 år) Norge Start Sverige Djurgårdens IF
19 Sverige Pierre Bengtsson 12 april 1988 (34 år) Danmark FC Köpenhamn Sverige IFK Kumla
33 Sverige Marcus Danielson 8 april 1989 (33 år) Kina Dalian Professional Sverige Skogstorps GoIF
Mittfältare
6 Finland Rasmus Schüller 18 juni 1991 (31 år) Finland HJK Helsingfors Finland FC Kasiysi
7 Sverige Magnus Eriksson 8 april 1990 (32 år) USA San Jose Earthquakes Sverige AIK
8 Sverige Elias Andersson 31 januari 1996 (26 år) Sverige IK Sirius Sverige Hässleholms IF
9 Bosnien och Hercegovina Haris Radetinac 28 oktober 1985 (36 år) Sverige Mjällby AIF Serbien Novi Pazar
11 Albanien Albion Ademi 19 februari 1999 (23 år) Finland IFK Mariehamn Finland TPS Åbo
12 Zambia Emmanuel Banda 29 september 1997 (25 år) Belgien Oostende Zambia Nchanga Rangers
13 Sverige Hampus Finndell 6 juni 2000 (22 år) Nederländerna Groningen Sverige IK Franke
14 Sverige Besard Sabovic 5 januari 1998 (24 år) Ryssland FK Chimki Sverige IF Brommapojkarna
23 Norge Gustav Wikheim 18 mars 1993 (29 år) Saudiarabien Al-Fateh Norge Hokksund
25 Guinea Amadou Doumbouya 12 oktober 2002 (19 år) Guinea Diamonds of Guinea Guinea
Anfallare
10 Sverige Joel Asoro 27 april 1999 (23 år) Wales Swansea City Sverige IFK Haninge
16 Sverige Victor Edvardsen 14 januari 1996 (26 år) Sverige Degerfors IF Sverige IFK Göteborg
17 Sverige Karl Holmberg 3 mars 1993 (29 år) Sverige IFK Norrköping Sverige Rynninge IK

Utlånade spelare[redigera | redigera wikitext]

Nr Land Pos Namn
21 Sverige  F Axel Wallenborg (i Sverige IF Brommapojkarna till 31 december 2022)
25 Sverige  MF Mattias Mitku (i Sverige IF Karlstad Fotboll till 31 december 2022)
24 Kenya  F Frank Odhiambo (i Sverige IFK Haninge till 31 december 2022)
Nr Land Pos Namn
26 Sverige  F Linus Tagesson (i Sverige Täby FK till 31 december 2022)
30 Sverige  MV Tommi Vaiho (i Sverige IK Sirius till 31 december 2022)
- Sverige  F Jacob Une Larsson (i Grekland Panetolikos till 30 juni 2023)

U19-Truppen 2022[redigera | redigera wikitext]

Senast uppdaterad: 21 juli 2022.[69]
Nr Land Pos Namn
- Sverige  MV Kevin Blennestrand (-04)
- Bosnien och Hercegovina  F Edvin Bajrovic (-04)
- Sverige  F Elliot Nauska (-04)
- Sverige  F James Dahlberg (-04)
- Sverige  F Kalle Stregart (-04)
- Sverige  F Kenan Nisic (-04)
- Sverige  F Rasmus Allbäck (-04)
- Sverige  F Svante Ekengren (-04)
- Sverige  F Swaibou Conta (-03)
- Sverige  MF Alexander Karagounis (-03)
- Sverige  MF Gideon Granström (-05)
Nr Land Pos Namn
- Sverige  MF Isak Alemayehu (-06)
- Sverige  MF Jacob Bäckström (-04)
- Sverige  MF Jonathan Zeberga (-05)
- Sverige  MF Oskar Löfström (-04)
- Sverige  MF Viktor Dahlman (-04)
- Sverige  A Alexandros Garcia Tsotidis (-04)
- Sverige  A Andi Elezaj (-03)
- Kamerun  A Arnold Eba (-03)
- Sverige  A Ilias Alaoui (-04)
- Sverige  A Jonathan Karlsson (-03)
- Sverige  A Lucas Zetterberg (-05)

Utlånade spelare[redigera | redigera wikitext]

Nr Land Pos Namn
- Sverige  MV David Celic (i Sverige Karlbergs BK till 31 december 2022)

U17-Truppen 2022[redigera | redigera wikitext]

Senast uppdaterad: 21 juli 2022.[70]
Nr Land Pos Namn
- Sverige  MV Elton Fischerström (-07)
- Sverige  MV Max Croon (-05)
- Sverige  F Alieu Manneh (-06)
- Sverige  F Jack Tagesson (-05)
- Sverige  F Leo Hellenius (-06)
- Sverige  F Theo Patjas (-05)
- Sverige  F Tom Dahlin (-05)
- Sverige  MF Devin Larsson (-06)
- Sverige  MF Linus Lenerius (-05)
Nr Land Pos Namn
- Sverige  MF Minos Tsilichristos (-05)
- Sverige  MF Oskar Abrahamsson (-05)
- Sverige  MF Otto Levin (-05)
- Sverige  MF Saade Mohsin (-05)
- Sverige  A Abbe Hansson (-05)
- Sverige  A Angelo Garcia Tsotidis (-05)
- Sverige  A Fardin Rozebaghi (-05)
- Sverige  A Kalipha Jawla (-06)
- Sverige  A Nikolaj Staykov (-07)

Noterbara spelare[redigera | redigera wikitext]

Stefan Rehn, spelare i DIF 1984–89, 2000–02.

Följande spelare benämns på fotbollssektionens webbplats som "DIF-hjältar":[71][72]

Namn Antal säsonger Säsonger Matcher Mål
Arne Arvidsson (målvakt) 13 1952–65 241 0
Tommy "Baloo" Berggren 13 1970–82 291 55
John "Jompa" Eriksson 10 1951–60 123 69
Olle "Lill-lappen" Hellström 9 147 6
Vito Knezevic 12 1977–88 245 19
Sven Lindman 16 312 49
Hans "Tjalle" Mild 11 179 7
Leif "Leffe" Nilsson 9 211 3
Sigvard "Sigge" Parling 11 1949–60 195 12
Ronney Pettersson (målvakt) 13 1958–70 114 0
Stefan Rehn 9 1984–89, 2000–02 187 49
Gösta "Knivsta" Sandberg 15 1951–1966 322 77

Lista över Djurgårdens lagkaptener[redigera | redigera wikitext]

Följande spelare har burit kaptensbindeln

Säsong Serie Lagkapten Vicekaptener
2022 Allsvenskan Magnus Eriksson
2021
2020 Jesper Karlström
2019 Marcus Danielson
2018 Jonas Olsson Andreas Isaksson
2017 Kim Källström Magnus Eriksson
2016 Kevin Walker Kebba Ceesay
2015 Emil Bergström
2014
2013 Erton Fejzullahu
2012 Joona Toivio
2011 Joel Riddez
2010 Pa Dembo Touray
2009 Markus Johannesson vice 1: Daniel Sjölund, vice 2: Mikael Dahlberg
2008
2007 Toni Kuivasto och Mattias Jonson
2006
2005 Toni Kuivasto och Johan Arneng
2004 Markus Karlsson Andreas Johansson och Johan Arneng
2003 Mikael Dorsin och Patrik Eriksson-Ohlsson
2002
2001 Magnus Pehrsson Markus Karlsson och Patrik Eriksson-Ohlsson
2000 Superettan Magnus Pehrsson/Magnus Samuelsson Markus Karlsson
1999 Allsvenskan Stefan Alvén

Guldbollen[redigera | redigera wikitext]

Följande spelare i Djurgården har fått Guldbollen:[73]

Allsvenska skytteligan[redigera | redigera wikitext]

Den allsvenska skytteligan har vunnits av spelare i Djurgården fem gånger:[74]

För de interna skytteligavinnarna, se Djurgårdens IF Fotbollförenings statistik

Tränare[redigera | redigera wikitext]

Trots att det inte med säkerhet är känt vem som var tränare i Djurgården innan hösten 1922 är det troligt att Birger Möller tog sig an den rollen under 1910-talet. Möller spelade som centerhalv i laget och var även förbundskapten i det norska landslaget.[75]

Sammanställningen nedan bygger endast på serieresultat från Allsvenskan, Division 2, Division 3, Svenska serien och Superettan. Fram till och med 1989 räknades 2 poäng per vinst, från och med 1990 3 poäng.

Placering anges för hela säsongens matcher även om tränaren kom mitt i.

År[76] Land Tränare[76] Division Pl M V O F P Poängsnitt Meriter/noteringar
2021 Sverige Kim Bergstrand/Thomas Lagerlöf Allsvenskan 3:a 30 17 6 7 57 1,90 Lilla silvret
2020 4:a 30 14 6 10 48 1,60 Brons
2019 1:a 30 20 6 4 66 2,20 1 Guld Allsvenskan
Totalt Kim Bergstrand/Thomas Lagerlöf 2019-2021 90 51 18 21 171 1.90
2018 Sverige Özcan Melkemichel Allsvenskan 7:a 30 13 9 8 48 1,60 1 Guld Svenska cupen
2017 3:a 30 15 8 7 53 1,77 Lilla silvret
Totalt Özcan Melkemichel 2017-2018 60 28 17 17 101 1.68
2016 England Mark Dempsey Allsvenskan 7:a 14 9 1 4 28 2,00
Totalt Mark Dempsey 2016 14 9 1 4 28 2.00
2016 Sverige Pelle Olsson Allsvenskan 14:e 16 5 0 11 15 0,94
2015 6:a 30 14 9 7 51 1,70
2014 7:a 30 11 10 9 43 1,43
Totalt Pelle Olsson 2014-2016 76 30 19 27 109 1.43
2013 Norge Per Mathias Høgmo Allsvenskan 6:a 22 11 7 4 40 1,82 Final i Svenska cupen
Totalt Per Mathias Høgmo 2013 22 11 7 4 40 1.82
2013 Sverige Anders Johansson/Martin Sundgren Allsvenskan 16:e 3 1 0 2 3 1,00
Totalt Anders Johansson / Martin Sundgren 2013 3 1 0 2 3 1.00
2013 Sverige Magnus Pehrsson Allsvenskan 16:e 5 0 1 4 1 0,20
2012 9:a 30 8 13 9 37 1,23
2011 11:a 24 10 5 9 35 1,46
Totalt Magnus Pehrsson 2011-2013 59 18 19 22 73 1.24
2011 Sverige Lennart Wass Allsvenskan 16:e 6 0 1 5 1 0,17
2010 10:a 30 11 7 12 40 1,33
Totalt Lennart Wass 2010-2011 36 11 8 17 41 1.14
2009 Sverige Andrée Jeglertz Allsvenskan 14:e 18 5 3 10 18 1.00 Klarade sig kvar via kval
Totalt Andrée Jeglertz 2009 18 5 3 10 18 1.00
2009 Sverige Andrée Jeglertz/Zoran Lukić Allsvenskan 15:e 12 3 2 7 11 0,92
Totalt Andrée Jeglertz / Zoran Lukić 2009 12 3 2 7 11 0.92
2008 Island Siggi Jónsson Allsvenskan 12:a 26 9 9 12 36 1,38
2007 3:a 26 13 7 6 46 1,77 Lilla silvret
Totalt Siggi Jónsson 2007-2008 56 22 16 18 82 1.46
2006 Sverige Anders Grönhagen Allsvenskan 6:a 6 3 1 2 10 1,67
Totalt Anders Grönhagen 2006 6 3 1 2 10 1.67
2006 Sverige Kjell Jonevret Allsvenskan 8:a 20 8 6 6 30 1,50
2005 1:a 26 16 5 5 53 2,04 1 Guld Allsvenskan

1 Guld Svenska cupen

2004 4:a 14 8 4 2 28 2,00 1 Guld Svenska cupen, Brons
Totalt Kjell Jonevret 2004-2006 60 32 15 13 111 1.85
2004 Sverige Zoran Lukić Allsvenskan 8:a 12 3 4 5 13 1,08
Totalt Zoran Lukić 2004 12 3 4 5 13 1.08
2003 Sverige Sören Åkeby/Zoran Lukić Allsvenskan 1:a 26 19 1 6 58 2,23 1 Guld Allsvenskan
2002 1:a 26 16 4 6 52 2,00 1 Guld Allsvenskan

1 Guld Svenska cupen

2001 2:a 26 13 8 5 47 1,81 Stora silvret
2000 Superettan 1:a 30 20 3 7 63 2,10 Uppflyttning
1999 Allsvenskan 14:e 12 2 6 4 12 1,00 Nedflyttning
Totalt Sören Åkeby / Zoran Lukić 1999-2003 120 70 18 28 232 1.93
1999 Sverige Michael Andersson Allsvenskan 12:a 14 3 3 8 12 0,86
1998 Division 1 Norra 1:a 26 17 3 6 54 2,08 Uppflyttning
Totalt Michael Andersson 1998-1999 40 20 6 14 66 1.65
1997 Sverige Roger Lundin Division 1 Norra 2:a 26 17 6 3 57 2,19 Förlorade kvalet
Totalt Roger Lundin 1997 26 17 6 3 57 2.19
1996 Sverige Anders Grönhagen Allsvenskan 13:e 26 8 3 15 27 1,04 Nedflyttning
1995 6:a 26 10 8 8 38 1,46
1994 Division 1 Norra 1:a 26 19 4 3 61 2,35 Uppflyttning
Totalt Anders Grönhagen 1994-1996 78 37 15 26 126 1.62
1993 Sverige Bo Petersson Division 1 Norra 3:a 26 13 7 6 46 1,77
Totalt Bo Petersson 1993 26 13 7 6 46 1.77
1992 Sverige Thomas Lundin Allsvenskan 7:a 18 6 5 7 23 1,28 Nedflyttning
Totalt Thomas Lundin 1992 18 6 5 7 23 1.28
1991 Sverige Lennart Wass Allsvenskan 5:a 18 6 7 5 25 1,39
1990 5:a 22 9 6 7 33 1,50 1 Guld Svenska cupen
Totalt Lennart Wass 1990-1991 40 15 13 12 58 1.45
1989 Sverige Tommy Söderberg Allsvenskan 6:a 22 9 5 8 23 1,05
1988 3:a 22 9 9 4 27 1,23 SM-silver
1987 Division 1 Norra 1:a 26 16 6 4 38 1,46 Uppflyttning
Totalt Tommy Söderberg 1987-1989 70 34 20 16 88 1.26
1986 Sverige Björn Westerberg Allsvenskan 12:a 22 7 1 4 15 0,68 Nedflyttning
1985 Division 2 Norra 1:a 26 16 8 2 40 1,54 Uppflyttning
Totalt Björn Westerberg 1985-1986 48 23 9 16 55 1.15
1984 Sverige Hans Backe Division 2 Norra 3:a 26 12 11 3 35 1,35
1983 2:a 22 13 5 4 31 1,41 Förlorade kvalet
1982 1:a 22 13 4 5 30 1,36 Förlorade kvalet
Totalt Hans Backe 1982-1984 70 38 20 12 96 1.37
1980–1981 Norge Arve Mokkelbost 52 13 11 28 37
1979 Sverige Gösta Sandberg/Lars Arnesson 26 7 8 11 22
England Alan Ball Sr[77] 0 0 0 0 0
1975–1978 Sverige Bengt Persson 104 39 34 31 112
1972–1974 Spanien Antonio Durán 74 30 18 26 78
1967–1971 Sverige Gösta Sandberg 110 51 30 29 132
1964–1966 Sverige Torsten Lindberg 66 35 14 17 84
1960–1963 Österrike Walter Probst 85 46 17 22 109
1960 England George Raynor 3 0 1 2 1
1959 Sverige Birger Sandberg/Knut Hallberg 11 7 3 1 17
1957–1959 Ungern Lajos Szendrödi 44 20 17 7 57
1955–1957 Sverige Kjell Cronqvist 44 21 9 14 51
1954–1955 England Frank Soo 22 14 5 3 33
1950–1954 England David Astley 88 37 20 31 94
1944–1950 Sverige Per Kaufeldt 124 59 15 50 133
1935–1944 Sverige Einar Svensson 172 86 33 53 205
1932–1934 Sverige Rudolf Kock
Samuel Lindqvist
48 22 13 13 57
1929–1932 Sverige Samuel Lindqvist 60 44 9 7 97
1923–1929 Sverige Bertil Nordenskjöld[78] 108 51 20 37 122
1922 Skottland John Smith Maconnachie[79]

Förklaringar:

  • Pl = Placering, M = matcher, V = vinster, O = oavgjorda, F = förluster, P = poäng

Tröjnummer[redigera | redigera wikitext]

Lista över tröjnummer som använts från ca 1993 och framåt.

Nummer Nat Spelare År Även haft Spelade matcher
1 Sverige Supportrarna 2019-
Sverige Andreas Isaksson 2016-2018 15 60
Sverige Supportrarna 2003-2016
Sverige Rami Shaaban 2000-2002 40
Sverige Magnus Lindblad 1996-1999 31
Sverige Kjell Frisk 1990-1995 67
2 Sverige Piotr Johansson 2022- 0
Sverige Jesper Nyholm 2020-2021 21
Sverige Johan Andersson (1995) 2018-2019 2
Sverige Tim Björkström 2016-2017 17 22
Sverige Jesper Arvidsson 2014-2015 26 46
Sverige Joona Toivio 2010-2012 87
Sverige Philip Hellqvist 2008-2009 22 20
Sverige Matias Concha 2004-2007 76
Sverige Patrik Eriksson-Ohlsson 1999-2003 94
Sverige Carlos Banda 1996-1998 21
Sverige Mikael Nilsson 1991-1995 98
3 Sverige Hjalmar Ekdal 2021- 26
Sverige Marcus Danielson 2018-2020 33 52
Sverige Elliot Käck 2016-2017 5, 14 60
Sverige Fredrik Stenman 2014-2015 19
Danmark Marc Pedersen 2012-2013 17
Sverige Yosif Ayuba 2009-2011 15
Sverige Robert Stoltz 2006-2007 27
Sverige Fredrik Stenman 2003-2005 63
Sverige Mikael Dorsin 1998-2003 85
Sverige Kaj Eskelinen 1994-1997 95
Sverige Jonas Granath 1991-1993 55
4 Sverige Jesper Löfgren 2022- 16 0
Sverige Jacob Une Larsson 2016-2021 146
Ghana Yussif Chibsah 2012-2013 17 47
USA Gale Agbossoumonde 2011 8
Sverige Patrik Haginge 2008-2010 53
Sverige Elias Storm 2002-2006 29
Sverige Magnus Samuelsson 1999-2001 54
Sverige Kenneth Bergqvist 1993-1997 112
5 Sverige Elliot Käck 2019- 3, 14 80
Sverige Niklas Gunnarsson 2017-2018 28 42
Sverige Stefan Karlsson 2014-2016 44
Sverige Petter Gustafsson 2009-2013 114
Island Sölvi Ottesen 2004-2008 35
Sverige Richard Henriksson 2000-2003 44
Sverige Stefan Alvén 1998-1999 16 49
Sverige Johan Andersson (1974) 1993-1997 104
6 Finland Rasmus Schüller 2021- 26
Sverige Jesper Karlström 2017-2020 22 105
Sverige Alexander Faltsetas 2014-2016 76
Danmark Peter Nymann 2012-2013 19 58
Finland Jani Lyyski 2010-2011 41
Finland Toni Kuivasto 2003-2009 165
Sverige Magnus Pehrsson 2000-2003 17, 20 49
Sverige Michael Borgqvist 1997-1999 70
Sverige Jesper Jansson 1996 24
Sverige Darko Mavrak 1993-1995 50
7 Sverige Magnus Eriksson 2020- 77 43
Sverige Dzenis Kozica 2018-2020 36
Sverige Magnus Eriksson 2017 77 29
Sydkorea Seon-Min Moon 2015-2016 20
Sverige Martin Broberg 2012-2015 60
Nigeria Kennedy Igboananike 2010-2011 26, 27 55
Nigeria Prince Ikpe Ekong 2008-2009 8 31
Sverige Johan Arneng 2003-2007 113
Sverige Abgar Barsom 2000-2002 77 40
Sverige Fred Persson 1994-1999 13 102
8 Sverige Elias Andersson 2021- 2
Sverige Kevin Walker 2015-2020 132
Sverige Andreas Johansson 2013-2014 10 48
England James Keene 2012 26
Nigeria Prince Ikpe Ekong 2010-2011 7 22
Tyskland Jan Tauer 2007-2009 57
Sverige Tobias Hysén 2004-2006 65
Sverige Christer Mattiasson 2001-2003 29
Sverige Samuel Wowoah 2000 17, 22 22
Sverige Zoran Stojcevski 1994-1999 104
Sverige Ken Burwall 1990-1993 91
9 Sverige Haris Radetinac 2014- 22 162
Argentina Luis Solignac 2013 14
Brasilien Ricardo Santos 2012 14
Sverige Johan Oremo 2009-2011 27 45
Sverige Jones Kusi-Asare 2005-2008 14 93
Nederländerna Geert den Ouden 2003-2004 23
Sverige Johan Elmander 2003 25 11
Sverige Stefan Bärlin 2000-2002 64
Sverige Fredrik Dahlström 1996-1999 93
Sverige Daniel Martinez 1994-1995 22 36
Sverige Thomas Johansson 1993 24
10 Sverige Joel Asoro 2021- 26
Kosovo Astrit Ajdarević 2019-2020 30
Sverige Kerim Mrabti 2017-2018 18 49
Norge Daniel Berntsen 2015-2016 54
Sverige Erton Fejzullahu 2012-2014 56
Sverige Christer Youssef 2009-2012 75
Brasilien Enrico Cardoso Nazaré 2007-2008 25 47
Schweiz Felix Magro 2005-2006 27 21
Sverige Andreas Johansson 2000-2004 8 124
Sverige Sharbel Touma 1999 17, 19, 25 24
Sverige Christer Bergqvist 1997-1998 25
Bosnien och Hercegovina Nebojša Novaković 1993-1996 93
11 Albanien Albion Ademi 2021- 8
Sverige Jonathan Ring 2018-2020 82
Sverige Amadou Jawo 2013-2017 82
Finland Daniel Sjölund 2003-2012 205
Sverige Johan Wallinder 2001-2002 21
Sverige Pierre Gallo 1998-2000 68
Sverige Bo Andersson 1994-1997 87
Sverige Patrik Hagman 1989-1993 27
12 Zambia Emmanuel Banda 2022- 22 0
Norge PK Bråtveit 2019-2021 28
Sverige Omar Eddhari 2018 6
Sverige Jonathan Augustinsson 2017 15, 16 8
Norge Kenneth Høie 2012-2016 117
Sverige Mattias Jonson 2005-2011 104
Sverige Markus Karlsson 1996-2004 156
Sverige Kenneth Maron 1994-1995 14
Sverige Kristoffer Kindbom 1992-1993 13 33
13 Sverige Hampus Finndell 2021- 17 26
Sverige Jonas Olsson 2017-2018 41
Sverige Mathias Ranégie 2016 25
Sverige Emil Bergström 2012-2016 33 111
Sverige Per Johansson 2008 4
Sverige Stefan Bergtoft 2000-2006 54
Sverige Christian Gröning 1995-1999 20
Sverige Kristoffer Kindbom 1994 12 13
Sverige Fred Persson 1993 7 15
14 Sverige Besard Sabovic 2022- 0
Zambia Edward Chilufya 2020-2021 18 45
Sverige Besard Sabovic 2016-2019 10
Sverige Elliot Käck 2015 3, 5 19
Sverige Mattias Östberg 2012-2014 25
Gambia Kebba Ceesay 2007-2012 27 102
Island Kári Árnason 2005-2006 35
Sverige Babis Stefanidis 2002-2004 24 54
Sverige Jones Kusi-Asare 1999-2001 9 52
Sverige Peter Langemar 1993-1998 63
15 Ryssland Aleksandr Vasjutin 2021- 10
Sverige Jonathan Augustinsson 2018-2020 12, 16 69
Elfenbenskusten Souleyman Kone 2017-2018 0
Gambia Omar Colley 2015-2016 44
Sydafrika Mark Mayambela 2014 15
USA Brian Span 2012-2013 14
Gambia Pa Dembo Touray 2004-2011 30 195
Sverige Andreas Isaksson 2001-2004 1 75
Gambia Pa Dembo Touray 2000 30 0
Danmark Bo Andersen 1999 11
Sverige Martin Lossman 1998-1999 15
Norge Thor André Olsen 1994-1997 101
Sverige Daniel Hesser 1993 20 1
16 Sverige Victor Edvardsen 2022- 0
Sverige Jesper Löfgren 2021 4 24
Norge Aslak Witry 2019-2020 23 51
Sverige Joseph Ceesay 2018 23 0
Sverige Kim Källström 2017 28
Sverige Jonathan Augustinsson 2016 12, 15 0
Sverige Sebastian Andersson 2014-2015 35
Brasilien Pablo 2013 1
Finland Kasper Hämäläinen 2010-2012 90
Sverige Markus Johannesson 2004-2009 136
Sverige Kim Källström 2002-2003 48
Sverige Jörgen Sundström 2000-2001 14
Sverige Patricio Cisternas 1998-1999 38
Sverige Stefan Alvén 1995-1997 5 70
Finland Johan Bergström 1994 1
17 Sverige Kalle Holmberg 2020- 54
Sverige Hampus Finndell 2018-2019 13 3
Sverige Gustav Engvall 2017 25
Kenya Michael Olunga 2016 27
Sverige Tim Björkström 2015 2 25
Ghana Yussif Chibsah 2014 4 10
Sydafrika Xolani Mdaki 2014 0
Sverige Joel Riddez 2011-2013 19 21
Sverige Sharbel Touma 2010 10, 19, 25 26
Zambia Boyd Mwila 2009 19
Sverige Stefan Batan 2006-2008 41
Danmark Søren Larsen 2004-2005 13
Sverige Samuel Wowoah 2002-2003 8, 22 37
Sverige Jesper Johansson 2001 0
Sverige Lucas Nilsson 2000 21 20
Sverige Jon Persson 1997-1999 62
Sverige Magnus Pehrsson 1994-1996 6, 20 62
18 Sverige Isak Hien 2021- 5
Zambia Edward Chilufya 2018-2019 14 17
Sverige Kerim Mrabti 2015-2016 10 28
Ghana Daniel Amartey 2013-2014 34
Burkina Faso Adama Guira 2011 6
Sverige Mikael Dahlberg 2007-2009 73
Sverige Niclas Rasck 1999-2006 152
Sverige Martin Åslund 1994-1996 26
19 Sverige Pierre Bengtsson 2022- 0
Sverige Nicklas Bärkroth 2018-2021 76
Armenien Jura Movsisjan 2018 4
Sverige Marcus Hansson 2016-2017 25
Sydkorea Soo Yong-Yoon 2015 0
Sverige Nahir Oyal 2012-2014 14
Danmark Peter Nymann 2011 6 12
Socialistiska federativa republiken Jugoslavien Hrvoje Milic 2009-2010 36
Brasilien Thiago Quirino da Silva 2006-2008 53
Sydafrika Siyabonga Nomvethe 2005 5
Slovakien Juraj Dovicovic 2004 8
Sverige Pär Cederqvist 2003-2004 8
Sverige Pagguy Zunda 2002 20, 23 0
Sverige Joel Riddez 1999-2001 17 37
Sverige Sharbel Touma 1998 10, 17, 25 14
Sverige Kleber Saarenpää 1995-1996 34
Sverige Stefan Eriksson 1994 0
20 Sverige Emir Kujović 2019-2021 48
Sverige Aliou Badji 2017-2018 48
Liberia Sam Johnson 2015-2016 41
Sverige Simon Tibbling 2013-2014 31 58
Sverige Andreas Dahlén 2012 19
Sierra Leone Mehdi Khalil 2011 0
Sverige Martin Andersson 2008-2010 16
Sverige Patrick Amoah 2006-2007 25 13
Sverige Tomas Backman 2004-2005 11
Sverige Jesper Blomqvist 2003 9
Sverige Stefan Rehn 2000-2002 5 67
Sverige Pagguy Zunda 2000 19, 23 2
Sverige Magnus Pehrsson 1999 6, 17 23
Sverige Daniel Nannskog 1997-1998 44
Sverige Anders Bengtsson 1996 1
Sverige Ferdinand Sipöcz 1995 2
Sverige Daniel Hesser 1994 15 2
21 Sverige Axel Wallenborg 2022- 31 0
Sverige Erik Berg (Johansson) 2018-2021
Norge Julian Kristoffersen 2017-2018
Sydafrika Mihlali Mayambela 2016-2017
Zambia Nyasha Mushekwi 2015
Ghana Godsway Donyoh 2013
Danmark Kasper Jensen 2012
Danmark Nicolaj Agger 2011
Finland Joel Perovuo 2010-2011
Sverige Kristian Junegard 2007-2008 26
Sverige Jesper Håkansson 2005
Sverige Richard Spong 2003-2004
Sverige Louay Chanko 2001-2002
Sverige Fredrik Svedberg 2000
Sverige Lucas Nilsson 1996-1999 17 56
Sverige Stefan Jansson 1995
22 Zambia Emmanuel Banda 2020-2021 12
Sverige Leo Cornic 2021-
Sverige Adam Bergmark Wiberg 2019 29
Sverige Felix Beijmo 2017-2018
Sverige Jesper Karlström 2015-2016 6 42
Sverige Philip Hellqvist 2014 2 18
Sverige Haris Radetinac 2013 9 10
Sverige Philip Hellqvist 2010-2013 2 61
Slovenien Andrej Komac 2006-2009
Sverige Eldin Kozica 2005 25
Gambia Aziz Corr Nyang 2002-2004
Sverige Nils Andén 2001
Sverige Sebastian Haag 2000
Sverige Samuel Wowoah 1999 8, 17 16
Sverige Daniel Martinez 1998 9 14
Sverige Alexandar Jovovic 1997
Sverige Mustafa Demirtas 1996
23 Norge Gustav Wikheim 2022-
Norge Aslak Witry 2021 16 14
Norge Fredrik Ulvestad 2018-2020
Sverige Joseph Ceesay 2017 16
Sverige Hampus Nilsson 2013-2016
Sverige Tommi Vaiho 2012 30, 35
Sverige Charles Simba 2010
Argentina Leandro Ortiz 2009
Sydafrika Lance Davids 2006-2007
Frankrike Ibrahim Ba 2005
Kongo-Kinshasa Yannick Bapupa 2002-2004
Sverige Pagguy Zunda 2001 19, 20 0
Sverige Umut Cesmeli 2000
Sverige Tony Löfholm 1996
24 Kenya Frank Odhiambo 2022-
England Curtis Edwards 2019-2021
Zimbabwe Tino Kadewere 2016-2018
Sverige Daniel Jarl 2011-2013
Sverige Peter Magnusson 2008-2009
Sverige Christoffer Karlsson 2007
Sverige Dennis Boskailo 2006
Kongo-Kinshasa René Makondele 2002-2004
Sverige Babis Stefanidis 2001 14 8
Sverige Martin Piotrowski 1999-2000
Sverige Andreas Öhman 1996
25 Guinea Amadou Doumbouya 2022-
Sverige Mattias Mitku 2020-2021
Zimbabwe Tinotenda Kadewere 2015
Sverige Sebastian Rajalakso 2008-2013
Sverige Eldin Kozica 2007 22
Brasilien Enrico Cardoso Nazaré 2006 10 15
Sverige Patrick Amoah 2004-2005 20 27
Sverige Johan Elmander 2002 9 8
Sverige Anatoli Ponomarev 2000
Sverige Sharbel Touma 1995-1997 10, 17, 19 8
26 Sverige Linus Tagesson 2018-
Sverige Jesper Arvidsson 2013 2 15
Sverige Mohamed Kamanor 2012
Sverige André Calisir 2010-2011
Nigeria Kennedy Igboananike 2007 7, 27 2
Sverige Kristian Junegard 2006 21
Kongo-Kinshasa Blaise Mbemba 2003-
27 Sverige Melker Jonsson 2020-
Gambia Kebba Ceesay 2016-2017 14 14
Litauen Vytautas Andriuskevicius 2013-2014
Nigeria Kennedy Igboananike 2012 7, 26 5
Sverige Adam Outinen 2010
Sverige Dan Burlin 2009
Sverige Johan Oremo 2008 9 14
Schweiz Felix Magro 2007 10
28 Sverige Alexander Abrahamsson 2020
Sverige Niklas Gunnarsson 2016 5 13
Schweiz Aleksandar Prijović 2013-2014
Sverige Alhaji Kamara 2012-2013
Sverige Trimi Makolli 2009-2011 38
Sverige Kristoffer Näfver 2008
29 Sverige Adam Bergmark Wiberg 2022- 22
Jamaica Peter McGregor 2021
Sverige Oscar Pettersson 2019-2020
Nigeria Haruna Garba 2017-2018
Serbien Danilo Kuzmanovic 2010-2011
Finland Aki Riihilahti 2007-2009
30 Sverige Tommi Vaiho 2017- 23, 35
Sverige Eric Dahlgren 2013
Sverige Christoffer Matwiejew 2010-2012
Sverige Oskar Wahlström 2004
Gambia Pa Dembo Touray 2003 15 0
Sverige Anders Alé 2002
31 Sverige Axel Wallenborg 2021 21 0
Sverige Marcus Enström 2017
Sverige Simon Tibbling 2012 20 15
Sverige Rtawi Mecconen 2011
32 Sverige Tim Söderström 2013-2014
Sverige Carl Björk 2011-2012
33 Sverige Marcus Danielson 2022- 3
Sverige Emil Bergström 2011 13 18
Argentina Luis Antonio Rodriguez 2010
34 Sverige Joakim Alriksson 2010-2011
35 Sverige Jacob Widell Zetterström 2019-
Sverige Oscar Jonsson 2017-2018
Sverige Filip Tasic 2017
Sverige Adam Kasa 2012-
Sverige Tommi Vaiho 2007-2011 23, 30
Sverige Paolos Xanthopoulos 2006
36 Sverige Philip Sparrdal Mantilla 2011-2014
37 Norge Erland Tangvik 2020
Norge Benjamin Machini 2019
Sverige Matteo Catenacci 2019
38 Sverige Trimi Makolli 2012 28
58 Nederländerna Othman El Kabir 2016-2018
77 Sierra Leone Mohamed Buya Turay 2019
Sverige Magnus Eriksson 2016 7 17
Sverige Abgar Barsom 2004-2006 7 47
99 Montenegro Sead Hakšabanović 2022

Se även[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar

Besläktade artiklar

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Om Alliansen”. Djurgårdens IF. 15 februari 2016. https://difalliansen.wordpress.com/om-alliansen/. Läst 4 april 2021. 
  2. ^ ”Djurgårdens IF Fotbollförening Årsredovisning 2021”. dif.se. sid. 1. https://dif.se/dokument/foreningen/arsredovisningar/arsredovisning_2021_djurgarden-fotboll.pdf/. Läst 5 maj 2022. 
  3. ^ Gänger, 2007. sid. 287
  4. ^ Gänger, 2007. sid. 6
  5. ^ Gänger, 2007. sid. 190
  6. ^ Gänger, 2007. sid. 68
  7. ^ Gänger, 2007. sid. 201
  8. ^ [a b] Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 287
  9. ^ Gänger, 2007. sid. 210
  10. ^ Gänger, 2007. sid. 214
  11. ^ Gänger, 2007. sid. 218
  12. ^ Gänger, 2007. sid. 219
  13. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 126
  14. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 268
  15. ^ Gänger, 2007. sid. 52
  16. ^ [a b] Gänger, 2007. sid. 34-35
  17. ^ Gänger, 2007. sid. 40
  18. ^ Gänger, 2007. sid. 41
  19. ^ ”FAKTA: Publikskandaler”. Tidningarnas Telegrambyrå. http://fotbollskanalen.se/1.600730/2008/08/25/fakta_publikskandaler. Läst 25 augusti 2008. 
  20. ^ [a b] Anders Lundqvist (18 mars 2008). ”"Man ska inte sitta för länge på en post"”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=647&a=753236&rss=672. Läst 28 mars 2008. 
  21. ^ Gänger, 2007, sid 269
  22. ^ Flinck, Johan (31 oktober 2002). ”De har lagt ett pussel värt guld”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/KvzVOo/de-har-lagt-ett-pussel-vart-guld. Läst 4 januari 2019. 
  23. ^ Gänger, 2007, sid 270
  24. ^ Gänger, 2007, sid 45
  25. ^ Gänger, 2007, sid 284-285
  26. ^ ”Malmö, AIK och Djurgården spelar i Europa 2018 – Allsvenskan.se”. www.allsvenskan.se. Arkiverad från originalet den 18 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180318183404/https://www.allsvenskan.se/malmo-aik-och-djurgarden-spelar-i-europa-2018/. Läst 18 mars 2018. 
  27. ^ [a b] Gänger, 2007. sid. 14
  28. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 288
  29. ^ ”DIF Fotbolls historia 1891-1949”. Djurgårdens IF Fotbollförening. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929092643/http://www.dif.se/sidor/?historia1891-1949. Läst 31 oktober 2007. 
  30. ^ Gänger, 2007. sid. 67
  31. ^ ”Djurgården spelar på Råsunda 2004”. Djurgårdens IF Fotbollförening. 5 november 2003. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929092704/http://www.dif.se/sidor/nyheter/nyheter.asp?action=view&id=3881&typ=2. Läst 6 augusti 2007. 
  32. ^ Gänger, 2007. sid. 216
  33. ^ ”49.034 såg AIK-Hammarby – inte publikrekord för allsvenskan i Stockholm”. DN.SE. 23 september 2018. https://www.dn.se/sport/fotboll/nara-men-inget-nytt-publikrekord/. Läst 13 december 2018. 
  34. ^ Eva-Karin Gyllenberg (22 april 2009). ”Arenafrågan – detta har hänt”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sport/arenafragan-detta-har-hant-1.849511. Läst 24 augusti 2008. 
  35. ^ ”Ny arena för Djurgården fotboll”. Cedervall Arkitekter. Arkiverad från originalet den 7 september 2017. https://web.archive.org/web/20170907223641/http://www.skolproj.se/i2.html. Läst 7 augusti 2007. 
  36. ^ [a b] Bo Lundquist. ”Lundquist: God Jul alla Djurgårdare”. Djurgårdens IF Fotbollförening. Arkiverad från originalet den 28 december 2007. https://web.archive.org/web/20071228210842/http://www.dif.se/sidor/nyheter/nyheter.asp?action=view&id=8302&typ=1. Läst 9 januari 2008. 
  37. ^ [a b] Jan Bengtsson (14 juli 2010). ”Djurgården närmare en ny arena”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/sportspel/nyheter/djurgarden-narmare-en-ny-arena_4992041.svd. Läst 16 juli 2010. 
  38. ^ ”Ny Dif-arena kanske inte blir klar i tid: "Tveksamt"”. 29 juni 2010. http://www.fotbollskanalen.se/1.2191036/2011/06/29/ny_dif_arena_kanske_inte_blir_klar_i_tid_tveksamt. Läst 4 juli 2011. 
  39. ^ ”Rekommendationen: Stockholmsarenan från 2013”. http://dif.se/2011/10/06/rekommendationen-stockholmsarenan-fran-2013/. Läst 6 januari 2012. 
  40. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120116043738/http://dif.se/2011/10/07/styrelsens-beslut-stockholmsarenan/. Läst 24 januari 2012. 
  41. ^ ”Arenaförseningen har bidragit till att Djurgården och Hammarby kunnat värva”. Fotbolltransfers.com. http://fotbolltransfers.com/site/news/22862. 
  42. ^ ”DIF:s hemmaarenor i Allsvenskan”. Djurgårdens IF Fotbollförening. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813001125/http://www.dif.se/sidor/?hemmaarenor. Läst 11 december 2007. 
  43. ^ ”Bokslut & Nyckeltal – Djurgårdens Elitfotboll AB”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5566805320/bokslut. 
  44. ^ ”Djurgårdens Elitfotboll AB”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5566805320/verksamhet. 
  45. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090809071840/http://www.varenne.se/investeringar.php. Läst 17 november 2009. 
  46. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 329
  47. ^ [a b] Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 333
  48. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 332
  49. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 336
  50. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 337
  51. ^ Gänger, 2007. sid. 249-258
  52. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 340
  53. ^ [a b] Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 344
  54. ^ [a b] ”Djurgårdsalliansen”. Djurgårdens IF Alliansförening. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929111829/http://www.difalliansen.se/index.html. Läst 28 mars 2008. 
  55. ^ Gill, Sophie (18 mars 2008). ”Nio av sexton allsvenska lag har riskkapitalbolag”. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/sportspel/nyheter/artikel_989805.svd. Läst 28 mars 2008. 
  56. ^ ”Årsredovisning för Djurgårdens IF Fotbollförening 2007” (PDF). Djurgårdens IF Fotbollförening. 5 mars 2008. Arkiverad från originalet den 6 december 2008. https://web.archive.org/web/20081206135945/http://www.dif.se/sidor/foreningen/arsredovisning_2007.pdf. Läst 12 april 2008. 
  57. ^ [a b] Gudjonsson, Stefan; Grandin, Björne. ”Blue Saints / Järnkaminerna - Historia”. Järnkaminerna. Arkiverad från originalet den 29 april 2008. https://web.archive.org/web/20080429214041/http://www.jarnkaminerna.se/historia.asp. Läst 23 augusti 2022. 
  58. ^ Järnkaminernas styrelse. ”Järnkaminerna Stockholm”. Järnkaminerna. Arkiverad från originalet den 29 april 2008. https://web.archive.org/web/20080429214502/http://www.jarnkaminerna.se/jk_info.asp. Läst 23 augusti 2022. 
  59. ^ ”Bli medlem i Järnkaminerna Stockholm 2005”. Järnkaminerna. Arkiverad från originalet den 28 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080228231908/http://www.jarnkaminerna.se/medlem.asp. Läst 23 augusti 2022. 
  60. ^ ”Om Järnkaminerna Åland”. JK Åland. Arkiverad från originalet den 28 april 2007. https://archive.is/20070428123949/http://www.jarnkaminerna.aland.fi/omjk.htm. Läst 18 september 2007. 
  61. ^ AIK, DIF och Hammarby - Hur ser supportrarna ut egentligen? Arkiverad 31 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  62. ^ ”Spelarna: Våra bästa publikminnen”. SVT. 29 april 2013. https://www.svt.se/sport/artikel/spelarna-vara-basta-publikminnen. 
  63. ^ ”SPORT / CANAL+ Tifopris / Tidigare vinnare”. Canal+. Arkiverad från originalet den 28 september 2007. https://web.archive.org/web/20070928011512/http://www.canalplus.se/page.asp?guid=189484A2-76C7-4759-A073-FD347ABCD88C. Läst 23 augusti 2022. 
  64. ^ Grimlund, Pavlidis, 2005. sid. 64
  65. ^ ”Djurgården Fotboll lagbild 1903”. http://difarkivet.se/bild.asp?check=bilder&sortering=15&album=291&id=4465. Läst 13 februari 2021. 
  66. ^ ”Djurgården Fotboll lagbild 1980”. http://difarkivet.se/bild.asp?check=bilder&sortering=495&album=291&id=4485. Läst 13 februari 2021. 
  67. ^ ”Djurgården Fotboll + adidas = sant”. 11 februari 2021. https://dif.se/nyheter/nyhetsarkiv/2021/djurgarden-fotboll-adidas-sant. Läst 13 februari 2021. 
  68. ^ ”Djurgården har skaffat sig guldläge – en poäng räcker i Norrköping”. SVT Sport. 28 oktober 2019. https://www.svt.se/sport/fotboll/djurgarden-5. Läst 10 november 2019. 
  69. ^ ”Truppsida DIF PA19”. dif.se. https://dif.se/ungdom/akademin/pojkar/truppsida-dif-pa19. Läst 21 juli 2022. 
  70. ^ ”Truppsida DIF PA17”. dif.se. https://dif.se/ungdom/akademin/pojkar/truppsida-dif-pa17. Läst 21 juli 2022. 
  71. ^ ”DIF-hjältar”. Djurgårdens IF Fotbollförening. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100825112925/http://www.dif.se/sidor/?historia_hjaltar_100_vito. Läst 16 december 2007. 
  72. ^ ”DIF-hjältar”. Djurgårdens IF Fotbollförening. Arkiverad från originalet den 21 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150721232927/http://cgi.dif.se/sidor/?historia_hjaltar. Läst 19 juli 2015. 
  73. ^ ”Guldbollen”. Svenska Fotbollförbundet. https://svff.svenskfotboll.se/om-svff/historik/fotbollsgalan/guldbollen/. Läst 31 december 2007. 
  74. ^ ”Allsvenska skyttekungar & publiksnitt 1925-”. Svenska Fotbollförbundet. Arkiverad från originalet den 23 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070523081714/http://www.svenskfotboll.se/t2svff.aspx?p=152386. Läst 31 december 2007. 
  75. ^ Gänger, 2007. sid. 69
  76. ^ [a b] Gänger, 2007. sid. 68-69
  77. ^ Avskedades innan Allsvenskan startade.
  78. ^ Resultat i Svenska serien i fotboll 1922/1923 ej medräknade då uppgifter om hur många matcher Nordenskjöld tränade under den säsongen saknas.
  79. ^ Maconnachie tränade laget under hösten 1922, inga uppgifter visar dock hur många matcher han tränade laget i varpå denna sektion är tom.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gänger, Hasse (2007). Djurgårdens IF Fotboll 1899-2006. Attraktiv Media; Djurgårdens IF Fotboll. ISBN 978-91-633-0992-2 
  • Rehnberg, Bo; Mats Wickman (1991). Djurgårdens IF 100 år: 1891-1991. Sellin & partner förlag. ISBN 91-7055-029-8 
  • Grimlund, Lars; Frederic Pavlidis (2005). Djurgården - En supporters handbok. Bokförlaget DN. ISBN 91-7588-680-4 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Officiell webbplats
Supportersajter
Nyhetssidor