Per Kaufeldt

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Per Kaufeldt
Per Kaufeldt, 1920-tal
Per Kaufeldt, 1920-tal
Personlig information
SmeknamnPära, Fotbollens Napoleon
Födelsedatum1 augusti 1902
FödelseortStockholm, Sverige
Dödsdatum21 mars 1956 (53 år)
DödsortStockholm, Sverige
PositionAnfallare
Juniorlag
0000–0000 Sverige Hagalunds IS
Sverige Tranebergs IF
Sverige Westermalms IF
Seniorlag*
År
0000–1918
1918–1924
1924–1925
1925–1934
Klubb
Sverige Råsunda IS
Sverige AIK
Frankrike Montpellier
Sverige AIK
SM (GM)



170 0(122)
Landslag**
År
1921–1931
Landslag
 Sverige
SM (GM)
33 0(23)
Uppdrag som tränare
1934–1940
1940–1944
1944–1950
1950–1951
1951–1956
Sverige AIK
Sverige Hammarby IF
Sverige Djurgårdens IF
Sverige Örebro SK
Sverige AIK
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna och är korrekt per den 11 januari 2021.
** Antal landskamper och mål är korrekta per den 11 januari 2021.
Per Kaufeldt
Fotboll, herrar
Olympic rings with transparent rims.svg Olympiska spel
Brons Paris 1924 Fotboll, herrar

Per Ludvig Gösta Kaufeldt, född 1 augusti 1902Södermalm i Stockholm, död 21 mars 1956 i Stockholm, var en svensk fotbollsspelare och tränare, främst känd som AIK:s meste målskytt genom tiderna med sina 122 fullträffar.

Kaufeldt, som vann två SM-guld med sitt AIK och i Paris 1924 en bronsmedalj med det svenska landslaget, blev efter den aktiva karriären tränare för sitt AIK – men tränade under 1940-talet dessutom såväl Djurgården som Hammarby.

Förutom fotboll spelade Kaufeldt bandy och ishockey, även då representerade han AIK. I bandy var han så framgångsrik att han en säsong blev svensk mästare och dessutom fick göra två landskamper.

Klubblagskarriär[redigera | redigera wikitext]

Per Kaufeldt är kanske mest känd för sin fotbollskarriär i Stockholmsklubben AIK, men innan han kom till klubben hade han spelat för Hagalunds IS, Tranebergs IF och Råsunda IS. Kaufeldt gjorde sin allsvenska AIK-debut den 3 augusti 1924 när AIK möte Västerås IK. Det var även denna match han gjorde sitt första allsvenska mål när han satte AIK:s 4–1-mål i den 71:a matchminuten i en match som vanns med 5–1.

Kaufeldt spelade i AIK mellan åren 1918 och 1924 innan han prövade på livet som halvproffs i den franska klubben Montpellier HSC år 1924. I syfte att komma runt dåtidens stränga amatörbestämmelser skrevs han in som student vid universitetet. Kaufeldt flyttade dock tillbaka till Stockholm och AIK efter endast ett år utomlands och spelade de resterande nio säsongerna av sin fotbollskarriär i klubben.

1928 stängdes dock Kaulfeldt av tre månader för brott mot amatörbestämmelserna. Han hade begärt och kvitterat ut 50 kronor som ersättning per match i stället för tillåtna 30 kronor. Samma öde drabbade AIK-kollegan Ernst Wahlberg.

Kaufeldt spelade totalt 15 säsonger för AIK varav 170 matcher där han gjorde hela 122 mål (det har förekommit uppgifter om att han gjorde både 123 och 124 mål, men det finns ingenting som bekräftar detta officiellt). Detta gör Kaufeldt till AIK:s meste målskytte genom tiderna. Han vann även SM-guld med AIK två gånger åren 1923 och 1932. Kaufeldt var också lagkapten för AIK under sin aktiva fotbollskarriär.

Kaufeldt spelade inte bara fotboll, han var också framgångsrik i bandy och blev svensk mästare med AIK Bandy säsongen 1930–1931 och var även med i två bandylandskamper för Sverige. Han tillbringade även flera år i Sveriges högsta ishockey division då han representerade AIK Ishockey.[1]

Kaufeldt i AIK-tröjan, 1920-talet.

Landslagskarriär[redigera | redigera wikitext]

Kaufeldts stora genombrottet med fotbollen kom med Sveriges deltagande i de olympiska spelen i Paris 1924, där Sverige nådde sin dittills största fotbollsframgång genom att erövra bronsmedaljerna. Det anses att Per Kaufeldt, som spelade centerforward i dåtidens femmannakedja, tillsammans med målvakten Sigge Lindberg och anfallskollegerna Sven Rydell och Rudolf ”Putte” Kock starkast bidrog till det svenska bronset.

Sverige inledde OS-turneringen på ett lika spektakulärt som osannolikt sätt. De regerande olympiamästarna Belgien, krossades med 8–1 efter tre mål av Kaufeldts AIK-kamrat ”Putte” Kock (turneringens bästa vänsterytter), tre mål av högerinnern Sven Rydell från Örgryte IS samt ett mål vardera av Kaufeldt och högeryttern Charles Brommesson från Helsingborgs IF.[2]

Därefter blev det svensk seger med 5–0 mot Egypten efter två mål av Kaufeldt. Efter förlust med 2–1 i semifinalen mot Schweiz ställdes svenskarna mot Nederländerna i bronsmatchen. Där blev resultat 1–1 och blev därmed omspel, vilket Sverige vann med 3–1. Kaufeldt svarade för Sveriges mål i den första matchen mot Nederländerna. I den andra matchen deltog inte Kaufeldt då han blev utvisad i slutsekunderna i första mötet.[3]

Kaufeldt gjorde totalt 33 matcher och 23 mål för Sveriges landslag.[4]

Tränarkarriär[redigera | redigera wikitext]

Efter sin framgångsrika karriär som fotbollsspelare valde Kaufeldt att bli tränare. Tränarkarriären började i AIK 1934 och redan säsongen 1935/36 vann klubben SM-guld med nio poäng före tabelltåvan IK Sleipner efter 22 omgångar, som det på den tiden spelades. Efter sex år som huvudtränare för AIK fick han i tur och ordning uppdraget att träna de andra två stora Stockholmsklubbarna, Hammarby IF och Djurgårdens IF. Kaufeldt tränade därpå Örebro SK under en säsong men lämnade sedan för att återigen bli huvudtränare för AIK under åren 1951–56.[5]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Per Kaufeldt föddes på Södermalm i Stockholm men växte upp i Hagalund i Solna kommun. Som vuxen bodde han större delen av sitt liv på BreitenfeldsgatanÖstermalm. Kaufeldt jobbade som oljelagerarbetare i Värtahamnen samt biträdande vaktmästare på Stockholms stadion där han hade som uppgift att hålla gräsmattan i skötsel.[6] Kaufeldt jobbade även en kort vända som halvprofessionell fotbollsspelare när han spelade för Montpellier HSC i Frankrike.

Kaufeldts bröder, Anders, Elis och Gunnar spelade alla i AIK men dock aldrig i allsvenskan.

Kaufeldt hade två döttrar Birgit och Gun tillsammans med sin fru Lilly.

När Kaufeldt var i medelåldern fick han hälsoproblem angående värk i benen, vilket sedan ledde till att han avled i förtid den 21 mars 1956, endast 53 år gammal. Kaufeldt är begravd på Norra Kyrkogården i Solna, mindre än fem meter från AIK:s grundare Isidor Behrens.

Kaufeldt vid äldre år, bland annat som tränare i AIK.

Meriter[redigera | redigera wikitext]

Som spelare[redigera | redigera wikitext]

AIK[redigera | redigera wikitext]

  • Svensk mästare i fotboll: 1923 och 1932
  • Svensk mästare i bandy: 1931

Sveriges Landslag[redigera | redigera wikitext]

  • A-landskamper i fotboll: 33 (1921–1931) på vilka han gjorde 23 mål
  • Olympisk bronsmedaljör i fotboll: 1924
  • A-landskamper i bandy: 2

Som tränare[redigera | redigera wikitext]

  • Svensk mästare i fotboll: 1936

Individuellt[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”500 AIK:are - Per Kaufeldt”. www.aik.se. https://www.aik.se/sektioner/fotboll/historik/500aikare/perkaufe.html. Läst 11 januari 2021. 
  2. ^ Says, Glömda svenska fotbollshjältar: ”Pära” Kaufeldt-fotbollens Napoleon | Tommy Hanssons Blogg (14 juni 2014). ”Om en svensk fotbollsbragd för 90 år sedan…och litet om (bristen på) PK-tänkande”. Tommy Hanssons Blogg. https://tommyhansson.wordpress.com/2014/06/14/om-en-svensk-fotbollsbragd-for-90-ar-sedan-och-litet-om-bristen-pa-pk-tankande/. Läst 11 januari 2021. 
  3. ^ ”Paris 1924 - Sveriges Olympiska Kommitté”. sok.se. https://sok.se/olympiska-spel/tavlingar/spelen/paris-1924.html. Läst 12 januari 2021. 
  4. ^ ”Per Kaufeldt - Player profile” (på engelska). _. https://_/per-kaufeldt/profil/spieler/318598. Läst 12 januari 2021. 
  5. ^ ”Tränare genom tiderna”. AIK Fotboll. https://www.aikfotboll.se/tranare-genom-tiderna. Läst 12 januari 2021. 
  6. ^ ”Per Kaufeldt - Sveriges Olympiska Kommitté”. sok.se. https://sok.se/idrottare/idrottare/p/per-kaufeldt.html. Läst 11 januari 2021.