Övertorneå, Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Övertorneå.
Övertorneå
Matarengi
Matarenki
Tätort
Centralort
Röda kvarn
Land Sverige Sverige
Landskap Norrbotten
Län Norrbottens län
Kommun Övertorneå kommun
Distrikt Övertorneå distrikt
Koordinater 66°23′N 23°40′Ö / 66.383°N 23.667°Ö / 66.383; 23.667
Area 247 hektar
Folkmängd 1 906 (2015)[1]
Befolkningstäthet 7,72 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T8944
GeoNames 603814
Övertorneås läge i Norrbottens län
Red pog.svg
Övertorneås läge i Norrbottens län
Norrbottens läns läge i Sverige.
Norrbottens läns läge i Sverige.
Wikimedia Commons: Övertorneå

Övertorneå (finska: Matarenki, meänkieli och äldre svensk benämning: Matarengi) är en tätort i Övertorneå distrikt (Övertorneå socken) i Övertorneå kommun i Sverige vid Torne älv och riksgränsen mot Finland. Tätorten Övertorneå består numera inte bara av gamla Övertorneå (Matarengi), utan också av Turovaara och delar av byarna Ruskola och Haapakylä.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Landskapet kring Övertorneå är kuperat. Orten är byggd runt berget Särkivaara. Söder om Övertorneå finns berget och naturreservatet Isovaara. På Isovaara finns en gammal försvarsanläggning från beredskapstiden. Högsta berget i omgivningen är Aavasaksa i Finland.

Vid Övertorneå finns holmarna Haapakylänsaari, Littiäinen, Mikkolansaari, Vasikkasaari och Vähäsaari. Älvfåran mellan Haapakylänsaari och Littiäinen brukar benämnas Smugglarkanalen. Från Vähäsaari leder en bro över Torne älv till Finland. Bron invigdes 1965. Tengeli älv mynnar ut i Torne älv i höjd med Övertorneå.

Namnen[redigera | redigera wikitext]

Före 1914[källa behövs] hette orten Matarenki, med svensk stavning Matarengi.

Ursprunget till namnet Matarenki, eller med försvenskad stavning Matarengi, är omdiskuterat. Professor Jalmari Jaakkolas teori är att namnet kommer från matara, finskans ord för ’måra’.[2] Samma ord som madra i till exempel blåmadra och myskmadra.

En uppdelning av Torneå socken i benämningarna Över- och Nedertorneå förekom i handlingar från 1500-talets förra hälft.[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Efter att 1400-talskyrkan i Särkilax, inom Kuivakangas by, förstördes i vårfloden 1617 byggdes den nya kyrkan på en säkrare plats, på foten av berget Särkivaara i byn Matarengi ett par kilometer söderut.[4] Matarengi blev därmed Övertorneå sockens centrum. Kyrkan byggdes på bergets östra sida, älvsidan. När järnvägen byggdes till Matarengi 1914 fick stationen namnet Övertorneå, som alltså sedan tidigare var namnet på församlingen och kommunen.

I samband med freden i Fredrikshamn 1809 var Övertorneå endast en by med 96 invånare. Det skulle dröja till 1915, då järnvägen till färdigställdes som befolkningen fick ett uppsving. I samband med detta fick byn tillbaka en stor del av sin tidigare ställning som handelscentrum för övre Tornedalen. I Övertorneå, liksom i stora delar av Tornedalen generellt, talas förutom svenska och finska även tornedalsfinska (meänkieli).[5]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Den av Statistiska centralbyrån avgränsade tätorten Övertorneå, med gränserna från tätortsavgränsningen 2015.
Befolkningsutvecklingen i Övertorneå 1920–2015[6][7][8][9][10][11][12][13][14][15][16][17]
År Folkmängd Areal (ha)
1920
  
350 ##
1930
  
662 ##
1935
  
861 ##
1940
  
808 ##
1945
  
929 ##
1950
  
1 511 ##
1960
  
1 538 180
1965
  
1 602 163
1970
  
1 674 165
1975
  
1 700 220
1980
  
2 039 260
1990
  
2 132 267
1995
  
2 179 268
2000
  
2 006 268
2005
  
1 965 266
2010
  
1 917 269
2015
  
1 906 247
Anm.: Fram till och med 1945 var tätorten benämnd Matarengi.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

I samband med tätortsavgränsningen 1975 avgränsades tätorten på den nya ekonomiska kartan.[14]

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Tvåspråkig ortnamnsskylt i Övertorneå.

Övertorneå har hälsocentral,[18] tandläkare,[19] apotek, äldreboende, arbetsförmedlingen, busstation samt kommunalförvaltning, då Övertorneå är centralort i Övertorneå kommun. Orten har också en polisstation, som dock bara är bemannad en dag i veckan.[20] I Övertorneå finns också Systembolaget, ICA, Coop, Sibylla, OKQ8, camping[21] samt flera restauranger och caféer.

Bland industriella företag finns Släp och Lastbilspåbyggnader i Övertorneå,[22] Jaxal AB,[23] Kablia[24] och R Automatic.[25]

Religion[redigera | redigera wikitext]

Övertorneå tillhör Svenska kyrkanss församling Övertorneå församling, och i Övertorneå ligger Övertorneå kyrka.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Övertorneå är en utbildningstät ort med Gränsälvsgymnasiet, Utbildning Nord och Tornedalens folkhögskola. Nordkalottens kultur- och forskningscentrum ligger i Övertorneå

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Basket, ishockey, fotboll och sportskytte är exempel på stora sporter i Övertorneå. Bland idrottsföreningarna i Övertorneå tätort finns Övertorneå SK, Övertorneå IF, Övertorneå HF, Övertorneå SKF, Kuiva gränspaddlare och Övertorneå RF.[26] Till de största årliga arrangemangen i Övertorneå hör Påskrallyt, en av Sveriges största fältskyttetävlingar,[27] och Tornedalsloppet, ett 45 kilometer långt skidlopp som anordnats sedan 1968 med start i Svanstein och målgång i Övertorneå.[28] I Tureholm vid sjön Särkijärvi finns Tureholms golfklubb.[29] På påskaftonen 2011 avgjordes svenska mästerskapet i fältskytte i Övertorneå.

Kända personer från Övertorneå[redigera | redigera wikitext]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  2. ^ Glimtar ur Övertorneå sockens tidigare historia av Bror Muotka
  3. ^ Härnösands stifts herdaminne på nätet: Övertorneå
  4. ^ Antti, Petter (2017). Särkilax och kyrkan som försvann, ISBN 9789163940743 
  5. ^ http://www.nll.se/upload/ku/nbmum/Avdelningar/Bebyggelse/Rapporter/V%C3%A5rdcentralen,%20%C3%96vertorne%C3%A5%20dnr%2032-2010.pdf
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 83. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 30 januari 2016 
  7. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 136. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 
  8. ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 89. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015 
  9. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 234. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  10. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 
  11. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 237. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  12. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 84 
  13. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 75 
  14. ^ [a b] (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 47. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 19 augusti 2015 
  15. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 59. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015 
  16. ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 55. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016 
  17. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 26 oktober 2016. 
  18. ^ NLL.se Övertorneå hälsocentral Läst 14 mars 2015
  19. ^ NLL.se Folktandvården i Norrbotten Läst 14 mars 2015
  20. ^ Polisen.se läst 14 mars 2015
  21. ^ Camping.se Läst 14 mars 2015
  22. ^ SLP Övertorneå Läst 14 mars 2015
  23. ^ Jaxal.se Läst 14 mars 2015
  24. ^ Kablia.se Läst 14 mars 2015
  25. ^ R Automatic AB Läst 14 mars 2015
  26. ^ Idrottsföreningar i Övertorneå kommun Arkiverad 16 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  27. ^ Påskrallyt
  28. ^ Tornedalsloppet
  29. ^ Tureholms nya golfklubb

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]