Kate Manne

Från Wikipedia
Kate Manne
Född1983
Cottles Bridge, Victoria, Australien
Medborgare iUSA
Utbildad vidHarvard University
Sysselsättninguniversitetslärare, filosof, författare, skribent
ArbetsgivareCornell University
FöräldrarRobert Manne
Webbplatskatemanne.net/
Redigera Wikidata

Kate Alice Manne, född 1983 i Cottles Bridge i Victoria, är en australisk filosof verksam vid Cornell University. Manne är specialiserad inom feministisk filosofi, moralfilosofi och socialfilosofi.[1] Hennes tankar kring sexism och misogyni uppmärksammades i samband med metoo-rörelsen, och hennes två böcker i dessa ämnen har kommit i svensk översättning som Duktig flicka och Allt män har rätt till.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Manne föddes i Australien och växte upp i delstaten Victoria.[2] Hennes far Robert Manne var professor i statsvetenskap vid La Trobe University, och hennes mor Anne Manne, född Robinson, är författare.[2][3] Hon studerade sina två sista gymnasieår på en pojkskola, där hon sa sig ha upplevt en hög grad av sexism och misogyni.[2]

På grundnivå studerade åren 2001–2005 filosofi, logik och datavetenskap vid University of Melbourne, och hon avlade kandidatexamen i filosofi. År 2011 avlade hon filosofie doktorsexamen i filosofi vid MIT efter studier som inleddes fem år tidigare. I sin doktorsavhandling, Not by reasons alone, argumenterade hon för att "den praktiska skälet är inte ett lämpligt huvudbegrepp inom etiken, än mindre enda etiska begrepp vi behöver".[4]

Åren 2011–2013 var hon junior fellow på Harvard University.[5] Därefter har hon innehaft en tjänst som biträdande professor vid Sage School of Philosophy vid Cornell University. Hon utsågs 2019 till en av världens 50 främsta tänkare av Prospect Magazine.[6]

Filosofiskt arbete[redigera | redigera wikitext]

Kate Manne har skrivit artiklar i ämnen som moralfilosofi och metaetik. Dessutom har hon författat de båda böckerna Down Girl – the Logic of Misogyny[7] och Entitled: How Male Privilege Hurts Women (2017 respektive 2020).[8]

Duktig flicka – misogynins logikr[redigera | redigera wikitext]

Hennes första bok, Down Girl – the Logic of Misogyny – analyserar misogyni i samtiden. Den boken kom på svenska 2020 på Fri Tanke med titeln Duktig flicka – misogynins logik (översättning av Isobel Hadley-Kamptz).[9] Boken mottogs positivt med recensioner i The New Yorker, The Guardian, The Nation och i Sverige bland annat av Tone Schunnesson i Aftonbladet.[10][11][12][13] Bokens breddade betydelse av begreppet misogyni inspirerades av ett mycket uppmärksammat tal 2012 av Julia Gillard, dåvarande premiärminister i Australien.[14]

I boken föreslår Manne att sexism och misogyni är separata ting, där det förstnämnda är en ideologi som stödjer patriarkala sociala relationer. Hon säger att sexismen förstärker könsroller, genom att acceptera dem som naturgivna arrangemang. Därmed skulle sexismen fungera som en trosuppfattning.[15]

Enligt Manne handlar misogynin inte nödvändigtvis om manlig fientlighet eller hat, utan mer om den verkställande "rättskipningen" inom patriarkatet.[15] Enligt Manne är misogynin "ett sätt att kontrollera kvinnor, genom att leverera en social kostnad för dem som inte rättar in sig i ledet och skicka varningar till andra".[16] Mannes verklighetsbeskrivning har dock kritiserats för att negligera senare års samhällsutveckling.[17] Den ses som en offercentrerad vy på vad misogyni kan innebära, en syn som tidigare beskrivits av filosofen Claudia Card.[18]

Manne har även myntat begreppet "himpathy".[18] Hon definierar den som "den opassande och oproportionerliga sympatin mäktiga män ofta åtnjuter i samband med sexuella övergrepp, våld i nära relationer, mord och andra uttryck för kvinnohat.[19]

Allt män har rätt till[redigera | redigera wikitext]

2020 utkom hennes andra bok, Entitled: How Male Privilege Hurts Women (Allen Lane/Random House).[20] Den kom 2022 i översättning till svenska som Allt män har rätt till, även denna utgiven på Fri Tanke.

I boken anser Manne att mäns privilegier runt sex, makt och kunskap har svåra och dödliga konsekvenser för samhället i stort, och framför allt för kvinnor.[21] Boken har rönt både positiv[20] och mer blandad kritik,[22] inklusive kring Mannes hantering av begreppet makt.[23] Kritiken gäller också hennes tolkning av incelrörelsens relativa makt och position för patriarkatets upprätthållande[24] och Mannes möjligen liberala användning av källor. Enligt recensenten för Claremont Review of Books visar hennes exempel på systematisk misogyni inom sjukvården snarare tecken på systematisk misandri.[25] I sin recension för Svenska Dagbladet ansåg Lyra Ekström Lindbäck att Manne koncentrerade sig på alltför extrema exempel.[26]

Övrigt skrivande[redigera | redigera wikitext]

Mannes essäer och artiklar förekommer i publikationer som The New York Times, The Boston Review, Huffington Post, Chronicle of Higher Education och Times Literary Supplement.[1]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Down girl: the logic of misogyny. New York, NY: Oxford University Press. 2017. ISBN 9780190605018  (engelska)
  • Duktig flicka!: misogynins logik. Stockholm: Fri tanke. 2020. ISBN 9789188589972  (svenska)
  • Entitled: how male privilege hurts women. New York: Crown. 2020. ISBN 9781984826558  (engelska)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 4 september 2023.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Kate A. Manne | Sage School of Philosophy Cornell Arts & Sciences”. philosophy.cornell.edu. https://philosophy.cornell.edu/kate--manne. Läst 25 maj 2021. 
  2. ^ [a b c] Kowszun, Hannah (23 mars 2021). ”In-depth interview with Kate Manne” (på brittisk engelska). High Profiles. https://highprofiles.info/interview/kate-manne/. Läst 21 september 2023. 
  3. ^ Doherty, Maggie (13 november 2019). ”The Philosopher of #MeToo” (på engelska). chronicle.com. https://www.chronicle.com/article/the-philosopher-of-metoo/. Läst 21 september 2023. 
  4. ^ Manne, Kate (Kate Alice) (c2011). ”Not by reasons alone” (på engelska). mit.primo.exlibrisgroup.com. https://mit.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?&context=L&vid=01MIT_INST:MIT&search_scope=all&tab=all&docid=alma990020174130106761. Läst 21 september 2023. 
  5. ^ "K A T E M A N N E". katemanne.net. Läst 21 september 2023. (engelska)
  6. ^ Team, Prospect (16 juli 2019). ”The world’s top 50 thinkers 2019” (på amerikansk engelska). Prospect Magazine. https://www.prospectmagazine.co.uk/magazine/prospect-worlds-top-50-thinkers-2019. Läst 25 maj 2021. 
  7. ^ Weigel, Moira (20 december 2017). ”Down Girl by Kate Manne review – #MeToo and the logic of misogyny” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/books/2017/dec/20/down-girl-kate-manne-review. Läst 21 september 2023. 
  8. ^ Szalai, Jennifer (12 augusti 2020). ”‘Entitled’ Takes a Scalpel to What Men Feel They Automatically Deserve” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2020/08/12/books/review-entitled-how-male-privilege-hurts-women-kate-manne.html. Läst 21 september 2023. 
  9. ^ ”Duktig flicka - Fri Tanke”. 21 oktober 2020. https://fritanke.se/bocker/duktig-flicka/. Läst 25 maj 2021. 
  10. ^ ”KULTUR: Misogynin är ingen abstraktion – den dödar kvinnor”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/0KBya6. Läst 25 maj 2021. 
  11. ^ ”Down Girl by Kate Manne review – #MeToo and the logic of misogyny” (på engelska). the Guardian. 20 december 2017. http://www.theguardian.com/books/2017/dec/20/down-girl-kate-manne-review. Läst 25 maj 2021. 
  12. ^ Bloom, Paul. ”The Root of All Cruelty?” (på amerikansk engelska). The New Yorker. https://www.newyorker.com/magazine/2017/11/27/the-root-of-all-cruelty. Läst 25 maj 2021. 
  13. ^ Chang, Clio (23 september 2019). ”What Misogyny Does” (på amerikansk engelska). ISSN 0027-8378. https://www.thenation.com/article/archive/kate-manne-down-girl-misogyny-book-review/. Läst 25 maj 2021. 
  14. ^ Regan Penaluna (7 februari 2018). ”Kate Manne: The Shock Collar That Is Misogyny” (på amerikansk engelska). Guernica. https://www.guernicamag.com/kate-manne-why-misogyny-isnt-really-about-hating-women/. Läst 23 september 2023. 
  15. ^ [a b] Sean Illing (5 december 2017). ”What we get wrong about misogyny” (på engelska). Vox. https://www.vox.com/identities/2017/12/5/16705284/elizabeth-warren-loss-2020-sexism-misogyny-kate-manne. Läst 20 september 2023. 
  16. ^ Manne, Kate (11 juli 2016). ”Misogyny Is a Moralistic Garb” (på amerikansk engelska). Boston Review. https://www.bostonreview.net/forum_response/kate-manne-final-response/. Läst 21 september 2023. 
  17. ^ Waters, Oliver (6 februari 2019). ”Untangling the Patriarchy Paradox: A Review of Kate Manne's Down Girl” (på amerikansk engelska). Areo. https://areomagazine.com/2019/02/06/untangling-the-patriarchy-paradox-a-review-of-kate-mannes-down-girl/. Läst 21 september 2023. 
  18. ^ [a b] Norlock, Katherine (25 januari 2018). ”Review: Down Girl by Kate Manne - The Philosophers' Magazine”. www.philosophersmag.com. https://www.philosophersmag.com/opinion/180-down-girl-by-kate-mann-2. Läst 21 september 2023. 
  19. ^ Washington, Lara (13 april 2019). ”Feminism 101: What is Himpathy?” (på amerikansk engelska). FEM Newsmagazine. https://femmagazine.com/feminism-101-what-is-himpathy/. Läst 21 september 2023. 
  20. ^ [a b] Malik, Nesrine (1 oktober 2020). ”Entitled by Kate Manne review – how male privilege hurts women” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/books/2020/oct/01/entitled-by-kate-manne-review-how-male-privilege-hurts-women. Läst 20 september 2023. 
  21. ^ Manne, Kate. ”ENTITLED” (på engelska). Kate Manne. http://www.katemanne.net/entitled.html. Läst 21 september 2023. 
  22. ^ ”Book Marks reviews of Entitled: How Male Privilege Hurts Women by Kate Manne” (på amerikansk engelska). Book Marks. https://bookmarks.reviews/reviews/entitled-how-male-privilege-hurts-women//. Läst 21 september 2023. 
  23. ^ Lewis, Sophie (19 november 2020). ”Utopia, No” (på amerikansk engelska). The Baffler. https://thebaffler.com/latest/utopia-no-lewis. Läst 21 september 2023. 
  24. ^ Berg, Anastasia (2 december 2020). ”We Deserve Better From Our Public Intellectuals” (på engelska). chronicle.com. https://www.chronicle.com/article/the-perils-and-promises-of-public-philosophy. Läst 20 september 2023. 
  25. ^ Case, Spencer (våren 2021). ”Toxic Femininity” (på amerikansk engelska). Claremont Review of Books. https://claremontreviewofbooks.com/toxic-femininity/. Läst 21 september 2023. 
  26. ^ Lindbäck, Lyra Ekström (28 juli 2022). ”Propaganda om män som hatar kvinnor”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/4792le/propaganda-snarare-an-tankearbete-i-allt-man-har-ratt-till. Läst 21 september 2023. 
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kate_Manne&oldid=53954685”