Kerstin Koorti

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kerstin (Kirsti Birgit) Koorti, född den 5 februari 1950 i Helsingfors, Finland, är ledamot av Sveriges Advokatsamfund. Hon tog juristexamen 1975 vid Stockholms universitet och har arbetat som advokat, främst med brottmål, med egen byrå i Stockholm 1980-2015 och sedan 2015 som anställd hos Zettergren & Lagercrantz Advokatfirma. Hon flyttade till Sverige 1957 och är uppvuxen i Sundbyberg, Stockholms län. Hon talar svenska, finska, engelska och franska.[1] Hon har bland annat varit advokat för Lasermannen John Ausonius 1995, för läkarna i Styckmordsrättegången samt i Södertäljefallet där hon försvarade mamman som blev anklagad för incest och ritualmord på barn.[2] Koorti har därutöver gjort sig känd som försvarare i sexualbrottmål.

Förutom egna mål har Kerstin Koorti ofta inbjudits att i massmedia kommentera andras uppmärksammade pågående mål. Hon har även i Aftonbladet författat kommentarer till pågående eller förestående uppmärksammade rättegångar. Koorti var bland annat expertkommentator under Arbogarättegången för Aftonbladet.[3][4]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Under studietiden arbetade Koorti som sjukvårdsbiträde, bl. a. på Karolinska Universitetssjukhuset. Kerstin Koorti har genomgått kurser i rättsmedicin, forensiska utredningar vid misstänkta brott, vapenteknik, m.m. År 1980 ansökte Korti om att bli ledamot av Sveriges Advokatsamfund och fick därmed advokattiteln. Hon tog juristexamen 1975.[1]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Koorti ägnar sig mest åt försvar i brottmål och har åtagit sig ett antal uppmärksammade brottmål, bland annat mord och sexualbrott. Även narkotikamål, ekonomisk brottslighet, socialmål, familjerätt, trafikrätt, hyresrätt, avtalsrätt, köprätt och fastighetsrätt ingår i hennes verksamhetsinriktning. Hon processar i såväl Sverige som Finland.[1]

1994 försvarade hon "Lasermannen", John Ausonius. Hon blev 1995 i Svea Hovrätt inför sittande rätt misshandlad av Ausonius, en unik händelse, som väckte uppmärksamhet i media. Hon har även företrätt "Allmänläkaren" och "Obducenten" som blev kända i Styckmordsrättegången. I "Södertäljefallet" (Högsta Domstolen 1997) där "Södertäljeflickan" anklagade sina föräldrar för incest samt ritualmord på barn företrädde Kerstin Koorti mamman, som frikändes. Hon har även varit målsägandebiträde för Johan Asplunds föräldrar ("Johan-fallet") i rättegången där Thomas Quick åtalades för mordet på Johan Asplund. Hon har företrätt musikproducenten Billy Butt där hon sökte resning i Högsta domstolen för hans räkning. Hon företrädde 1997 även "Greven" Maximilian Kartaschev (1957–2007) när han misstänktes ha mördat och styckat sin sambo, Marita Pentinmäki. Greven friades från mordåtalet, och dömdes endast för brott mot griftefrid.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Medarbetare, Advokatfirman Kerstin Koorti AB”. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2010. https://web.archive.org/web/20101026041458/http://www.koorti.se/medarbetare.php. Läst 31 december 2010. 
  2. ^ B 3048-93
  3. ^ ”Aftonbladet, Bevisen kan falla som ett korthus. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3004837.ab. Läst 31 december 2010. 
  4. ^ ”Aftonbladet, Inte säkert att Emmas utpekande blir avgörande. http://www.aftonbladet.se/nyheter/analys/kerstinkoorti/article3006969.ab. Läst 31 december 2010. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Vem är det (2007). Kerstin Koorti.
  • Tamas, Gellert (2002). Lasermannen. ISBN 91-7324-873-8.
  • Hjertén von Gedda, Kristina (2005). Bortom allt rimligt tvivel. ISBN 91-85183-07-5.
  • Borgnäs, Lars (2003). Sanningen är en sällsynt gäst. ISBN 91-1-301176-6.
  • Larsson, Dan (1998). Mytomanen Thomas Quick. ISBN 91-630-7096-0.
  • Mattsson, Janne (2002). Gåtan Thomas Quick. ISBN 91-7343-008-0.
  • Svensson, Pelle (2009). Quick den stora rättsskandalen. Sid 289, 316, 317. ISBN 978-91-977382-3-1.
  • Lindeberg, Per (1999). Döden är en man. ISBN 91-7054-888-9.
  • Nordisk kriminalkrönika (1994), "Lasermannen - en mänsklig gåta". ISSN_0333-3906.
  • Nordisk kriminalkrönika (1997), "Måste det finnas ett lik för att vara mord?". ISSN 0347-2493.
  • Nordisk kriminalkrönika (2002), "Gåtan Thomas Quick: Mördare eller mytoman?" samt "Försökte dölja mord genom hängning". ISSN 0347-2493.
  • Dagens Nyheter (2003-12-12). Advokat Kerstin Koorti.
  • von Sydow, Johan (1996). Christian Fredrik von Sydows Ättlingar: Kerstin Koorti. ISBN 91-630-4777-2.
  • Dokumentärfilmen om Lasermannen (2005)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • [1], officiell webbplats