Kirill av Moskva

Från Wikipedia
Kirill
Patriark av Moskva och hela Ryssland
Patriark Kirill av Moskva
Patriark Kirill av Moskva
Patriark 2009–
FödelsenamnVladimir Michajlovitj Gundjajev
Födelsedatum20 november 1946
FödelseortLeningrad (Sankt Petersburg) Sovjetunionen Sovjetunionen
FöreträdareAleksij II

Kirill av Moskva (ryska: Кирилл, Kirill), född Vladimir Michajlovitj Gundjajev (ryska: Владимир Михайлович Гундяев) 20 november 1946 i Leningrad, Sovjetunionen, blev 27 januari 2009 vald till patriark av Rysk-ortodoxa kyrkan. Han bär titeln Patriark av Moskva och hela Rutenien.

Biografi

Kirill är son till en präst i Rysk-ortodoxa kyrkan, och föddes i Sovjetunionen strax efter andra världskrigets slut. 1970 blev han teol.kand. med ett examensarbete om kyrkans hierarki, sedan han året dessförinnan mottagit tonsuren av metropoliten av Leningrad och Novgorod, och vigts till hierodiakon och hieromunk, då han även fick namnet Kirill. Efter examen blev han metropolitens sekreterare, deltog i politiska förhandlingar om den teologiska utbildningen, samt företrädde patriarken i Kyrkornas världsråd 1972. Detta var inledningen på ett långvarigt engagemang för ekumenik, såväl mellan ortodoxa kyrkor som med andra kristna samfund.

1974 utsågs Kirill till rektor över Leningrads teologiska utbildningar. Två år senare vigdes han till biskop, över Viborg och hjälpbiskop över Leningrad, samt 1977 till ärkebiskop. Den 26 december 1984 blev Kirill metropolit av Smolensk och Kaliningrad; metropolit är den högsta rangen under patriarken inom den Rysk-ortodoxa kyrkan. Han fick så småningom huvudansvaret för Rysk-ortodoxa kyrkans yttre relationer, däribland till EU och andra internationella organ.

Som medlem i ortodoxa kyrkan i Ryssland, har Kirill framför allt blivit känd för sina diplomatiska förbindelser med Romersk-katolska kyrkan, och för ansträngningar att föra de båda kyrkorna närmare varandra.[1] Bland de utmärkelser Kirill erhållit kan nämnas hedersdoktorat i statsvetenskap vid universitetet i Perugia.

Den 27 januari 2009 valdes Kirill, inte oväntat, till att efterträda den bortgångne patriark Aleksij II som högste ledare över Rysk-ortodoxa kyrkan. Metropolit Kirill valdes på Ryska ortodoxa kyrkans lokala kyrkomöte som utgjordes av 702 delegater av ungefär 30 olika nationaliteter från 64 olika länder som representerar prästerskapet och lekfolket i alla stift samt representanter för de kyrkliga institutionerna, varav var tionde delegat var kvinna. Metropolit Kirill valdes med 508 av 677 giltiga röster mot Kalugas och Borovsks metropolit Kliment, Moskvapatriarkatets kanslichef, som endast fick 169 röster. Metropolit Filaret, överhuvud för Ortodoxa kyrkan i Vitryssland, som var den tredje kandidaten som Ryska ortodoxa kyrkans biskopsmöte utsett drog tillbaka sin kandidatur till förmån för metropolit Kirill innan kyrkomötet gick till omröstningen. Metropolit Vladimir av Kiev, överhuvud för Moskvapatriarkatets kyrka i Ukraina, uttalade också sitt stöd för metropolit Kirill innan kyrkomötet gick till omröstning. Metropolit Kirill hade efter Aleksij II bortgång 5 december 2008 tjänstgjort som provisorisk patriark, och han tillträdde den 1 februari 2009 som den 16:e patriarken av Moskva och hela Ryssland.[2][3]

Putin och metropolit Kirill

Patriarken av Moskva har större inflytande än någon annan i Ryssland utanför landets politiska elit. Han har således stor inflytelse på ryssarnas förhållande till bland annat religionsfrågor, pengar, Kreml, ekumeniska frågor och västländerna. Det väntas att Kirill kommer att föra kyrkan mot ökad öppenhet. Hans föregångare patriarken Aleksij II var en konservativ kyrkofader som förhöll sig avståndstagande till den Romersk-katolska kyrkan, bland annat vägrade han att träffa påven i Rom. Kyrillos föredrag en självständig kyrka. Han drev 2000 igenom en kyrklig deklaration om att kyrkan tar sig rätten att låta bli att lyda den världsliga makten om tvisten gäller trosfrågor. Kirill har även oroat Kreml genom att kräva en utredning av de oklara ägarförhållandena kring ryska kyrkor och kloster. Valet av den självständiga och karismatiska Kirill kan ses som en dålig nyhet för makthavarna i Kreml. Kirill är populär bland folket, som metropolit hade han sedan 1994 haft sitt eget lördagsprogram, "En herde har ordet", i den statliga tv-kanalen Pervyj Kanal. I programmet har han diskuterat både världsliga och andliga frågor med tittarna. I programmet svarar han på tittarnas frågor och diskuterar allt från finanskrisen till familjefrågor. Han den enda bland de ryska kyrkoledarna som är en verklig politiker. "Om jag var president skulle jag vara rädd för en man som han", uttalade forskaren Sergej Filatov från Rysslands Vetenskapsakademi efter det att Kirill hade valts. Kreml stödde Kirills utmanare, Kliment, som sannolikt skulle ha fortsatt på sin föregångares statsvänliga linje. Aleksij II representerade gärna Ryssland bredvid presidenten och premiärministern under helgdagar och kritiserade sällan brister i staten eller till exempel första och andra Tjetjenienkrigen.[4]

Kirill har bland annat träffat påve Benedictus XVI i Vatikanen 2007, men han har stundtals också gett uttryck för samma katolikkritiska hållning som Aleksij II. Kirill har sagt att han kunde tänka sig tillåta ett påvebesök i Ryssland, men har också i samband med att kyrkorådet samlades i Moskva i en rysk tidningsintervju sagt: "Ett möte mellan patriarken och påven är möjligt först när det finns tydliga tecken på framsteg i frågor som under lång tid har varit problematiska i vår relation", sannolikt skulle ett påvebesök väcka stora protester om det blev av. Kirill vill också införa kyrkoskatt för att få ordning på den rysk-ortodoxa kyrkans finansiella affärer. I dag lever kyrkan på allmosor, vilket i praktiken betyder att kyrkan inte betalar skatt på sina inkomster.[5][6]

Källor

Noter

Externa länkar

Företrädare:
Aleksij II
Patriark av Moskva
2009–
Efterträdare:
Innehar fortfarande posten