Djurgårdens IF Fotboll

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Djurgårdens IF Fotboll
Djurgardens IF logo.svg
logotypen för Djurgårdens IF
HemortSverige Stockholm, Sverige
Grundad12 mars 1891
HemmaarenaTele2 Arena
Kapacitet30 000
OrdförandeSverige Lars-Erik Sjöberg
VDSverige Henrik Berggren
SportchefSverige Bosse Andersson
TränareSverige Kim Bergstrand
Sverige Thomas Lagerlöf
Ass. tränareSverige Hugo Berggren
Målvaktstränare:
Grekland Nikos Gkoulios
(sedan 2016)
Kit left arm dif22h.png
Lagfärger
Kit body dif22h.png
Lagfärger
Kit right arm dif22h.png
Lagfärger
Kit shorts dif22h.png
Lagfärger
Kit socks dif18h.png
Lagfärger
Hemmaställ
Kit left arm dif22a.png
Lagfärger
Kit body dif22a.png
Lagfärger
Kit right arm dif22a.png
Lagfärger
Kit shorts dif22h.png
Lagfärger
Kit socks dif18t.png
Lagfärger
Bortaställ
Kit left arm dif22t.png
Lagfärger
Kit body dif22t.png
Lagfärger
Kit right arm dif22t.png
Lagfärger
Kit shorts dif22t.png
Lagfärger
Kit socks dif16a.png
Lagfärger
Tredjeställ
Meriter
Svenska mästare12 (1912, 1915, 1917, 1920, 1955, 1959, 1964, 1966, 2002, 2003, 2005, 2019)
Svenska cupen5 (1990, 2002, 2004, 2005, 2018)
Allsvenska
säsonger		67  (2022)
Placering i
allsvenskans
maratontabell		7:a
Säsonger i
Sveriges näst
högsta division		25   (2000)
Övrigt
SupportrarJärnkaminerna
Djurgårdens Supporters Club
Ultra Caos Stockholm
DFG
WebbplatsDIF
Nuvarande säsong

Djurgårdens IF Fotbollförening är fotbollsföreningen inom alliansföreningen Djurgårdens IF,[1] vilken är baserad i Stockholm. Djurgårdens IF:s herrlag har år 2019 spelat 64 säsonger i Allsvenskan och vunnit den åtta gånger; totalt har man vunnit tolv SM-guld under säsongerna 1912, 1915, 1917, 1920, 1955, 1959, 1964, 1966, 2002, 2003, 2005 och 2019. Damlaget har spelat 22 säsonger i damallsvenskan och vunnit tre gånger, 2000, 2003 och 2004. Djurgårdens IF herrlag ligger på sjunde plats i den allsvenska maratontabellen. Djurgårdens IF damlag ligger på tredje plats i den damallsvenska maratontabellen. Djurgårdens IF hade i slutet av 2021 drygt 20 500 medlemmar.[2]

Från 1936 till 2013 var Stockholms Stadion Djurgårdens hemmaarena för allsvenska matcher och i Svenska cupen, med undantag för ett år på Råsunda 2004 men som inte uppskattades av supportrarna. 2005 återvände man till anrika Stockholms Stadion. Vid derbymatcher mot Stockholmsrivalerna AIK och Hammarby IF, samt vid europacupmatcher, var Råsundastadion hemmaplan. Sedan sommaren 2013 huserar herrlaget på Tele2 Arena, där de nu spelar alla sina hemmamatcher.

Djurgården har haft fyra storhetstider då merparten av föreningens SM-titlar vunnits. Dessa inföll under 1910-talet, 1950-talet och 1960-talet och 2000-talet. Djurgården kallas även för Djurgår'n, DIF, Järnkaminerna eller Blåränderna.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Djurgårdens IF Fotbolls historia

Bildande och de första åren[redigera | redigera wikitext]

Föreningen bildades 12 mars 1891 och då var det huvudsakligen dragkamp, löpning, rodd och skidor som stod på programmet. Däremot hade fotboll svårt att komma igång i slutet av 1800-talet i Stockholm, främst för att riktiga spelplaner saknades. År 1896 byggdes Idrottsparken, en cykel- och friidrottsarena. 1899 var året då fotboll kom med på Djurgårdens program. Teodor Andersson från Göteborg, en före detta Gaisspelare, blev medlem i föreningen och hjälpte till att starta fotbollssektionen.

Inledningsvis spelade laget i röda tröjor[3], detta ändrades efter bara något enstaka år till tröjor med vertikala blåa ränder efter en riktlinje om matchdressens utseende som skrevs 1905. "Blus på längden randig mörkblå och ljusblå, byxor svart med revärer."[4] Laget har spelat i en blårandig matchdress sedan dess.

Djurgården nådde sin första final i svenska mästerskapet 1904 där laget förlorade mot Göteborgslaget Örgryte IS.[5] År 1912 vann Djurgården sin första SM-titel i fotboll, även denna gång i en final mot Örgryte där laget vann den andra omspelsfinalen med 3-1 på Råsunda IP i Solna. Det blev starten på lagets första storhetstid vilket innehöll ytterligare tre SM-titlar; 1915, 1917 och som avslutades med guldet 1920. I Svenska serien, Sveriges dåvarande högsta serie, nådde Djurgården inga större framgångar förutom en andraplats 1911/1912.

Einar "Stor-Klas" Svensson tränade laget mellan 1935 och 1944.

Skotten John Smith Maconnachie är den förste som man med säkerhet vet tränade laget. Detta skedde under en kort period hösten 1922.[6] Djurgården hade efter 1910-talet en tyngre period sett till resultaten, säsongen 1926–27 undantagen då laget för första gången nådde Allsvenskan, en period som fick sitt klimax 1929 då laget blev nedflyttat till tredjedivisionen och fick spela där fram till 1932.[7]

1935 avslutades verksamheterna på Tranebergs IP efter att kontraktet med Stockholms stad gick ut. Laget flyttade därefter till Stockholms stadion 1936.[8]

Stockholms stadion[redigera | redigera wikitext]

Djurgården inledde 1940-talet, som många säsonger under 1930-talet slutade, med en topplacering i Division 2 Norra.[9] Det skulle dock dröja till säsongen 1944–45 innan laget lyckades nå förstaplatsen.[10] Nästa säsong i Allsvenskan var laget direkt hotat av nedflyttning, men lyckades hålla sig kvar med en poäng ovanför nedflyttningsstrecket. Sektionens genom tiderna största förlust i Allsvenskan skedde under denna säsong då laget på bortaplan förlorade mot IFK Norrköping med 11–1. Laget var dock inte bättre än att det åkte ner till andradivisionen igen efter säsongen 1947–48. Det blev en ettårig sejour i tvåan, med 15 poäng före serietvåan Åtvidaberg[11], innan laget återvände till Allsvenskan för säsongen 1949–50 där de mäktade med en åttondeplats och 18 poäng.[12]

Säsongen 1954–55 vann laget sin första allsvenska titel. Detta skedde under ledning av engelsk-kinesen Frank Soo. Under Soos ledning prioriterades ett fysiskt spel som senare kom att känneteckna Djurgården under 1950– och 1960-talen.[13][14] Laget höll sig kvar i toppen ett antal säsonger och i samband med hockeysektionens framgångar under 1950-talet handlade mycket i svensk sport om Djurgården. Säsongen 1959 avslutades med ytterligare ett allsvenskt guld.

Decenniet därpå flyttades klubben ner till division två, men vistelsen där blev kortvarig; året därpå gick Djurgården upp i Allsvenskan på nytt. Säsongerna 1964 och 1966 lyckades laget hämta hem guldet, båda gångerna efter kontroversiella inslag. 1964 vann de allsvenskt guld på grund av en tveksam straffspark i sista omgången mot IFK Göteborg.[15] Inför säsongen 1966 hade klubben IK Sirius bas köpt ett antal spelare från laget; Djurgården segrade trots en tunn spelartrupp. Den man som förknippades med dessa guld var Gösta Sandberg. Guldmatchen 1966 blev hans 300 och sista allsvenska match i blåränderna.

Tommy Söderberg ledde laget till final i SM-slutspelet 1988.

Under 1970-talet började det gå sämre för Djurgården. Det fanns en hel del så kallade jojo-tendenser inom klubben – tränare och medlemmar av styrelsen kom och gick och resultaten i Allsvenskan blev väldigt varierande.[16] Allt från två tredje platser, 1970 och 1975, till en elfte plats 1976. Dessutom köptes omtalade nyförvärv in som sällan presterade enligt förväntan.[16]

Djurgårdens första riktiga formsvacka sedan efterkrigsåren kom under 1980-talet då laget var tvunget att kvala tre gånger för att nå Allsvenskan. Efter säsongen 1980 slutade djurgårdsprofilen Sven Lindman med elitfotbollen. Han spelade totalt 312 Allsvenska matcher för laget. Säsongen 1981 åkte laget ur Allsvenskan för första gången sedan 1960. De kommande säsongerna kom att handla om förlorade kval innan laget 1985, efter en dramatisk straffläggning, lyckades vinna mot Gais och ta sig upp till Allsvenskan igen. Laget lyckades dock inte bättre än att man åkte ur nästkommande säsong. 1987 anställdes Tommy Söderberg som ny tränare och laget vann division 1 norra med stor marginal.

Tränarbytet gav resultat i Allsvenskan 1988; Djurgården kvalificerade sig för slutspel och nådde final mot Malmö FF där det slutliga resultatet blev förlust med 7–3 efter två finaler. Laget etablerade sig de nästkommande säsongerna som ett stabilt allsvenskt lag rent sportsligt – ekonomiskt sett låg sektionen i botten och var inte sällan nära konkurs.

1990-talet inleddes med att Djurgården 1990 vann Svenska cupen för första gången och dessutom vann laget sin största seger någonsin i allsvenskan när de besegrade Hammarby med 9–1.[17]

Trots denna inledning på 1990-talet kännetecknas årtiondet av jojo-tendenser där laget flyttades upp och ner mellan divisionerna; totalt bestod 1990-talet av sex säsonger i Allsvenskan och fyra i Division 1 Norra. Ekonomiskt sett låg Djurgården illa till, och efter incidenten med "Terror-Tommy" 1995, då en åskådare sprang in på planen och attackerade domaren Anders Frisk, tilldömdes sektionen en match utan publik och 370 000 kronor i böter.[18][19] 1998 hade sektionen 10 miljoner i skulder och var hotad av konkurs.[20]

2000-talet: Uppe i allsvenskan och tre SM-guld[redigera | redigera wikitext]

År 2000 spelades den första upplagan av den nya andradivisionen Superettan. Denna vanns av Djurgården och flyttades tillsammans med Malmö FF upp till Allsvenskan 2001.[21] Inför säsongen värvades målvakten Andreas Isaksson från Juventus.[22] Den allsvenska comebacken startade dock som de flesta på 1990-talet; den första segern kom i den sjunde omgången och laget låg länge i allsvenskans bottenskikt, men slogs till slut om guldet och slutade tvåa efter rivalen Hammarby.[23]

2002 tog Djurgården sin första allsvenska titel på 36 år, det nionde SM-guldet i ordningen, under ledning av tränarna Sören Åkeby och Zoran Lukic. Dessutom vann laget Svenska cupen samma år genom att besegra AIK i finalen och fullbordade därmed dubbeln.[24] 2003 försvarades SM-guldet. Mittfältaren Kim Källström, som spelade i klubben mellan 2002 och 2003, var med sina 26 allsvenska mål och 12 målgivande passningar en nyckelspelare. Efter säsongen lämnade Sören Åkeby och Zoran Lukic fortsatte som ensam huvudtränare med Stefan Rehn som assisterande. Tolv omgångar in i Allsvenskan 2004 tog Kjell Jonevret över som ny huvudtränare.

Under ledning av Kjell Jonevret nådde Djurgården den tredje kvalomgången i Uefa Champions League 2004/2005[25] och fick där möta Juventus. Efter att ha spelat oavgjort (2–2) borta på Stadio Delle Alpi förlorade laget med 1–4 i returmötet som spelades på Råsunda. Säsongen avslutades med en fjärdeplats och ett nytt cupguld, det tredje totalt.

Djurgården vann Allsvenskan även 2005, och tog ytterligare ett cupguld.

Tele2 Arena (2013–)[redigera | redigera wikitext]

Guldåret 2005 följdes av några tyngre år både sportsligt men framförallt ekonomiskt. 2008 lämnade Bosse Andersson sin position som klubbdirektör för att sedan återvända 2013, det blev vändningen och början på en resa tillbaka mot toppen. Tillsammans med Henrik Berggren räddade han klubbens ekonomi, en stor del i detta var spelarförsälningar man gjorde, blanda annat Michael Olunga till Kina för närmare 50 miljoner kronor, vilket slog klubbrekord, men också Felix Beijmo till Werder Bremen för 30 miljoner kronor.

Säsongen 2017 slutade Djurgården på tredje plats vilket innebar att laget fick en plats i kvalet till Europa League 2018, första gången på tio år.[26]

Efter tretton titellösa år tog Djurgården 2018 sin första titel sedan 2005, efter att i finalen av Svenska cupen ha besegrat Malmö FF på Tele2 Arena med 3–0. År 2019 blev Djurgården åter svensk mästare, på 66 poäng, en bättre än sina konkurrenter Malmö och Hammarby. Guldet och förstaplatsen innebar spel i kvalet till Champions League säsongen 2020/2021 men Djurgården lyckades inte kvalificera sig.

Arenor[redigera | redigera wikitext]

Tele2 Arena
Stockholms stadion
Råsundastadion
Tranebergs IP

Under 1900-talets första decennium spelade Djurgården på Stockholms idrottspark.[27] Idrottsparken var en cykelbana av cement som invigdes 1896, och 1901 anlades en sandplan med måtten 100x50 meter för fotboll i mitten av cykelbanan. Där spelade laget fram till 1906 innan flytten till nyinvigda Östermalms IP.[28] 1910 skrev Djurgården ett kontrakt med Stockholm stad på 25 år om att få utnyttja ett stycke mark vid Tranebergsbron. I oktober 1911 stod Tranebergs IP klar och blev föreningens första egna hemmaarena.[27]

När Djurgårdens kontrakt om användandet av Tranebergs Idrottsplats gick ut 1935 erbjöd Stockholms stad inget nytt kontrakt för föreningen och laget var hemlöst tills AIK flyttade ut från Stockholms stadion för att spela på den nybyggda Råsundastadion i Solna.[29] Djurgården skrev ett kontrakt med Stockholms stadions styrelse 1936 om nyttjande av arenan och flyttade samma år in sin verksamhet i stadions lokaler.[8] Under 1950- och 1960-talen spelades i princip alla hemmamatcher på Råsunda på grund av det rådande publiktrycket.[30] Under 2000-talets början användes även Råsunda vid ombyggnader av Stockholms stadion och av ekonomiska skäl.[31]

Mellan åren 1936 och 2013 var Djurgårdens hemmaarena Stockholms stadion, där serie- och cupmatcher spelades. Derbyn spelades av säkerhets- och publikskäl på Råsunda. Djurgården har publikrekordet för klubblag både på Råsunda och på Stockholms stadion. 1959 såg 50 750 åskådare Djurgården besegra IFK Göteborg med 2–1 på Råsunda[32][33], och 1946 såg 21 995 åskådare Djurgården förlora mot AIK med 0–2 på Stadion.[34]

Före valet 2006 lovades Djurgården en lösning på mark för en ny arena av den borgerliga alliansen[35] och flera förslag hade arbetats fram. Ett av förslagen var att både Djurgården och Hammarby skulle spela på Tele2 Arena. Ett annat alternativ var att bygga om den kulturminnesmärkta Stadion. Ytterligare förslag var att bygga en helt ny arena, antingen ett stenkast ifrån Stadion, på Östermalms IP, med plats för ungefär 25 000 åskådare [36] eller en arena på Storängsbotten.[37] Båda dessa förslag fick dock nej av Kungliga Djurgårdens Förvaltning, som förvaltar marken.[37] Dock presenterades ett nytt arenaförslag i juli 2010 placerat på Östermalms IP för 18 000 åskådare, som förvaltningen ej motsatte sig.[38] Djurgården planerade initialt att få arenan byggd och spelklar till 2014.[38][39]

Den 6 oktober 2011 rekommenderades styrelsen för Djurgårdens IF Fotboll att Tele2 Arena skulle ta över som lagets hemmaarena från och med säsongen 2013 [40]. Dagen efter, fredagen den 7 oktober, beslutade Djurgårdens styrelse att använda Tele2 Arena från och med säsongen 2013 och ge klubbens förhandlingsgrupp mandat att slutförhandla med arenan [41]. Beslutet innebar att 2012 blev den sista hela säsongen för Djurgården på Stockholms stadion. Tele2 Arena blev försenad och Djurgårdens IF Fotboll fortsatte därför att spela på Stockholms stadion fram till halvvägs genom säsongen 2013. Djurgården och Hammarby IF, som också spelar på Tele2 Arena, blev ersatta med ungefär 10Mkr var i uteblivna intäkter [42]. Djurgården valde den södra läktaren för sin klack.

Djurgården har sedan 1927 spelat en klar majoritet av sina allsvenska hemmamatcher på Stockholms stadion. Till och med 2019 är statistiken följande:[43]

Publiksiffror[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Djurgårdens IF Fotbollförenings statistik

Organisation och ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Djurgårdens Elitfotboll AB
Org.nr556680-5320
TypPrivat aktiebolag
HuvudkontorSverige Stockholm, Sverige
NyckelpersonerLars-Erik Sjöberg
Styrelseordförande
Henrik Berggren
Vd
Antal anställda53 – 2019
Historia
Grundat13 maj 2005
Avknoppat frånDjurgårdens IF Fotbollsförening
Ekonomi
Omsättning▼ 107,784 miljoner SEK
Rörelseresultat▼ -17,559 miljoner SEK
Vinst efter skatt▼ -16,614 miljoner SEK
Tillgångar▼ 153,885 miljoner SEK
Eget kapital▼ 38,037 miljoner SEK
Struktur
ÄgareDjurgårdens IF Fotbollsförening – 100%
Övrigt
FotnoterStatistik från 2019 års bokslut.[44]

Organisationen är uppbyggd i tre huvuddelar som ansvarar för olika delar av fotbollssektionen.

Djurgårdens IF Fotbollförening (DIF FF) har drygt 12 000 medlemmar (November 2013). Föreningen driver den sportsliga verksamheten med undantag för elitlaget som från och med säsongen 2006 flyttades över till det helägda bolaget DEF AB. Medlemstidningen heter "Djurgårdaren".

Djurgårdens Elitfotboll AB (DEF AB) registrerades den 13 maj 2005[45] och ägs till 100 procent av DIF FF. Bolaget driver Djurgårdens elitlag, även kallat A-laget, som sedan säsongen 2001 spelar i Allsvenskan. Bolaget äger även Djurgårdens Fotboll Försäljning AB (DFF AB).

DIF Invest AB bedriver investeringsverksamhet, främst i spelare. Bolaget grundades under sent 1980-tal och ombildades till riskkapitalbolag 1998. DIF Invest AB ligger bakom den ekonomi som krävts för att genomföra ett antal kostsamma förstärkningar till spelartruppen. Två av värvningarna har gjorts tillsammans med dåvarande Quesada: Andreas Isaksson (inför 2001) och Kim Källström (inför 2002). I början av 2000-talet investerades 10 miljoner kronor vardera i bolaget från dåvarande föreningsordföranden Bo Lundquist och den sedan november 2009 valde föreningsordföranden Tommy Jacobson. Sedan 2001 är Varenne Investment (före detta verksamhet inom Quesada) delägare[46].

Verkställande direktörer (för elitverksamheten)

  • 2007–2011: Alf Johansson
  • 2011–2013: Johan Ahlborg
  • 2013–: Henrik Berggren

Ordföranden (för föreningen)

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Sponsorintäkter genereras bland annat genom reklam på matchtröjan. Här visas hemma- och bortatröjan för säsongerna 2002-2003.

Djurgårdens IF har haft blandade ekonomiska resultat under åren föreningen har existerat. Fotbollssektionen var, liksom samtliga sektioner, från bildandet 1891 till och med 1991 bunden både sportsligt och ekonomiskt till huvudföreningen Djurgårdens IF. Detta innebar att samtliga sektioner delade på ekonomiska bördor och vinster. Till en början vara ekonomin beroende av medlemsavgifter som betalades varje månad. Föreningen fick tidigt problem med ekonomin, inte sällan för att medlemsavgifter var obetalda.[47]

Fotbollssektionen var länge ekonomiskt beroende av andra sektioners framgångar, till exempel skidsektionen.[48] Detta berodde på låga publiksiffror och minimala framgångar inom fotbollssektionen.[49] Under 1920- och 1930-talen var sektionen i den högsta serien två gånger sammanlagt. Under 1940-talet vändes denna trend då laget under senare delen av decenniet nådde allsvenskan ett flertal gånger och etablerade sig i den högsta serien vilket genererade publik. Trenden fortsatte under 1950-talet och fotbollen blev tillsammans med ishockeysektionen idrottsföreningens primära pengaflöde då båda sektionerna var framgångsrika och genererade mycket publik.[48] De ekonomiska framgångarna höll i sig under 1960-talet men försvagades i och med att fotbollsintresset dalade under årtiondet.[50] Publikminskningen märktes alltmer under 1970-talet och det gjorde även ökade spelarlöner. Fotbollssektionen som länge var en stabil inkomstkälla för föreningen visade snabbt upp negativa resultat.[51]

1980-talet kännetecknades av tunga ekonomiska problem där dyra nyförvärv kombinerades med svikande publiksiffror.[52][53] En alltmer viktigare inkomstkälla under årtiondet var reklam, 1980 användes sponsring på lagets matchtröjor för att generera intäkter för första gången. Tidigare skedde endast sponsring vid sidan av fotbollsplanen. Under våren 1987 nådde 1980-talets ekonomiska kris sitt klimax då ett underskott på 12,3 miljoner kronor presenterades. I september samma år accepterades ett ackord på 25% i domstol där alternativet var konkurs. Kort därefter bildades DIF AB med syftet att rekonstruera Djurgårdens IF finansiellt.[54] Samtidigt skedde en insamling bland föreningens 10 000 medlemmar som gav närmare en miljon kronor.[54]

1991 ombildades Djurgårdens IF till att bli en alliansförening.[55] Detta innebar att varje sektion blev ekonomiskt och sportsligt självständig.[55] Den ekonomiska situationen förvärrades ytterligare under 1990-talet och nådde sitt klimax 1998 då sektionen nådde ett underskott på 10 miljoner kronor på en omsättning om 18 miljoner.[20] Samma år skedde ett stort antal förändringar i och med att Bo Lundquist tog över ordförandeposten. Stora skulder skrevs om till långsiktiga lån och Djurgården Fotboll AB ombildades till riskkapitalbolag.[56] Där gick ett flertal finansmän in med kapital för framtida investeringar som till exempel spelarköp. Ekonomin var under de första åren på 2000-talet positiv och föreningen nådde 2007 en omsättning på 97,5 miljoner kronor och ett eget kapital på 26,9 miljoner kronor, men mellan åren 2008-2010 har man visat ett minusresultat.[57]

Supportrar[redigera | redigera wikitext]

Tifo före derbyt mot AIK den 26 september 2013.

Djurgårdens supportrar har organiserat sig i föreningar sedan 1947, då Djurgårdens Supporters Club bildades. Föreningen anordnade bussresor till bortamatcher för medlemmar, men någon organiserad klack fanns inte. Under mitten och slutet av 1970-talet började dock klackar organiseras och 1981 bildades supporterföreningen Blue Saints.[58] Namnet kom till efter att Djurgårdsklacken sjöng "Oh when the saints go marching in", när Djurgårdens hockeyspelare gick in på Hovets is.[58] 1997 bytte Blue Saints namn till Järnkaminerna efter våldsamma incidenter vilket gjorde att föreningen fått negativ kritik från media och allmänheten.[59]

Idag har Järnkaminerna flera tusen medlemmar.[60] Supportrarna härrör främst från Stockholmsregionen, men lokala landsortsföreningar finns över hela landet, däribland även en förening från Åland.[61] En stor SIFO-undersökning från 2013 visade att Djurgården är det lag som har näst flest anhängare av Stockholmslagen.[62]

Djurgårdsklacken har gjort sig känd de senaste åren för att ha visat upp stora tifoarrangemang, främst vid derbyn mot AIK och Hammarby. [63] Järnkaminernas tifogrupp och senare Ultras STHLM vann 2001, respektive 2003 Canal+ tifopris.[64] Under 2005 grundades supportergruppen Fabriken, som enbart riktar in sig på tifoverksamhet. Till säsongen 2013 omorganiserades tifoverksamheten. Fabriken lades ned och man bildade istället Sofialäktaren Tifo. Djurgården har även sedan 2003 en av Sveriges ledande ultrasgrupper, vid namn Ultra Caos Stockholm.

Publiksnitt genom tiderna[redigera | redigera wikitext]

Säsong Serie Publiksnitt Placering Arena
1 2022 Allsvenskan 19 587 2:a Tele2 Arena
2 2021 Allsvenskan 9 197 3:a Tele2 Arena
3 2020 Allsvenskan 0 4:a Tele2 Arena
4 2019 Allsvenskan 15 958 1:a Tele2 Arena
5 2018 Allsvenskan 12 306 7:a Tele2 Arena
6 2017 Allsvenskan 16 241 3:a Tele2 Arena
7 2016 Allsvenskan 13 393 7:a Tele2 Arena
8 2015 Allsvenskan 15 484 6:a Tele2 Arena
9 2014 Allsvenskan 13 145 7:a Tele2 Arena
10 2013 Allsvenskan 12 475 7:a Stockholms Stadion/Tele2 Arena
11 2012 Allsvenskan 9 182 9:a Stockholms Stadion
12 2011 Allsvenskan 8 671 11:a Stockholms Stadion
13 2010 Allsvenskan 7 178 10:a Stockholms Stadion
14 2009 Allsvenskan 9 435 14:e Stockholms Stadion
15 2008 Allsvenskan 10 168 12:a Stockholms Stadion
16 2007 Allsvenskan 14 148 3:a Stockholms Stadion
17 2006 Allsvenskan 13 358 6:a Stockholms Stadion
18 2005 Allsvenskan 14 075 1:a Stockholms Stadion
19 2004 Allsvenskan 12 321 4:a Råsunda
20 2003 Allsvenskan 16 083 1:a Stockholms Stadion
21 2002 Allsvenskan 14 246 1:a Stockholms Stadion
22 2001 Allsvenskan 12 480 2:a Stockholms Stadion
23 2000 Superettan 5 545 1:a Stockholms Stadion
24 1999 Allsvenskan 9 173 14:e Stockholms Stadion
25 1998 Division 1 Norra 2 819 1:a Stockholms Stadion
26 1997 Division 1 Norra 2 973 2:a Stockholms Stadion
27 1996 Allsvenskan 3 894 13:e Stockholms Stadion
28 1995 Allsvenskan 6 802 6:e Stockholms Stadion
29 1994 Division 1 Norra 2 249 1:a Stockholms Stadion
30 1993 Division 1 Norra 3 232 3:e Stockholms Stadion
31 1992 Allsvenskan 4 169 7:e Stockholms Stadion
32 Kvalsvenskan 2 338 5:e Stockholms Stadion
33 1991 Allsvenskan 3 938 5:e Stockholms Stadion
34 Mästerskapsserien 5 237 5:e Stockholms Stadion
35 1990 Allsvenskan 4 179 5:e Råsunda
36 1989 Allsvenskan 3 275 6:e Råsunda
37 1988 Allsvenskan 6 034 3:e Stockholms Stadion
38 1987 Division 1 Norra 1 835 1:a Stockholms Stadion
39 1986 Allsvenskan 5 861 12:e Stockholms Stadion
40 1985 Division 2 Norra 1 801 1:a Stockholms Stadion
41 1984 Division 2 Norra 2 050 3:e Stockholms Stadion
42 1983 Division 2 Norra 2 418 2:a Stockholms Stadion
43 1982 Division 2 Norra 2 882 1:a Stockholms Stadion
44 1981 Allsvenskan 4 966 14:e Stockholms Stadion
45 1980 Allsvenskan 5 438 12:e Stockholms Stadion
46 1979 Allsvenskan 8 293 10:e Stockholms Stadion
47 1978 Allsvenskan 5 054 5:e Stockholms Stadion
48 1977 Allsvenskan 8 157 10:e Stockholms Stadion
49 1976 Allsvenskan 6 999 11:e Stockholms Stadion
50 1975 Allsvenskan 7 940 3:e Stockholms Stadion
51 1974 Allsvenskan 7 558 8:e Stockholms Stadion
52 1973 Allsvenskan 7 928 3:e Stockholms Stadion
53 1972 Allsvenskan 5 840 7:e Stockholms Stadion
54 1971 Allsvenskan 8 765 4:a Stockholms Stadion
55 1970 Allsvenskan 10 092 3:a Stockholms Stadion
56 1969 Allsvenskan 9 690 3:a Stockholms Stadion
57 1968 Allsvenskan 11 241 4:a Stockholms Stadion
58 1967 Allsvenskan 9 728 2:a Stockholms Stadion
59 1966 Allsvenskan 11 539 1:a Stockholms Stadion
60 1965 Allsvenskan 9 424 8:a Stockholms Stadion
61 1964 Allsvenskan 12 753 1:a Stockholms Stadion
62 1963 Allsvenskan 15 812 6:a Stockholms Stadion
63 1962 Allsvenskan 16 264 2:a Stockholms Stadion
64 1961 Division 2   3 998 1:a Stockholms Stadion
65 1960 Allsvenskan 10 944 11:a Stockholms Stadion
66 1959 Allsvenskan 22 696 1:a Stockholms Stadion
67 1957/58 Allsvenskan 13 364 3:a Stockholms Stadion
68 1956/57 Allsvenskan 12 375 5:a Stockholms Stadion
69 1955/56 Allsvenskan 15 148 3:a Stockholms Stadion
70 1954/55 Allsvenskan 19 010 1:a Stockholms Stadion
71 1953/54 Allsvenskan 16 477 6:a Stockholms Stadion
72 1952/53 Allsvenskan 14 885 3:a Stockholms Stadion
73 1951/52 Allsvenskan 16 319 7:a Stockholms Stadion
74 1950/51 Allsvenskan 18 902 6:a Stockholms Stadion
75 1949/50 Allsvenskan 21 535 8:a Stockholms Stadion
76 1948/49 Division 2 Nordöstra 6 139 1:a Stockholms Stadion
77 1947/48 Allsvenskan 15 250 11:a Stockholms Stadion
78 1946/47 Allsvenskan 16 413 9:a Stockholms Stadion
79 1945/46 Allsvenskan 13 253 10:a Stockholms Stadion
80 1944/45 Division 2 Norra 2 535 1:a Stockholms Stadion
81 1943/44 Division 2 Norra 2 493 3:a Stockholms Stadion
82 1942/43 Division 2 Norra 2 201 6:a Stockholms Stadion
83 1941/42 Division 2 Norra 2 382 5:a Stockholms Stadion
84 1940/41 Division 2 Norra 1 821 2:a Stockholms Stadion
85 1939/40 Division 2 Norra 2 474 2:a Stockholms Stadion
86 1938/39 Division 2 Norra 4 051 3:a Stockholms Stadion
87 1937/38 Division 2 Norra 4 494 2:a Stockholms Stadion
88 1936/37 Allsvenskan 8 334 11:a Stockholms Stadion
89 1935/36 Division 2 Östra 2 261 1:a Tranebergs IP
90 1934/35 Division 2 Östra 2 411 2:a Tranebergs IP
91 1933/34 Division 2 Östra 4 194 2:a Tranebergs IP
92 1932/33 Division 2 Östra 2 594 3:a Tranebergs IP
93 1931/32 Division 3 Östsvenska 318 1:a Tranebergs IP
94 1930/31 Division 3 Östsvenska 317 1:a Tranebergs IP
95 1929/30 Division 3 Östsvenska 461 1:a Tranebergs IP
96 1928/29 Division 2 Norra 500 9:a Tranebergs IP
97 1927/28 Allsvenskan 6 738 11:a Tranebergs IP
98 1926/27 Division 2 Östsvenska 267 1:a Tranebergs IP
99 1925/26 Division 2 Östsvenska 550 3:a Tranebergs IP
100 1924/25 Division 2 Östsvenska 530 3:a Tranebergs IP

Rivaler[redigera | redigera wikitext]

Se även: Rivaliteten mellan Djurgårdens IF och Hammarby IF

Djurgårdens största rivaler är AIK och därefter Hammarby IF. Möten mellan Djurgården och AIK brukar ibland kallas "Tvillingderbyt" eftersom de bägge föreningarna bildades samma år och länge delade hemmaplan. Dock är det smeknamnet något som få supportrar tagit till sig då man inte ser sig som tvillingar och inte vill förknippas med varandra. Andra rivaler utifrån landet är IFK Göteborg och Malmö FF men även Helsingborgs IF.[65]

Matchställ[redigera | redigera wikitext]

Djurgården har nästan alltid spelat i blårandiga tröjor på hemmaplan, vilket gett upphov till smeknamnet blåränderna. En av de första lagbilderna i blårandigt ställ är från 1903.[66]Fr ån början av 1960-talet till 1979 spelade man i ett ljusblått ställ med smala mörkblåa ränder innan 1980 bjöd på en helt mörkblå hemmatröja.[67] Den blev bara ettårig innan den ljusblåa kom tillbaka. Från 1986 har det varit mer jämnt fördelat ljus-/mörkblått.

Sen 1976 har adidas levererat matchtröjan med undantag för 1988-1989 då Nike var sponsor. Den 11 februari 2021 gick man ut med att avtalet med adidas förlängs i fem år till.[68]Prioritet Finans har varit huvudsponsor sen 2014.

Amadou Jawo i en allsvensk match 2014.
År Tröjsponsor Huvudsponsor
1976–1979 Tyskland Adidas Ingen
1980 MasterCharge
1981 Köpkort
1982 Ingen
1983 Atari
1984–1987 Året Runt
1988 USA Nike QC Business Card
1989 Mita Copiers
1990-1992 Tyskland Adidas
1993 Ica Kundkort
1994–1996 Graphium
1997 "Nej till våld och droger!"
1998 Hewlett-Packard
1999 Bewator
2000–2004 Kaffeknappen (Ica var huvudsponsor i Europaspel 2002-2004)
2005–2012 ICA
2013 Djurgårdsandan
2014– Prioritet Finans


Meriter[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Djurgårdens IF Fotbollförenings statistik

Rekord[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Djurgårdens IF Fotbollförenings statistik

Sportsliga resultat[redigera | redigera wikitext]

Allsvenskan, senaste åren[redigera | redigera wikitext]

Placeringar i allsvenskan (1980-2019)
1980-talet
1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989
12 14 - - - - 14 - 3 6
  Nedflyttning till Division 1
  Kvalificerade för allsvenskt slutspel och Europeiska cupvinnarcupen i fotboll
1990-talet
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999
5 5 7 - - 6 13 - - 14
  Nedflyttning genom Kvalsvenskan
  Nedflyttning till Division 1
2000-talet
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
- 2 1 1 4 1 6 3 12 14
  Kval till UEFA Champions League
  Kval till UEFA-cupen
  Kval till Allsvenskan
2010-talet
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
10 11 9 7 7 6 7 3 7 1
  Kval till UEFA Champions League
  Kval till UEFA Europa League

Svenska cupen (sedan år 1986)[redigera | redigera wikitext]

Svenska cupen sedan 1986
Plats 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 1991 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19
Seger X X X X X
Final X X
Semi X X X
Kvart X X
8-del X X X X X X X X X X X
16-del X X X X X X
Sämre X X X

Notering: 8-del säsongerna 2012/13, 2013/14, 2014/15, 2015/16, 2016/17 avser gruppspelet.

Europaspel[redigera | redigera wikitext]

Säsong Tävling Runda Land Motståndare Hemma Borta Totalt
1955/1956 Europacupen Omgång 1 Polen Gwardia Warszawa 0-0 4-1 4-1
Kvartsfinal Skottland Hibernian FC 1-3 0-1 1-4
1964/1965 Mässcupen Omgång 1 England Manchester United FC 1-1 1-6 2-7
1965/1966 Europacupen Omgång 1 Bulgarien PFC Levski Sofia 2-1 0-6 2-7
1966/1967 Mässcupen Omgång 1 Östtyskland 1. FC Lokomotive Leipzig 1-3 1-2 2-5
1967/1968 Europacupen Omgång 1 Polen Górnik Zabrze 0-1 0-3 0-4
1971/1972 Uefacupen Omgång 1 Socialistiska federativa republiken Jugoslavien OFK Belgrad 2-2 1-4 3-6
1974/1975 Omgång 1 Norge IK Start 5-0 2-1 7-1
Omgång 2 Tjeckien FK Dukla Prag 0-2 1-3 1-5
1975/1976 Cupvinnarcupen Omgång 1 Wales Wrexham AFC 1-1 1-2 2-3
1976/1977 Uefacupen Omgång 1 Nederländerna Feyenoord 2-1 0-3 2-4
1976 Intertotocupen Gruppspel Österrike SK Sturm Graz 3-0 0-1 Vinnare
Schweiz FC St. Gallen 3-2 0-0
Polen ROW Rybnik 3-0 2-5
1989 Gruppspel Danmark Naestved IF 1-2 2-0 Utslagna
Polen Stal Mielec 1-4 0-1
Västtyskland Stuttgarter Kickers 0-1 0-0
1989/1990 Cupvinnarcupen Omgång 1 Luxemburg Union Luxembourg 5-0 0-0 5-0
Omgång 2 Spanien Real Valladolid 2-2 0-2 2-4
1990/1991 Omgång 1 Island Fram Reykjavik 1-1 0-3 1-4
1991 Intertotocupen Gruppspel Danmark B 1903 1-2 3-2 Utslagna
Österrike FK Austria Wien 1-2 0-1
Tjeckien RH Cheb 0-0 0-1
1996 Gruppspel

(enkelmöten)

Österrike LASK Linz X 0-2 Utslagna
Cypern Apollon Limassol 8-0 X
Tyskland SV Werder Bremen X 2-3
Färöarna B68 5-1 X
2002/2003 Uefacupen Kvalomgång 1 Irland Shamrock Rovers FC 2-0 3-1 5-1
Omgång 1 Danmark FC Köpenhamn 3-1 0-0 3-1
Omgång 2 Frankrike FC Girondins de Bordeaux 0-1 1-2 1-3
2003/2004 Uefa Champions League Kvalomgång 2 Serbien och Montenegro FK Partizan Belgrad 2-2 1-1 3-3**
2004/2005 Kvalomgång 2 Litauen FBK Kaunas 0-0 2-0 2-0
Kvalomgång 3 Italien Juventus FC 1-4 2-2 3-6
Uefacupen Omgång 1 Nederländerna FC Utrecht 3-0 0-4 3-4
2005/2006 Kvalomgång 2 Irland Cork City FC 1-1 0-0 1-1**
2006/2007 Uefa Champions League Kvalomgång 2 Slovakien MFK Ružomberok 1-0 1-3 2-3
2008/2009 Uefacupen Kvalomgång 1 Estland FC Flora Tallinn 0-0 2-2 2-2*
Kvalomgång 2 Norge Rosenborg BK 2-1 0-5 2-6
2018/2019 Uefa Europa League Kvalomgång 2 Ukraina FK Mariupol 1-1 1-2 2-3
2020/2021 Uefa Champions League Kvalomgång 1 Ungern Ferencváros TC X*** 0-2 0-2
Uefa Europa League Kvalomgång 2 Gibraltar Europa FC 2-1 X*** 2-1
Kvalomgång 3 Rumänien CFR Cluj 0-1 X*** 0-1
2022/2023 Uefa Europa Conference League Kvalomgång 2 Kroatien HNK Rijeka 2-0 2-1 4-1
Kvalomgång 3 Rumänien Sepsi OSK 3-1 3-1 6-2
Playoff Cypern APOEL FC 3-0 2-3 5-3
Gruppspel Irland Shamrock Rovers FC 1-0 0-0 Gruppetta
Norge Molde FK 3-2 3-2
Belgien KAA Gent 4-2 1-0
Åttondelsfinal Polen KKS Lech Poznań

0-3

0-2

0-5/ Utslagna
  • * = Vinst på bortamål
  • ** = Förlust på bortamål
  • *** = Coronasäsong vilket gjorde att det bara spelades en match

Nordiska turneringar[redigera | redigera wikitext]

Säsong Tävling Omgång Land Motståndare Borta Totalt
1959–1962 Nordic Cup Åttondelsfinal Danmark Skovshoved IF 5-1 3-0 8-1
Kvartsfinal Danmark KB 1-0 1-0 2-0
Semifinal Sverige IFK Norrköping 2-0 5-3 7-3
Final Finland Helsingforsalliansen 0-1 X 0-1
2004/2005 Royal League Gruppspel Norge Rosenborg BK 0-1 4-4 Utslagna
Norge Vålerenga IF 0-1 1-3
Danmark Esbjerg fB 0-3 0-1
2005/2006 Gruppspel Danmark AaB 2-1 3-1 Gruppsegrare
Sverige IFK Göteborg 0-1 0-2
Norge FK Lyn 1-1 2-1
Kvartsfinal Norge Vålerenga IF 2-1 3-1 5-2
Semifinal Norge Lillestrøm SK 1-3 0-1 1-4

Spelare[redigera | redigera wikitext]

Senast uppdaterad: 30 mars 2023.
Nummer Land Spelare Födelsedatum Kom från Moderklubb
Målvakter
30 Sverige Tommi Vaiho 13 september 1988 (34 år) Sverige GAIS Sverige Djurgårdens IF
35 Sverige Jacob Widell Zetterström 11 juli 1998 (24 år) Sverige IFK Lidingö Sverige IFK Lidingö
40 Sverige André Picornell 3 april 2004 (19 år) Sverige IF Brommapojkarna Sverige IF Brommapojkarna
Försvarare
2 Sverige Piotr Johansson 26 februari 1995 (28 år) Sverige Kalmar FF Sverige Skurups AIF
3 Sverige Marcus Danielson 8 april 1989 (34 år) Kina Dalian Professional Sverige Skogstorps GoIF
4 Sverige Jesper Löfgren 3 maj 1997 (26 år) Norge Brann Sverige Halltorps IK
5 Sverige Elliot Käck 18 september 1989 (33 år) Norge Start Sverige Djurgårdens IF
8 Sverige Elias Andersson 31 januari 1996 (27 år) Sverige IK Sirius Sverige Hässleholms IF
12 Sverige Theo Bergvall 21 september 2004 (18 år) Sverige IF Brommapojkarna Sverige IF Brommapojkarna
17 Spanien Carlos Gracia 15 april 1993 (30 år) Sverige Mjällby AIF Spanien Valencia
19 Sverige Pierre Bengtsson 12 april 1988 (35 år) Danmark FC Köpenhamn Sverige IFK Kumla
Mittfältare
6 Finland Rasmus Schüller 18 juni 1991 (31 år) Finland HJK Helsingfors Finland FC Kasiysi
7 Sverige Magnus Eriksson 8 april 1990 (33 år) USA San Jose Earthquakes Sverige AIK
9 Bosnien och Hercegovina Haris Radetinac 28 oktober 1985 (37 år) Sverige Mjällby AIF Serbien Novi Pazar
13 Sverige Hampus Finndell 6 juni 2000 (22 år) Nederländerna Groningen Sverige IK Franke
14 Sverige Besard Sabovic 5 januari 1998 (25 år) Ryssland FK Chimki Sverige IF Brommapojkarna
20 Sverige Isak Alemayehu 11 oktober 2006 (16 år) Sverige Djurgårdens IF U Sverige
21 Sverige Lucas Bergvall 2 februari 2006 (17 år) Sverige IF Brommapojkarna Sverige IF Brommapojkarna
22 Sverige Wilmer Odefalk 21 november 2004 (18 år) Sverige IF Brommapojkarna Sverige IFK Stocksund
23 Norge Gustav Wikheim 18 mars 1993 (30 år) Saudiarabien Al-Fateh Norge Hokksund
Anfallare
10 Sverige Joel Asoro 27 april 1999 (24 år) Wales Swansea City Sverige IFK Haninge
11 Norge Oliver Berg 28 augusti 1993 (29 år) Sverige Kalmar FF Norge Gjövik-Lyn
15 Sverige Oskar Fallenius 1 november 2001 (21 år) Danmark Bröndby Sverige IK Frej
16 Sverige Victor Edvardsen 14 januari 1996 (27 år) Sverige Degerfors IF Sverige IFK Göteborg
18 Sverige Jacob Bergström 26 april 1995 (28 år) Sverige Mjällby AIF Sverige Karlskrona AIF

Utlånade spelare[redigera | redigera wikitext]

Nr Land Pos Namn
11 Albanien  MF Albion Ademi (i Sverige IFK Värnamo till 30 november 2023)
21 Sverige  F Axel Wallenborg (i Danmark AB till 30 juni 2023)
Nr Land Pos Namn
24 Kenya  F Frank Odhiambo (i Sverige Vasalunds IF till 30 november 2023)
- Sverige  F Jacob Une Larsson (i Grekland Panetolikos till 30 juni 2023)

U19-Truppen 2023[redigera | redigera wikitext]

Senast uppdaterad: 3 maj 2023.[70]
Nr Land Pos Namn
- Sverige  MV Elton Fischerström (-07)
- Sverige  MV Max Croon (-05)
- Sverige  F Alieu Manneh (-06)
- Sverige  F Jack Tagesson (-05)
- Sverige  F Leo Hellenius (-06)
- Sverige  F Oscar Möller (-05)
- Sverige  F Otto Levin (-05)
- Sverige  F Philip Rolke (-06)
- Sverige  F Theo Patjas (-05)
- Sverige  F Tom Dahlin (-05)
Nr Land Pos Namn
- Sverige  MF Gideon Granström (-05)
- Sverige  MF Jacob Bäckström (-04)
- Sverige  MF Oskar Löfström (-04)
- Sverige  MF Jonathan Zeberga (-05)
- Sverige  A Kalipha Jawla (-06)
- Sverige  A Lucas Zetterberg (-05)
- Sverige  A Melvin Vucenovic Persson (-07)
- Sverige  A Nikolaj Staykov (-07)
- Sverige  A Oscar Sjöstrand (-04)

U17-Truppen 2023[redigera | redigera wikitext]

Senast uppdaterad: 3 maj 2023.[71]
Nr Land Pos Namn
- Sverige  MV Philip Jentler (-06)
- Sverige  MV Sixten Bringzén (-06)
- Sverige  F Armandas Raudonis (-07)
- Sverige  F Carl Selfvén (-07)
- Sverige  F Dante Palmqvist (-06)
- Sverige  F David Tokpah (-06)
- Sverige  F Devin Larsson (-06)
- Sverige  MF Arvid Nilheim (-06)
- Sverige  MF Hugo Berg (-06)
- Sverige  MF Kristijan Georgievski (-06)
Nr Land Pos Namn
- Sverige  MF Liam Högquist (-06)
- Sverige  MF Lukas Briceño (-06)
- Sverige  MF Mikael Malkoun (-06)
- Sverige  MF Noah Östberg (-06)
- Sverige  A Armando Prenga (-06)
- Sverige  A Jonathan Ernerot (-06)
- Sverige  A Mahdi Chowdhury (-06)
- Sverige  A Philip Yarar (-06)
- Sverige  A Teodor Martvall Kakoseos (-06)

Noterbara spelare[redigera | redigera wikitext]

Stefan Rehn, spelare i DIF 1984–89, 2000–02.

Följande spelare benämns på fotbollssektionens webbplats som "DIF-hjältar":[72][73]

Namn Antal säsonger Säsonger Matcher Mål
Arne Arvidsson (målvakt) 13 1952–65 241 0
Tommy "Baloo" Berggren 13 1970–82 291 55
John "Jompa" Eriksson 10 1951–60 123 69
Olle "Lill-lappen" Hellström 9 147 6
Vito Knezevic 12 1977–88 245 19
Sven Lindman 16 312 49
Hans "Tjalle" Mild 11 179 7
Leif "Leffe" Nilsson 9 211 3
Sigvard "Sigge" Parling 11 1949–60 195 12
Ronney Pettersson (målvakt) 13 1958–70 114 0
Stefan Rehn 9 1984–89, 2000–02 187 49
Gösta "Knivsta" Sandberg 15 1951–1966 322 77

Lista över Djurgårdens lagkaptener[redigera | redigera wikitext]

Följande spelare har burit kaptensbindeln:

Säsong Serie Lagkapten Vicekaptener
2022 Allsvenskan Magnus Eriksson
2021
2020 Jesper Karlström
2019 Marcus Danielson
2018 Jonas Olsson Andreas Isaksson
2017 Kim Källström Magnus Eriksson
2016 Kevin Walker Kebba Ceesay
2015 Emil Bergström
2014
2013 Erton Fejzullahu
2012 Joona Toivio
2011 Joel Riddez
2010 Pa Dembo Touray
2009 Markus Johannesson vice 1: Daniel Sjölund, vice 2: Mikael Dahlberg
2008
2007 Toni Kuivasto och Mattias Jonson
2006
2005 Toni Kuivasto och Johan Arneng
2004 Markus Karlsson Andreas Johansson och Johan Arneng
2003 Mikael Dorsin och Patrik Eriksson-Ohlsson
2002
2001 Magnus Pehrsson Markus Karlsson och Patrik Eriksson-Ohlsson
2000 Superettan Magnus Pehrsson/Magnus Samuelsson Markus Karlsson
1999 Allsvenskan Stefan Alvén

Guldbollen[redigera | redigera wikitext]

Följande spelare i Djurgården har fått Guldbollen:[74]

Allsvenska skytteligan[redigera | redigera wikitext]

Den allsvenska skytteligan har vunnits av spelare i Djurgården fem gånger:[75]

För de interna skytteligavinnarna, se Djurgårdens IF Fotbollförenings statistik

Tränare[redigera | redigera wikitext]

Trots att det inte med säkerhet är känt vem som var tränare i Djurgården innan hösten 1922 är det troligt att Birger Möller tog sig an den rollen under 1910-talet. Möller spelade som centerhalv i laget och var även förbundskapten i det norska landslaget.[76]

Sammanställningen nedan bygger endast på serieresultat från Allsvenskan, Division 2, Division 3, Svenska serien och Superettan. Fram till och med 1989 räknades 2 poäng per vinst, från och med 1990 3 poäng.

Placering anges för hela säsongens matcher även om tränaren kom mitt i.

År[77] Land Tränare[77] Division Pl M V O F P Poängsnitt Meriter/noteringar
2022 Sverige Kim Bergstrand &

Thomas Lagerlöf

Allsvenskan 2:a 30 17 6 7 57 1,90 2 Silver (stora), slutspel i Conference League
2021 3:a 30 17 6 7 57 1,90 2 Silver (lilla)
2020 4:a 30 14 6 10 48 1,60 3 Brons
2019 1:a 30 20 6 4 66 2,20 1 Guld Allsvenskan
Totalt Kim Bergstrand & Thomas Lagerlöf 2019-2022 120 68 24 28 228 1.90
2018 Sverige Özcan Melkemichel Allsvenskan 7:a 30 13 9 8 48 1,60 1 Guld Svenska cupen
2017 3:a 30 15 8 7 53 1,77 2 Silver (lilla)
Totalt Özcan Melkemichel 2017-2018 60 28 17 17 101 1.68
2016 England Mark Dempsey Allsvenskan 7:a 14 9 1 4 28 2,00
Totalt Mark Dempsey 2016 14 9 1 4 28 2.00
2016 Sverige Pelle Olsson Allsvenskan 14:e 16 5 0 11 15 0,94
2015 6:a 30 14 9 7 51 1,70
2014 7:a 30 11 10 9 43 1,43
Totalt Pelle Olsson 2014-2016 76 30 19 27 109 1.43
2013 Norge Per Mathias Høgmo Allsvenskan 6:a 22 11 7 4 40 1,82 Final i Svenska cupen
Totalt Per Mathias Høgmo 2013 22 11 7 4 40 1.82
2013 Sverige Anders Johansson &

Martin Sundgren

Allsvenskan 16:e 3 1 0 2 3 1,00
Totalt Anders Johansson & Martin Sundgren 2013 3 1 0 2 3 1.00
2013 Sverige Magnus Pehrsson Allsvenskan 16:e 5 0 1 4 1 0,20
2012 9:a 30 8 13 9 37 1,23
2011 11:a 24 10 5 9 35 1,46
Totalt Magnus Pehrsson 2011-2013 59 18 19 22 73 1.24
2011 Sverige Lennart Wass Allsvenskan 16:e 6 0 1 5 1 0,17
2010 10:a 30 11 7 12 40 1,33
Totalt Lennart Wass 2010-2011 36 11 8 17 41 1.14
2009 Sverige Andrée Jeglertz Allsvenskan 14:e 18 5 3 10 18 1.00 Klarade sig kvar via kval
Totalt Andrée Jeglertz 2009 18 5 3 10 18 1.00
2009 Sverige Andrée Jeglertz & Zoran Lukić Allsvenskan 15:e 12 3 2 7 11 0,92
Totalt Andrée Jeglertz & Zoran Lukić 2009 12 3 2 7 11 0.92
2008 Island Siggi Jónsson Allsvenskan 12:a 26 9 9 12 36 1,38
2007 3:a 26 13 7 6 46 1,77 2 Silver (lilla)
Totalt Siggi Jónsson 2007-2008 56 22 16 18 82 1.46
2006 Sverige Anders Grönhagen Allsvenskan 6:a 6 3 1 2 10 1,67
Totalt Anders Grönhagen 2006 6 3 1 2 10 1.67
2006 Sverige Kjell Jonevret Allsvenskan 8:a 20 8 6 6 30 1,50
2005 1:a 26 16 5 5 53 2,04 1 Guld Allsvenskan, 1 Guld Svenska cupen
2004 4:a 14 8 4 2 28 2,00 1 Guld Svenska cupen, 3 Brons
Totalt Kjell Jonevret 2004-2006 60 32 15 13 111 1.85
2004 Sverige Zoran Lukić Allsvenskan 8:a 12 3 4 5 13 1,08
Totalt Zoran Lukić 2004 12 3 4 5 13 1.08
2003 Sverige Sören Åkeby & Zoran Lukić Allsvenskan 1:a 26 19 1 6 58 2,23 1 Guld Allsvenskan
2002 1:a 26 16 4 6 52 2,00 1 Guld Allsvenskan, 1 Guld Svenska cupen
2001 2:a 26 13 8 5 47 1,81 2 Silver (stora)
2000 Superettan 1:a 30 20 3 7 63 2,10 Uppflyttning
1999 Allsvenskan 14:e 12 2 6 4 12 1,00 Nedflyttning
Totalt Sören Åkeby & Zoran Lukić 1999-2003 120 70 18 28 232 1.93
1999 Sverige Michael Andersson Allsvenskan 12:a 14 3 3 8 12 0,86
1998 Division 1 Norra 1:a 26 17 3 6 54 2,08 Uppflyttning
Totalt Michael Andersson 1998-1999 40 20 6 14 66 1.65
1997 Sverige Roger Lundin Division 1 Norra 2:a 26 17 6 3 57 2,19 Förlorade kvalet
Totalt Roger Lundin 1997 26 17 6 3 57 2.19
1996 Sverige Anders Grönhagen Allsvenskan 13:e 26 8 3 15 27 1,04 Nedflyttning
1995 6:a 26 10 8 8 38 1,46
1994 Division 1 Norra 1:a 26 19 4 3 61 2,35 Uppflyttning
Totalt Anders Grönhagen 1994-1996 78 37 15 26 126 1.62
1993 Sverige Bo Petersson Division 1 Norra 3:a 26 13 7 6 46 1,77
Totalt Bo Petersson 1993 26 13 7 6 46 1.77
1992 Sverige Thomas Lundin Allsvenskan 7:a 18 6 5 7 23 1,28 Nedflyttning
Totalt Thomas Lundin 1992 18 6 5 7 23 1.28
1991 Sverige Lennart Wass Allsvenskan 5:a 18 6 7 5 25 1,39
1990 5:a 22 9 6 7 33 1,50 1 Guld Svenska cupen
Totalt Lennart Wass 1990-1991 40 15 13 12 58 1.45
1989 Sverige Tommy Söderberg Allsvenskan 6:a 22 9 5 8 23 1,05 Final i Svenska cupen
1988 3:a 22 9 9 4 27 1,23 SM-silver
1987 Division 1 Norra 1:a 26 16 6 4 38 1,46 Uppflyttning
Totalt Tommy Söderberg 1987-1989 70 34 20 16 88 1.26
1986 Sverige Björn Westerberg Allsvenskan 12:a 22 7 1 4 15 0,68 Nedflyttning
1985 Division 2 Norra 1:a 26 16 8 2 40 1,54 Uppflyttning
Totalt Björn Westerberg 1985-1986 48 23 9 16 55 1.15
1984 Sverige Hans Backe Division 2 Norra 3:a 26 12 11 3 35 1,35
1983 2:a 22 13 5 4 31 1,41 Förlorade kvalet
1982 1:a 22 13 4 5 30 1,36 Förlorade kvalet
Totalt Hans Backe 1982-1984 70 38 20 12 96 1.37
1980–1981 Norge Arve Mokkelbost 52 13 11 28 37
1979 Sverige Gösta Sandberg & Lars Arnesson 26 7 8 11 22
England Alan Ball Sr[78] 0 0 0 0 0
1975–1978 Sverige Bengt Persson 104 39 34 31 112 Final i Svenska cupen
1972–1974 Spanien Antonio Durán 74 30 18 26 78
1967–1971 Sverige Gösta Sandberg 110 51 30 29 132
1964–1966 Sverige Torsten Lindberg 66 35 14 17 84 1 Guld Allsvenskan 1966, 1 Guld Allsvenskan 1964
1960–1963 Österrike Walter Probst 85 46 17 22 109
1960 England George Raynor 3 0 1 2 1
1959 Sverige Birger Sandberg & Knut Hallberg 11 7 3 1 17 1 Guld Allsvenskan
1957–1959 Ungern Lajos Szendrödi 44 20 17 7 57
1955–1957 Sverige Kjell Cronqvist 44 21 9 14 51
1954–1955 England Frank Soo 22 14 5 3 33 1 Guld Allsvenskan
1950–1954 England David Astley 88 37 20 31 94 Final i Svenska cupen
1944–1950 Sverige Per Kaufeldt 124 59 15 50 133
1935–1944 Sverige Einar Svensson 172 86 33 53 205
1932–1934 Sverige Rudolf Kock & Samuel Lindqvist 48 22 13 13 57
1929–1932 Sverige Samuel Lindqvist 60 44 9 7 97
1923–1929 Sverige Bertil Nordenskjöld[79] 108 51 20 37 122
1922 Skottland John Smith Maconnachie[80]

Förklaringar:

  • Pl = Placering, M = matcher, V = vinster, O = oavgjorda, F = förluster, P = poäng

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Om Alliansen”. Djurgårdens IF. 15 februari 2016. https://difalliansen.wordpress.com/om-alliansen/. Läst 4 april 2021. 
  2. ^ ”Djurgårdens IF Fotbollförening Årsredovisning 2021”. dif.se. sid. 1. https://dif.se/dokument/foreningen/arsredovisningar/arsredovisning_2021_djurgarden-fotboll.pdf/. Läst 5 maj 2022. 
  3. ^ Gänger, 2007. sid. 287
  4. ^ Gänger, 2007. sid. 6
  5. ^ Gänger, 2007. sid. 190
  6. ^ Gänger, 2007. sid. 68
  7. ^ Gänger, 2007. sid. 201
  8. ^ [a b] Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 287
  9. ^ Gänger, 2007. sid. 210
  10. ^ Gänger, 2007. sid. 214
  11. ^ Gänger, 2007. sid. 218
  12. ^ Gänger, 2007. sid. 219
  13. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 126
  14. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 268
  15. ^ Gänger, 2007. sid. 52
  16. ^ [a b] Gänger, 2007. sid. 34-35
  17. ^ Gänger, 2007. sid. 40
  18. ^ Gänger, 2007. sid. 41
  19. ^ ”FAKTA: Publikskandaler”. Tidningarnas Telegrambyrå. http://fotbollskanalen.se/1.600730/2008/08/25/fakta_publikskandaler. Läst 25 augusti 2008. 
  20. ^ [a b] Anders Lundqvist (18 mars 2008). ”"Man ska inte sitta för länge på en post"”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=647&a=753236&rss=672. Läst 28 mars 2008. 
  21. ^ Gänger, 2007, sid 269
  22. ^ Flinck, Johan (31 oktober 2002). ”De har lagt ett pussel värt guld”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/KvzVOo/de-har-lagt-ett-pussel-vart-guld. Läst 4 januari 2019. 
  23. ^ Gänger, 2007, sid 270
  24. ^ Gänger, 2007, sid 45
  25. ^ Gänger, 2007, sid 284-285
  26. ^ ”Malmö, AIK och Djurgården spelar i Europa 2018 – Allsvenskan.se”. www.allsvenskan.se. Arkiverad från originalet den 18 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180318183404/https://www.allsvenskan.se/malmo-aik-och-djurgarden-spelar-i-europa-2018/. Läst 18 mars 2018. 
  27. ^ [a b] Gänger, 2007. sid. 14
  28. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 288
  29. ^ ”DIF Fotbolls historia 1891-1949”. Djurgårdens IF Fotbollförening. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929092643/http://www.dif.se/sidor/?historia1891-1949. Läst 31 oktober 2007. 
  30. ^ Gänger, 2007. sid. 67
  31. ^ ”Djurgården spelar på Råsunda 2004”. Djurgårdens IF Fotbollförening. 5 november 2003. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929092704/http://www.dif.se/sidor/nyheter/nyheter.asp?action=view&id=3881&typ=2. Läst 6 augusti 2007. 
  32. ^ ”49.034 såg AIK-Hammarby – inte publikrekord för allsvenskan i Stockholm”. DN.SE. 23 september 2018. https://www.dn.se/sport/fotboll/nara-men-inget-nytt-publikrekord/. Läst 13 december 2018. 
  33. ^ ”Djurgårdsguld inför rekordpublik”. Dagens Nyheter: s. 1. 12 oktober 1959. 
  34. ^ Gänger, 2007. sid. 216
  35. ^ Eva-Karin Gyllenberg (22 april 2009). ”Arenafrågan – detta har hänt”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sport/arenafragan-detta-har-hant-1.849511. Läst 24 augusti 2008. 
  36. ^ ”Ny arena för Djurgården fotboll”. Cedervall Arkitekter. Arkiverad från originalet den 7 september 2017. https://web.archive.org/web/20170907223641/http://www.skolproj.se/i2.html. Läst 7 augusti 2007. 
  37. ^ [a b] Bo Lundquist. ”Lundquist: God Jul alla Djurgårdare”. Djurgårdens IF Fotbollförening. Arkiverad från originalet den 28 december 2007. https://web.archive.org/web/20071228210842/http://www.dif.se/sidor/nyheter/nyheter.asp?action=view&id=8302&typ=1. Läst 9 januari 2008. 
  38. ^ [a b] Jan Bengtsson (14 juli 2010). ”Djurgården närmare en ny arena”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/sportspel/nyheter/djurgarden-narmare-en-ny-arena_4992041.svd. Läst 16 juli 2010. 
  39. ^ ”Ny Dif-arena kanske inte blir klar i tid: "Tveksamt"”. 29 juni 2010. http://www.fotbollskanalen.se/1.2191036/2011/06/29/ny_dif_arena_kanske_inte_blir_klar_i_tid_tveksamt. Läst 4 juli 2011. 
  40. ^ ”Rekommendationen: Stockholmsarenan från 2013”. http://dif.se/2011/10/06/rekommendationen-stockholmsarenan-fran-2013/. Läst 6 januari 2012. 
  41. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120116043738/http://dif.se/2011/10/07/styrelsens-beslut-stockholmsarenan/. Läst 24 januari 2012. 
  42. ^ ”Arenaförseningen har bidragit till att Djurgården och Hammarby kunnat värva”. Fotbolltransfers.com. http://fotbolltransfers.com/site/news/22862. 
  43. ^ ”DIF:s hemmaarenor i Allsvenskan”. Djurgårdens IF Fotbollförening. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813001125/http://www.dif.se/sidor/?hemmaarenor. Läst 11 december 2007. 
  44. ^ ”Bokslut & Nyckeltal – Djurgårdens Elitfotboll AB”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5566805320/bokslut. 
  45. ^ ”Djurgårdens Elitfotboll AB”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5566805320/verksamhet. 
  46. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090809071840/http://www.varenne.se/investeringar.php. Läst 17 november 2009. 
  47. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 329
  48. ^ [a b] Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 333
  49. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 332
  50. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 336
  51. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 337
  52. ^ Gänger, 2007. sid. 249-258
  53. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 340
  54. ^ [a b] Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 344
  55. ^ [a b] ”Djurgårdsalliansen”. Djurgårdens IF Alliansförening. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929111829/http://www.difalliansen.se/index.html. Läst 28 mars 2008. 
  56. ^ Gill, Sophie (18 mars 2008). ”Nio av sexton allsvenska lag har riskkapitalbolag”. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/sportspel/nyheter/artikel_989805.svd. Läst 28 mars 2008. 
  57. ^ ”Årsredovisning för Djurgårdens IF Fotbollförening 2007” (PDF). Djurgårdens IF Fotbollförening. 5 mars 2008. Arkiverad från originalet den 6 december 2008. https://web.archive.org/web/20081206135945/http://www.dif.se/sidor/foreningen/arsredovisning_2007.pdf. Läst 12 april 2008. 
  58. ^ [a b] Gudjonsson, Stefan; Grandin, Björne. ”Blue Saints / Järnkaminerna - Historia”. Järnkaminerna. Arkiverad från originalet den 29 april 2008. https://web.archive.org/web/20080429214041/http://www.jarnkaminerna.se/historia.asp. Läst 23 augusti 2023. 
  59. ^ Järnkaminernas styrelse. ”Järnkaminerna Stockholm”. Järnkaminerna. Arkiverad från originalet den 29 april 2008. https://web.archive.org/web/20080429214502/http://www.jarnkaminerna.se/jk_info.asp. Läst 23 augusti 2023. 
  60. ^ ”Bli medlem i Järnkaminerna Stockholm 2005”. Järnkaminerna. Arkiverad från originalet den 28 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080228231908/http://www.jarnkaminerna.se/medlem.asp. Läst 23 augusti 2023. 
  61. ^ ”Om Järnkaminerna Åland”. JK Åland. Arkiverad från originalet den 28 april 2007. https://archive.is/20070428123949/http://www.jarnkaminerna.aland.fi/omjk.htm. Läst 18 september 2007. 
  62. ^ AIK, DIF och Hammarby - Hur ser supportrarna ut egentligen? Arkiverad 31 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  63. ^ ”Spelarna: Våra bästa publikminnen”. SVT. 29 april 2013. https://www.svt.se/sport/artikel/spelarna-vara-basta-publikminnen. 
  64. ^ ”SPORT / CANAL+ Tifopris / Tidigare vinnare”. Canal+. Arkiverad från originalet den 28 september 2007. https://web.archive.org/web/20070928011512/http://www.canalplus.se/page.asp?guid=189484A2-76C7-4759-A073-FD347ABCD88C. Läst 23 augusti 2023. 
  65. ^ Grimlund, Pavlidis, 2005. sid. 64
  66. ^ ”Djurgården Fotboll lagbild 1903”. http://difarkivet.se/bild.asp?check=bilder&sortering=15&album=291&id=4465. Läst 13 februari 2021. 
  67. ^ ”Djurgården Fotboll lagbild 1980”. http://difarkivet.se/bild.asp?check=bilder&sortering=495&album=291&id=4485. Läst 13 februari 2021. 
  68. ^ ”Djurgården Fotboll + adidas = sant”. 11 februari 2021. https://dif.se/nyheter/nyhetsarkiv/2021/djurgarden-fotboll-adidas-sant. Läst 13 februari 2021. 
  69. ^ ”Djurgården har skaffat sig guldläge – en poäng räcker i Norrköping”. SVT Sport. 28 oktober 2019. https://www.svt.se/sport/fotboll/djurgarden-5. Läst 10 november 2019. 
  70. ^ ”Truppsida DIF PA19”. dif.se. https://dif.se/ungdom/akademin/pojkar/truppsida-dif-pa19. Läst 21 juli 2022. 
  71. ^ ”Truppsida DIF PA17”. dif.se. https://dif.se/ungdom/akademin/pojkar/truppsida-dif-pa17. Läst 21 juli 2022. 
  72. ^ ”DIF-hjältar”. Djurgårdens IF Fotbollförening. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100825112925/http://www.dif.se/sidor/?historia_hjaltar_100_vito. Läst 16 december 2007. 
  73. ^ ”DIF-hjältar”. Djurgårdens IF Fotbollförening. Arkiverad från originalet den 21 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150721232927/http://cgi.dif.se/sidor/?historia_hjaltar. Läst 19 juli 2015. 
  74. ^ ”Guldbollen”. Svenska Fotbollförbundet. https://svff.svenskfotboll.se/om-svff/historik/fotbollsgalan/guldbollen/. Läst 31 december 2007. 
  75. ^ ”Allsvenska skyttekungar & publiksnitt 1925-”. Svenska Fotbollförbundet. Arkiverad från originalet den 23 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070523081714/http://www.svenskfotboll.se/t2svff.aspx?p=152386. Läst 31 december 2007. 
  76. ^ Gänger, 2007. sid. 69
  77. ^ [a b] Gänger, 2007. sid. 68-69
  78. ^ Avskedades innan Allsvenskan startade.
  79. ^ Resultat i Svenska serien i fotboll 1922/1923 ej medräknade då uppgifter om hur många matcher Nordenskjöld tränade under den säsongen saknas.
  80. ^ Maconnachie tränade laget under hösten 1922, inga uppgifter visar dock hur många matcher han tränade laget i varpå denna sektion är tom.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gänger, Hasse (2007). Djurgårdens IF Fotboll 1899-2006. Attraktiv Media; Djurgårdens IF Fotboll. ISBN 978-91-633-0992-2 
  • Rehnberg, Bo; Mats Wickman (1991). Djurgårdens IF 100 år: 1891-1991. Sellin & partner förlag. ISBN 91-7055-029-8 
  • Grimlund, Lars; Frederic Pavlidis (2005). Djurgården - En supporters handbok. Bokförlaget DN. ISBN 91-7588-680-4 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media relaterad till Djurgårdens IF Fotboll.
v • r
Djurgårdens IF Fotboll
Svenska mästare
1912 • 1915 • 1917 • 1920 • 1955 • 1959 • 1964 • 1966 • 2002 • 2003 • 2005 • 2019
Svenska cupmästare
1990 • 2002 • 2004 • 2005 • 2018
Föreningen
Kultur & support
Arenor
Tele2 Arena (nuvarande) • Stockholms stadion (före detta; nuvarande för damlaget) • Östermalms IP (före detta; nuvarande för ungdomslag) • Kaknäs IP (träningsplan)
Huvudtränare
Pensionerade tröjnummer
1 till supportrarna
Samarbetsklubbar
(genom alla tider)
v • r
Djurgårdens IF Fotbolls säsonger
1899 • 1900 • 1901 • 1902 • 1903 • 1904 • 1905 • 1906 • 1907 • 1908 • 1909 • 1910 • 1911 • 1912 (SM-Guld 1) • 1913 • 1914 • 1915 (2) • 1916 • 1917 (3) • 1918 • 1919 • 1920 (4) • 1921 • 1922 • 1923 • 1924 • 1924/1925 • 1925/1926 • 1926/1927 • 1927/1928 • 1928/1929 • 1929/1930 • 1930/1931 • 1931/1932 • 1932/1933 • 1933/1934 • 1934/1935 • 1935/1936 • 1936/1937 • 1937/1938 • 1938/1939 • 1939/1940 • 1940/1941 • 1941/1942 • 1942/1943 • 1943/1944 • 1944/1945 • 1945/1946 • 1946/1947 • 1947/1948 • 1948/1949 • 1949/1950 • 1950/1951 • 1951/1952 • 1952/1953 • 1953/1954 • 1954/1955 (5) • 1955/1956 • 1956/1957 • 1957/1958 • 1959 (6) • 1960 • 1961 • 1962 • 1963 • 1964 (7) • 1965 • 1966 (8) • 1967 • 1968 • 1969 • 1970 • 1971 • 1972 • 1973 • 1974 • 1975 • 1976 • 1977 • 1978 • 1979 • 1980 • 1981 • 1982 • 1983 • 1984 • 1985 • 1986 • 1987 • 1988 • 1989 • 1990 • 1991 • 1992 • 1993 • 1994 • 1995 • 1996 • 1997 • 1998 • 1999 • 2000 • 2001 • 2002 (9) • 2003 (10) • 2004 • 2005 (11) • 2006 • 2007 • 2008 • 2009 • 2010 • 2011 • 2012 • 2013 • 2014 • 2015 • 2016 • 2017 • 2018 • 2019 (12) • 2020 • 2021 • 2022 • 2023
v • r
Klubbar i Fotbollsallsvenskan
Klubbar 2023
Tidigare klubbar
AFC Eskilstuna · Assyriska FF · Billingsfors IK · BK Derby · Brynäs IF · Dalkurd FF · Enköping SK · Eskilstuna City · Falkenbergs FF · Gais · Gefle IF · GIF Sundsvall · Gårda BK · Hallstahammars SK · Helsingborgs IF · Högadals IS · IF Saab · IFK Eskilstuna · IFK Holmsund · IFK Luleå · IFK Malmö · IFK Sundsvall · IFK Uddevalla · IK Brage · IK Oddevold · IK Sleipner · IS Halmia · Jönköpings Södra IF · Landskrona BoIS · Ljungskile SK · Ludvika FfI · Motala AIF · Norrby IF · Redbergslids IK · Reymersholms IK · Råå IF · Sandvikens AIK · Sandvikens IF · Stattena IF · Syrianska FC · Trelleborgs FF · Umeå FC · Västerås IK · Västerås SK · Västra Frölunda IF · Westermalms IF · Åtvidabergs FF · Örebro SK · Örgryte IS · Östers IF · Östersunds FK


Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Djurgårdens_IF_Fotboll&oldid=52928130"