Karungi
- Karungi är även en bygd i Torneå stad, se Karunki.
| Karungi | |
| Tätort | |
 Karl Gustavs kyrka på Kyrkholmen i Karungi
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Norrbotten |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Haparanda kommun |
| Koordinater | 66°03′N 23°57′Ö / 66.050°N 23.950°Ö |
| Area | 61 hektar |
| Folkmängd | 209 (31 dec 2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 3,43 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T8672 |
| Geonames | 605282 |
  Karungis läge i Norrbottens län
| |
 | |
| Wikimedia Commons: Karungi | |
| Befolknings- och arealfakta från SCB[2] (uppdaterad 30 maj 2008) | |
Karungi (finska: Karunki) är en tätort i Haparanda kommun i Norrbottens län som ligger norr om Kukkola längs med Torne älv. Före 1967 var Karungi centralort i Karl Gustavs kommun. På den andra sidan av Torne älv, den finska sidan, är den något större orten Karunki belägen.
Historia
Området där byn Karungi nu ligger steg upp ur Bottenviken (landhöjning) för omkring 2000 år sedan.
I orten restes på 1700-talet en kyrka och orten kom sedan att bli kyrkby i Karl Gustavs socken.
År 1913 öppnades järnväg från södra Sverige till Karungi, på denna sträcka kallad Haparandabanan. Under första världskriget var Karungi järnvägsstation en knutpunkt i transporten av gods mellan öst och väst. Orten utgjorde på den tiden världens största postkontor, där bland annat 13 000 kg brev omlastades till hästvagnar för vidare transport till Haparanda.[källa behövs] Karungi var länge en knutpunkt där sidobanan Karungi-Övertorneå utgick. Järnvägens persontrafik lades ned 1992 men återuppstod en kort period sommaren 2000. Banan genom Karungi lades helt ned 2012 till förmån för en ny sträcka till Haparanda via Kalix. Spåret ligger tills vidare kvar, men anslutningarna i Morjärv och Haparanda är borttagna.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Karungi 1960–2015[1] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 478 | |||
| 1965 | 390 | |||
| 1970 | 321 | |||
| 1975 | 303 | |||
| 1980 | 271 | |||
| 1990 | 273 | 125 | ||
| 1995 | 276 | 125 | ||
| 2000 | 265 | 125 | ||
| 2005 | 232 | 125 | ||
| 2010 | 232 | 123 | ||
| 2015 | 209 | 61 | ||
Språk
Jämte svenska talas det meänkieli i detta område.
Se även
Referenser
- ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
Externa länkar
| ||||||||||||||||
