Misandri

Från Wikipedia
Misandri

  • Betydelsehat eller stark aversion mot män
  • Förekomst – omdiskuterad
  • Relaterade begreppmisogyni (hat mot kvinnor), manschauvinism och kvinnochauvinism (tankarna att män resp. kvinnor är bättre än det motsatta könet)

Misandri eller manshat betecknar hat eller starka aversioner mot män.[1] Det kan även syfta på en rädsla och allmän ilska emot män och deras privilegier.[2] Ordet härstammar från grekiskans misos (hat) och andros (man). Misandri tillskrivs oftast kvinnor men förekommer även hos män.[3]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Tidig utveckling[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 1900-talet öppnades allt fler tidigare könsseparatistiska utbildningsinstitutioner i bland annat USA för sökande av båda könen. Kritiken mot denna utveckling började på vissa håll beskrivas (på engelska) som misandrosy.[4] Senare har misandry, ett ord som introducerades i engelsk skrift redan 1878,[5] kommit att bli den dominerande stavningsvarianten. I engelsk skrift användes ordet sällan fram till 1960-talet, och användningen ökade märkbart i början av 1990-talet samt under åren kring 2010.[5]

Forskare som Warren Farrell och Charlotte Hays hävdar att förekomsten av misandri har ökat kraftigt sedan slutet av 1980-talet, genom att feministiska tankegångar fått större genomslag i den allmänna debatten.[6][7] Flera kända feministiska förespråkare har genom karriären uttryckt sig mer eller mindre antagonistiskt mot män, vilket uppmärksammats som grundlösa beskyllningar och kopplats samman med en partisk attityd. Marilyn French kallade män för "fienden", medan Germaine Greer skrev att "kvinnor har ingen aning om hur mycket män hatar kvinnor". Betty Friedan refererade för sin del till familjelivet i förorten som "ett bekvämt koncentrationsläger" för kvinnor, samtidigt som Rosalind Miles beskrv män som "dödens kön".[2]

Efter millennieskiftet[redigera | redigera wikitext]

Andra menar att misandri är en verifierbar social patologi på individnivå men är skeptiska till bredare slutsats om fenomenet. Misandrin och diskussionen om dess utbredning har dock fått större genomslag under 2010-talet, parallellt med framväxten av den fjärde vågens feminism. Under denna feministiska våg har debatten och det offentliga motståndet mot patriarkatet vuxit sig starkt, och i vissa feministiska läger sätts likhetstecken mellan patriarkatet och män som patriarkatets handgångna.[8] Vissa (radikal)feminister hävdar att deras manshat endast är en förståelig reaktion på det kvinnoförtryck som den nutida kulturen genererar.[9][10]

Förslag från bland annat mansrörelsen om att klassa misandri till ett hatbrott sägs enligt vissa baseras på missuppfattningen att vi redan nått ett jämställt samhälle.[11] Även män drabbas visserligen i hög utsträckning av våld i nära relationer, men misandrin stöttas inte av en religiös och kulturell tradition som i årtusenden hävdat att män står över kvinnor.[12] Män gynnas fortfarande av sin i genomsnitt större fysiska styrka, vilket bland annat lett till en större mängd manliga än kvinnliga våldsverkare, men i yrkesliv och sociala sammanhang anses vissa privilegier numera snarare väga till kvinnors fördel.[13] Detta gäller enligt vissa bland annat inom akademin, en värld där kvinnlig övervikt i många länder numera är påtaglig. Flera studier har också visat att både män och kvinnor ofta ägnar sig åt "positiv" könsdiskriminering, där ansökningar med kvinnliga namn behandlas mer gynnsamt oavsett andra kvalifikationer.[14]

Liknande begrepp[redigera | redigera wikitext]

Det motsvarande fenomenet för hat eller starka fördomar mot kvinnor kallas misogyni.[15] Mer allmänna åsikter om att kvinnor skulle vara bättre människor än män kallas för kvinnochauvinism, idén att män skulle vara bättre människor än kvinnor manschauvinism. Åtminstone den senare modellen anses ofta sammankopplad med sexismen och dess diskriminering.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”651-652 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale)”. runeberg.org. 11 februari 1913. https://runeberg.org/nfbr/0348.html. Läst 9 december 2021. 
  2. ^ [a b] Synnott, Anthony (6 oktober 2010). ”Why Some People Have Issues With Men: Misandry | Psychology Today” (på engelska). www.psychologytoday.com. https://www.psychologytoday.com/intl/blog/rethinking-men/201010/why-some-people-have-issues-men-misandry. Läst 14 september 2023. 
  3. ^ Nathanson, Paul (2006). Legalizing Misandry: From Public Shame to Systemic Discrimination against Men. McGill-Queen's University Press. ISBN 978-0-7735-2862-8. https://www.jstor.org/stable/j.ctt80hj2. Läst 20 september 2023 
  4. ^ Patrick M. Arnold (14 maj 1990). ”In Academe, Misogyny Meets Its Match: Misandrosy : Behavior: The uproar at Mills College illustrates a nasty new trend: man-hating. What parent would send a son into such an environment?” (på amerikansk engelska). Los Angeles Times. https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1990-05-14-me-2-story.html. Läst 20 september 2023. 
  5. ^ [a b] ”misandry” (på engelska). www.etymonline.com. https://www.etymonline.com/word/misandry. Läst 20 september 2023. 
  6. ^ Hays, Charlotte. 'The Worse Half'. National Review, 11 mars 2002.
  7. ^ Johnson, Allan G. (2005) (på engelska). The Gender Knot: Unraveling Our Patriarchal Legacy. Temple University Press. ISBN 978-1-59213-384-0. https://books.google.com/books?id=3nnxlqbN-IEC&pg=PA107&dq=Allan+G.+Johnson+%22misandry%22&hl=en&ei=OZhqTKTsIM-HOOz--Y0J&sa=X&oi=book_result&ct=result. Läst 9 december 2021 
  8. ^ Begley, Sarah (12 augusti 2014). ”Sorry, Feminists: Misandry Isn't Funny” (på engelska). Time. https://time.com/3101429/misandry-misandrist-feminist-womenagainstfeminism/. Läst 14 september 2023. 
  9. ^ Åström, Fanny (20 februari 2013). ”Manshat är att berätta om kvinnoförtryck. – Fanny Åström”. https://www.arsinoe.se/manshat-ar-att-beratta-om-kvinnofortryck/. Läst 15 september 2023. 
  10. ^ Lady Dahmer (26 april 2018). ”Skillnaden på manshat och kvinnohat”. http://postpatriarkatet.nu/feminism-genus/2018_april_skillnaden-pa-manshat-och-kvinnohat-2/. Läst 15 september 2023. 
  11. ^ Smith, Victoria (16 oktober 2018). ”'The fact that we're considering making misandry a hate crime should concern everyone'” (på engelska). The Independent. https://www.independent.co.uk/voices/misandry-men-hate-crime-women-sexism-racism-feminism-a8586591.html. Läst 14 september 2023. 
  12. ^ Mark Greene (14 september 2022). ”Misogyny vs. Misandry: One Has Historically Defined the Structural, One Has Not” (på engelska). Medium. https://remakingmanhood.medium.com/misogyny-vs-misandry-one-has-historically-defined-the-structural-one-has-not-69abd2f0b9b8. Läst 14 september 2023. 
  13. ^ Melisa Rybaltowski (16 september 2019). ”Misandry is as socially dangerous as misogyny” (på engelska). Daily Titan. https://dailytitan.com/opinion/misandry-is-as-socially-dangerous-as-misogyny/article_3b09a32a-1ca6-54f7-b158-033a02470c12.html. Läst 15 september 2023. 
  14. ^ Tierney, John (sommaren 2023). ”The Misogyny Myth” (på engelska). City Journal. https://www.city-journal.org/article/the-misogyny-myth/. Läst 15 september 2023. 
  15. ^ ”miso- | SAOB | svenska.se”. https://svenska.se/saob/?id=M_1037-0056.PJlU&pz=7. Läst 9 december 2021.