Region Gotland
| Region Gotland Gotlands kommun Kommun | |
 Kanslihuset med reception | |
| Slogan | Den magiska ön[1] |
|---|---|
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Gotland |
| Län | Gotlands län |
| Centralort | Visby |
| Inrättad | 1 januari 1971[2] |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 15 196,05 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 3 134,44 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 12 061,61 kvadratkilometer[3] |
| Folkmängd | 60 288 ()[4] |
| Bef.täthet | 19,23 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 57°36′55″N 18°16′50″Ö / 57.615277777778°N 18.280555555556°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Gotlands domkrets |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0803[5] |
| Anställda | 6 975 ()[6] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0980[7] |
| GeoNames | 2711509 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Region Gotland, officiellt Gotlands kommun, är en svensk kommun med ett utökat ansvar för uppgifter som normalt hör till regioner. Kommunen har dessutom sedan 2011 ett regionalt utvecklingsansvar.[8] I samband med detta började kommunen använda namnet Region Gotland i stället för det dock fortsatt officiella Gotlands kommun.
Region Gotland omfattar landskapet Gotland och Gotlands län, vilket innebär ön Gotland med omkringliggande öar, av vilka de viktigaste är Fårö, Stora Karlsö, Lilla Karlsö och Gotska Sandön.
Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]
Regionen/kommunens område motsvarar samtliga socknar på Gotland samt Visby stad. I socknarna bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, och för Visby stad bildades en stadskommun.
Hemse municipalsamhälle inrättades 25 juni 1886 i Hemse landskommun. 1936 inkorporerades Visby landskommun i Visby stad och samma år ombildades Othems landskommun till Slite köping.
Vid kommunreformen 1952 bildades på ön tolv så kallade storkommuner: Dalhem (av Dalhem, Ekeby, Ganthem, Gothem, Hörsne med Bara, Källunge, Norrlanda och Vallstena),
Fårösund (av Bunge, Fleringe, Fårö och Rute),
Havdhem (av Eke, Grötlingbo, Hablingbo, Havdhem, Näs och Silte),
Hemse (av Alva, Fardhem, Gerum, Hemse, Levide, Linde, Lojsta, och Rone),
Hoburg (av Fide, Hamra, Sundre, Vamlingbo och Öja),
Klintehamn (av Västergarn, Sanda, Mästerby, Väte, Hejde, Klinte, Fröjel, Eksta och Sproge),
Ljugarn (av Alskog, Ardre, Etelhems, Garde, Lau och Lye),
Lärbro (av Hall, Hangvar, Hellvi och Lärbro),
Romakloster (av Akebäck, Ala, Anga, Barlingbo, Björke, Buttle, Endre, Follingbo, Gammelgarn, Guldrupe, Halla, Hejdeby, Kräklingbo, Östergarn, Roma, Sjonhem, Vänge och Viklau),
Stenkumla (av Atlingbo, Eskelhem, Hogrän, Tofta, Stenkumla, Träkumla, Vall, och Västerhejde),
Stånga (av Burs, När och Stånga) samt
Tingstäde (av Bro, Bäl, Fole, Hejnum, Lokrume, Lummelunda, Martebo, Stenkyrka, Tingstäde och Väskinde).
Boge landskommun gick samtidigt upp i Slite köping medan Visby stad förblev oförändrad. Hemse municipalsamhälle upplöstes med utgången av år 1958.
Gotlands kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Visby stad, Slite köping och de tolv landskommunerna Dalhem, Fårösund, Havdhem, Hemse, Hoburg, Klintehamn, Ljugarn, Lärbro, Romakloster, Stenkumla, Stånga och Tingstäde.[9]
Kommunen ingår sedan bildandet 1971 i Gotlands domsaga.[10]
Region Gotland[redigera | redigera wikitext]
Styrande organ benämns efter beslut 27 januari 2011 regionstyrelsen respektive regionfullmäktige.[11]
Demografi[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Gotlands kommun 1970–2010 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1970 | 53 722 | |||
| 1975 | 54 400 | |||
| 1980 | 55 346 | |||
| 1985 | 56 144 | |||
| 1990 | 57 108 | |||
| 1995 | 58 120 | |||
| 2000 | 57 313 | |||
| 2005 | 57 488 | |||
| 2010 | 57 269 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. | ||||
Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 685, eller 6,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 57 255 den 31 december 2014).[12]
Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Region Gotland 57 255 personer. Av dessa var 3 037 personer (5,3 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[13]
| Födelseland[13] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige |
54 218 |
| 2 |  Europeiska unionen: Övriga länder |
464 |
| 3 |  Finland |
438 |
| 4 | Asien: Övriga länder | 319 |
| 5 |  Thailand |
204 |
| 6 |  Tyskland |
174 |
| 7 | Afrika: Övriga länder | 167 |
| 8 |  Polen |
140 |
| 9 | Europa utom EU: Övriga länder | 138 |
| 10 |  Irak |
135 |
| 11 | Sydamerika | 127 |
| 12 |  Norge |
118 |
| 13 | Nordamerika | 113 |
| 14 |  Danmark |
95 |
| 15 |  Turkiet |
61 |
| 16 |  Afghanistan |
55 |
| 17 |  Syrien |
49 |
| 18 |  Iran |
48 |
| 19 |  Sovjetunionen |
35 |
| 20 |  Kina |
33 |
| 21 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
32 |
| 21 |  Somalia |
32 |
| 23 |  Bosnien och Hercegovina |
27 |
| 24 | Oceanien | 24 |
| 25 |  Island |
8 |
| 26 | Okänt födelseland | 1 |
Indelningar[redigera | redigera wikitext]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i församlingar inom Svenska kyrkan som tillhör Visby stift.
- Akebäcks församling
- Alva, Hemse och Rone församling
- Barlingbo församling
- Björke församling
- Bunge, Rute och Fleringe församling
- Dalhems församling
- Eksta församling
- Endre församling
- Fardhems församling
- Fröjels församling
- Follingbo församling
- Forsa församling
- Fårö församling
- Garde församling
- Gerums församling
- Gothems församling
- Havdhems församling
- Hejde församling
- Hejdeby församling
- Hoburgs församling
- Klinte församling
- Levide församling
- Linde församling
- Lojsta församling
- När-Lau församling
- Othem-Boge församling
- Roma församling
- Sanda, Västergarn och Mästerby församling
- Sproge församling
- Stenkumla församling
- Stenkyrka församling
- Stånga-Burs församling
- Visby domkyrkoförsamling
- Vänge församling
- Väskinde församling
- Väte församling
- Östergarns församling
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[14]:
- Akebäck
- Ala
- Alskog
- Alva
- Anga
- Ardre
- Atlingbo
- Barlingbo
- Björke
- Boge
- Bro
- Bunge
- Burs
- Buttle
- Bäl
- Dalhem
- Eke
- Ekeby
- Eksta
- Endre
- Eskelhem
- Etelhem
- Fardhem
- Fide
- Fleringe
- Fole
- Follingbo
- Fröjel
- Fårö
- Gammelgarn
- Ganthem
- Garde
- Gerum
- Gothem
- Grötlingbo
- Guldrupe
- Hablingbo
- Hall
- Halla
- Hamra
- Hangvar
- Havdhem
- Hejde
- Hejdeby
- Hejnum
- Hellvi
- Hemse
- Hogrän
- Hörsne-Bara
- Klinte
- Kräklingbo
- Källunge
- Lau
- Levide
- Linde
- Lojsta
- Lokrume
- Lummelunda
- Lye
- Lärbro
- Martebo
- Mästerby
- Norrlanda
- När
- Näs
- Othem
- Roma
- Rone
- Rute
- Sanda
- Silte
- Sjonhem
- Sproge
- Stenkumla
- Stenkyrka
- Stånga
- Sundre
- Tingstäde
- Tofta
- Träkumla
- Vall
- Vallstena
- Vamlingbo
- Viklau
- Visby domkyrkodistrikt
- Vänge
- Väskinde
- Västergarn
- Västerhejde
- Väte
- Öja
- Östergarn
Tätorter[redigera | redigera wikitext]
Det finns 18 tätorter i Gotlands kommun.[15] Centralorten är i fet stil.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning 2015-12-31.
|
|
Postorter[redigera | redigera wikitext]
Följande ortnamn är postorter inom Gotlands kommun:
|
|
|
|
|
Postnummerområdets nummer är 62 och samtliga postnummer ligger i serien 621 00 - 624 70.[16]
Politik[redigera | redigera wikitext]
Politiska styren i Region Gotland[redigera | redigera wikitext]
| År | Partier | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1994–1998 | S | V | MP | |||
| 1998–2002 | M | L | C | KD | GGF | |
| 2002–2006 | S | V | MP | |||
| 2006–2010 | M | L | C | KD | ||
| 2010–2018 | S | V | MP | |||
| 2018– | C | M | L | KD | ||
Regionfullmäktige[redigera | redigera wikitext]
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Inger Harlevi |
| Förste vice ordförande | C | Björn Dahlström |
| Andre vice ordförande | S | Jonathan Carlsson |
Källa:[17]
Regionstyrelse[redigera | redigera wikitext]
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | C | Eva Nypelius |
| Förste vice ordförande | M | Jesper Skalberg Karlsson |
| Andre vice ordförande | S | Meit Fohlin |
Källa:[17]
Kommunala nämnder[redigera | redigera wikitext]
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hälso- och sjukvårdsnämnden | L | Mats-Ola Rödén | C | Bibbi Olsson | S | Filip Reinhang |
| Miljö- och byggnämnden | C | Eva Ahlin | M | Ingemar Lundqvist | S | Anne Ståhl Mousa |
| Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden | M | Andreas Unger | C | Kjell Genitz | S | Aino Friberg Hansson |
| Barn- och utbildningsnämnden | C | Stefan Nypelius | M | Meishuan Wong | S | Jonathan Carlsson |
| Socialnämnden | M | Rolf Öström | C | Johan Malmros | S | Håkan Ericsson |
| Tekniska nämnden | C | Karl-Johan Boberg | M | Lina Runander | S | Tommy Gardell |
| Patientnämnden | M | Berit Cedergren Onsjö | S | Pia Dyvander-Johansson | ||
| Överförmyndarnämnden | C | Gunnel Lindby | S | Eric Martell | ||
| Valnämnden | C | Arne Josefsson | S | Eleonore Hemström | ||
Mandatfördelning i region Gotland, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]
| Valår | V | S | MP | FI | SD | NYD | GGF | ÖVR | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 29 | 33 | 9 |
| 71 | 87,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 28 | 33 | 10 |
| 71 | 90,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 1 | 27 | 27 | 6 | 10 |
| 71 | 90,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 4 | 27 | 23 | 6 | 11 |
| 71 | 89,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 4 | 30 | 1 | 19 | 4 | 13 |
| 71 | 90,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 4 | 28 | 3 | 18 | 7 | 11 |
| 71 | 88,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 4 | 28 | 6 | 19 | 5 | 9 |
| 71 | 85,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 4 | 25 | 4 | 3 | 18 | 4 | 2 | 11 |
| 71 | 85,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 4 | 30 | 5 | 4 | 15 | 2 | 11 |
| 71 | 85,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 7 | 23 | 4 | 3 | 15 | 3 | 3 | 13 |
| 71 | 78,38 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 8 | 28 | 4 | 13 | 4 | 3 | 11 |
| 71 | 77,84 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 7 | 24 | 4 | 17 | 4 | 1 | 14 |
| 71 | 79,75 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 6 | 24 | 7 | 15 | 4 | 15 |
| 71 | 82,64 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 7 | 21 | 8 | 1 | 3 | 14 | 4 | 13 |
| 71 | 84,65 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 7 | 18 | 4 | 2 | 6 | 18 | 3 | 2 | 11 |
| 71 | 86,79 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Verksamheter inom regionansvaret[redigera | redigera wikitext]
Hälso- och sjukvård[redigera | redigera wikitext]
Vid Helgeand på Norra kyrkogatan inrättades på 1840-talet ett lasarett.[18] Visbys och Gotlands enda akutsjukhus idag är Visby lasarett som öppnades vid Strandgärdet den 10 februari 1903.[19] Hälso- och sjukvården sköts av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som styrs av Hälso- och sjukvårdsnämnden inom Region Gotland.[20] Inom förvaltningen finns cirka 1 300 medarbetare och där finns i stort sett alla specialiteter som medicin, kirurgi, infektion, ögon, öron, barn, förlossning, gyn, ortopedi, operation, intensivvård, psykiatri, habilitering, rehabilitering, tandvård och primärvård.[21] Genom Visby lasaretts ställning som länssjukhus är resurserna dimensionerade för att klara de flesta specialiteter inom somatisk akut- och korttidsvård. Under 1970- och 1980-talet var frågan om byggande av nytt sjukhus föremål för omfattande diskussion. Kommunstyrelsen fattade 1990 beslut om byggstart för Förnyelse av Visby Lasarett. Beslutet innebar att Gotland skulle få ett modernt sjukhus med i princip samma bredd på utbudet av medicinska specialiteter som tidigare. Förnyelsen skedde i tre etapper mellan 1990 och 1997.[22]
Primärvård[redigera | redigera wikitext]
Vårdcentraler återfinns i Slite, Hemse och Klintehamn samt på tre platser i Visby. Dessutom sker viss rådgivning genom Sjukvårdupplysningen.
Sjukhus[redigera | redigera wikitext]
Gotlands enda akutsjukhus är Visby lasarett. Vid behov av specialistvård har kommunen även avtal med andra regioner på fastlandet, i huvudsak med Region Stockholm. Patienter kan transporteras akut med kommunens ambulanshelikopter.
Tillsammans med Stockholms län utgör Gotland Stockholms sjukvårdsregion, där Karolinska universitetssjukhuset är regionsjukhus.
Tandvård[redigera | redigera wikitext]
Folktandvården på Gotland bedrivs av Region Gotland. Tandvårdskliniker finns på flera platser i kommunen, medan tandreglering, tandtekniskt laboratorium och käkkirurgi finns i Visby. Den käkkirurgiska verksamheten finns på Visby lasarett. Under 2006 kommer käkkirurgiska kliniken tillsammans med andra kliniker och specialiteter bilda Mun- och käkcentrum vid lasarettet.
Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]
Blasonering: I rött fält en stående vädur av silver med beväring av guld, förande ett på korsstav av guld fästat rött baner med bård och fem flikar av guld.
Vid kommunbildningen 1971 fanns, trots den stora mängden tidigare kommuner, endast ett kommunalt vapen, det för Visby stad med ett gudslamm (Agnus Dei) i rött fält. Den nya kommunen valde att utforma Gotlands kommunvapen på samma sätt som landskapet och länet, men med stadens röda färg på fältet för att skilja dem åt.
Vänorter[redigera | redigera wikitext]
Gozo, Malta
Gammalsvenskby, Ukraina
Slagelse, Danmark
Mariehamn, Åland (Finland)
Soest, Tyskland
Valkeakoski, Finland
Tukums, Lettland
Kragerø, Norge
Ösel, Estland
Rhodos, Grekland- Lübeck, Tyskland
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Lista över insjöar i Gotlands kommun
- Naturreservat i Gotlands län
- Lista över fornlämningar i Gotlands kommun
- Personer med anknytning till Gotland
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Vision och varumärkesplattform för Gotland – den magiska ön, läs online, läst: 9 november 2020, (Källa från Wikidata)
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska Centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2021 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2021, Statistiska Centralbyrån, 11 maj 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska Centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Gotlands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Regionfullmäktige”. Region Gotland. http://www.gotland.se/imcms/3206. Läst 14 juni 2012.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 17 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ http://www.postnummerservice.se/information/svenska-postnummer-och-postorter/gotland/gotland-kommun
- ^ [a b] ”Så ser nya regionstyrelsen ut”. P4 Gotland. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=7064299. Läst 15 oktober 2018.
- ^ Hallberg, Maria (20 maj 2008). ”Borgarstaden 1830-1920”. Region Gotland. http://www.gotland.se/imcms/37574. Läst 29 januari 2012.
- ^ ”Visby lasarett 100 år 2003!”. Gotland.se. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524185443/http://www.gotland.se/imcms/7292. Läst 21 november 2011.
- ^ ”Så styrs hälso- och sjukvården”. Gotland.se. http://www.gotland.se/imcms/servlet/GetDoc?meta_id=1608. Läst 21 november 2011.
- ^ Holm, Ulrika, red (2011) (PDF). Gotland i siffror 2011. Region Gotland. sid. 44. http://www.gotland.se/imcms/1353. Läst 14 juni 2012 Arkiverad 6 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Eklund, Christina (mars 1998). ”Förnyelsen av Visby lasarett” (PDF). Gotland.se. sid. 1-2. http://www.gotland.se/imcms/servlet/GetDoc?meta_id=16534. Läst 21 november 2011.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Region Gotland
Wikimedia Commons har media som rör Gotlands kommun.
Wikimedia Commons har media som rör