Region Gotland är en svensk kommun med ett utökat ansvar för uppgifter som normalt hör till Sveriges landsting. Kommunen har dessutom ett regionalt utvecklingsansvar som i vanliga fall sköts av staten genom länsstyrelsen.[7] Kommunen benämndes före 2011, då den fick detta utökade ansvar, Gotlands kommun, vilket namn fortfarande används i vissa sammanhang.
Region Gotland omfattar landskapet Gotland och Gotlands län, vilket innebär ön Gotland med omkringliggande öar, av vilka de viktigaste är Fårö, Stora Karlsö, Lilla Karlsö och Gotska Sandön.
Socknar och kommunerna som fanns mellan 1950- och 1970-talet. Dess forna gränser markeras i rosa.
Regionen/kommunens område motsvarar samtliga socknar på Gotland samt Visby stad. I socknarna bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, och för Visby stad bildades en stadskommun.
Hemse municipalsamhälle inrättades 25 juni 1886 i Hemse landskommun. 1936 inkorporerades Visby landskommun i Visby stad och samma år ombildades Othems landskommun till Slite köping.
Vid kommunreformen 1952 bildades på ön tolv så kallade storkommuner: Dalhem (av Dalhem, Ekeby, Ganthem, Gothem, Hörsne med Bara, Källunge, Norrlanda och Vallstena), Fårösund (av Bunge, Fleringe, Fårö och Rute), Havdhem (av Eke, Grötlingbo, Hablingbo, Havdhem, Näs och Silte), Hemse (av Alva, Fardhem, Gerum, Hemse, Levide, Linde, Lojsta, och Rone), Hoburg (av Fide, Hamra, Sundre, Vamlingbo och Öja), Klintehamn (av Västergarn, Sanda, Mästerby, Väte, Hejde, Klinte, Fröjel, Eksta och Sproge), Ljugarn (av Alskog, Ardre, Etelhems, Garde, Lau och Lye), Lärbro (av Hall, Hangvar, Hellvi och Lärbro), Romakloster (av Akebäck, Ala, Anga, Barlingbo, Björke, Buttle, Endre, Follingbo, Gammelgarn, Guldrupe, Halla, Hejdeby, Kräklingbo, Östergarn, Roma, Sjonhem, Vänge och Viklau), Stenkumla (av Atlingbo, Eskelhem, Hogrän, Tofta, Stenkumla, Träkumla, Vall, och Västerhejde), Stånga (av Burs, När och Stånga) samt Tingstäde (av Bro, Bäl, Fole, Hejnum, Lokrume, Lummelunda, Martebo, Stenkyrka, Tingstäde och Väskinde). Boge landskommun gick samtidigt upp i Slite köping medan Visby stad förblev oförändrad. Hemse municipalsamhälle upplöstes med utgången av år 1958.
Gotlands kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Visby stad, Slite köping och de tolv landskommunerna Dalhem, Fårösund, Havdhem, Hemse, Hoburg, Klintehamn, Ljugarn, Lärbro, Romakloster, Stenkumla, Stånga och Tingstäde.[8]
Gotlands kommun omfattas sedan 2011 av en lag, 2010:630, om regionalt utvecklingsansvar i vissa län som ger kommunen ett ansvar för "insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling".[7] I samband med det bytte kommunen namn till Region Gotland.[9]
Kommunen ingår sedan bildandet 1971 i Gotlands domsaga.[10]
Styrande organ benämns efter beslut 27 januari 2011 regionstyrelsen respektive regionfullmäktige.[11] Då det inte finns något landsting på Gotland beslutar regionfullmäktige även i frågor som normalt ligger under landstingsfullmäktige. Detta omfattar främst sjukvård och kollektivtrafik. Det regionala utvecklingsansvaret ligger också hos Region Gotland.
| Befolkningsutvecklingen i Gotlands kommun 1970–2010
|
|
|
| År
|
|
|
Invånare
|
|
| 1970 |
|
53 722 |
| 1975 |
|
54 400 |
| 1980 |
|
55 346 |
| 1985 |
|
56 144 |
| 1990 |
|
57 108 |
| 1995 |
|
58 120 |
| 2000 |
|
57 313 |
| 2005 |
|
57 488 |
| 2010 |
|
57 269 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.
|
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 685, eller 6,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 57 255 den 31 december 2014).[12]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Region Gotland 57 255 personer. Av dessa var 3 037 personer (5,3 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[13]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i församlingar inom Svenska kyrkan som tillhör Visby stift.
Distrikt inom Gotlands kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[14]:
Det finns 18 tätorter i Gotlands kommun.[15] Centralorten är i fet stil.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning 2015-12-31.
Nr
|
| 1
|
| 2
|
| 3
|
| 4
|
| 5
|
| 6
|
| 7
|
| 8
|
| 9
|
| 10
|
| 11
|
| 12
|
| 13
|
| 14
|
| 15
|
| 16
|
| 17
|
| 18
|
|
|
Följande ortnamn är postorter inom Gotlands kommun:
- Burgsvik
- Dalhem
- Fårö
- Fårösund
|
- Gotlands Tofta
- Havdhem
- Hemse
|
- Katthammarsvik
- Klintehamn
- Ljugarn
|
|
|
Postnummerområdets nummer är 62 och samtliga postnummer ligger i serien 621 00 - 624 70.[16]
Under mandatperioden 2014-2018 styrs Region Gotland av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.[17]
| År
|
Partier
|
| 1994–1998
|
S
|
V
|
MP
|
| 1998–2002
|
M
|
L
|
C
|
KD
|
GGF
|
| 2002–2006
|
S
|
V
|
MP
|
| 2006–2010
|
M
|
L
|
C
|
KD
|
| 2010–2018
|
S
|
V
|
MP
|
| 2018–
|
C
|
M
|
L
|
KD
|
| Presidium 2018–2022
|
| Ordförande
|
M
|
Inger Harlevi
|
| Förste vice ordförande
|
C
|
Björn Dahlström
|
| Andre vice ordförande
|
S
|
Jonathan Carlsson
|
Källa:[18]
| Presidium 2018–2022
|
| Ordförande
|
C
|
Eva Nypelius
|
| Förste vice ordförande
|
M
|
Jesper Skalberg Karlsson
|
| Andre vice ordförande
|
S
|
Meit Fohlin
|
Källa:[18]
| Nämnd |
Ordförande
|
Vice ordförande
|
| Hälso- och sjukvårdsnämnden
|
MP
|
Stefaan de Maecker
|
S
|
Leif Dahlby
|
| Kultur- och fritidsnämnden
|
S
|
Filip Reinhag
|
MP
|
Mona Malmström
|
| Miljö- och hälsoskyddsnämnden
|
MP
|
Isabel Enström
|
S
|
Hanna Lenholm
|
| Byggnadsnämnden
|
MP
|
Karl-Allan Nordblom
|
S
|
Meit Fohlin
|
| Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
|
V
|
Saga Carlgren
|
S
|
Håkan Ericsson
|
| Barn- och utbildningsnämnden
|
V
|
Brittis Benzler
|
S
|
Johnny Wiberg
|
| Patientnämnden
|
S
|
Pia Dyvander-Johansson
|
C
|
Anita Nordin
|
| Socialnämnden
|
S
|
Maria Björkman
|
V
|
Monica Eriksson
|
| Tekniska nämnden
|
S
|
Tommy Gardell
|
V
|
Per Edman
|
| Överförmyndarnämnden
|
S
|
Lennart Petersson
|
M
|
Magnus Jönsson
|
| Valnämnden
|
S
|
Claes-Göran Nilsson
|
C
|
Thomas Thomasson
|
Mandatfördelning i region Gotland, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]
| Valår | V | S | MP | FI | SD | NYD | GGF | ÖVR | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|
| 1970 | | 29 | | | | | | 33 | | | | 9 | | 71 | 87,5 | |
| 1973 | | 28 | | | | | | 33 | | | | 10 | | 71 | 90,0 | |
| 1976 | 1 | 27 | | | | | | | 27 | 6 | | 10 | | 71 | 90,4 | |
| 1979 | 4 | 27 | | | | | | | 23 | 6 | | 11 | | 71 | 89,5 | |
| 1982 | 4 | 30 | 1 | | | | | | 19 | 4 | | 13 | | 71 | 90,1 | |
| 1985 | 4 | 28 | 3 | | | | | | 18 | 7 | | 11 | | 71 | 88,4 | |
| 1988 | 4 | 28 | 6 | | | | | | 19 | 5 | | 9 | | 71 | 85,4 | |
| 1991 | 4 | 25 | 4 | | | 3 | | | 18 | 4 | 2 | 11 | | 71 | 85,1 | |
| 1994 | 4 | 30 | 5 | | | | 4 | | 15 | 2 | | 11 | | 71 | 85,1 | |
| 1998 | 7 | 23 | 4 | | | | 3 | | 15 | 3 | 3 | 13 | | 71 | 78,38 | |
| 2002 | 8 | 28 | 4 | | | | | | 13 | 4 | 3 | 11 | | 71 | 77,84 | |
| 2006 | 7 | 24 | 4 | | | | | | 17 | 4 | 1 | 14 | | 71 | 79,75 | |
| 2010 | 6 | 24 | 7 | | | | | | 15 | 4 | | 15 | | 71 | 82,64 | |
| 2014 | 7 | 21 | 8 | 1 | 3 | | | | 14 | 4 | | 13 | | 71 | 84,65 | |
| 2018 | 7 | 18 | 4 | 2 | 6 | | | | 18 | 3 | 2 | 11 | | 71 | 86,79 | |
- Övriga 1970–1973 var Mittenpartierna (c+fp)
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Vid Helgeand på Norra kyrkogatan inrättades på 1840-talet ett lasarett.[19] Visbys och Gotlands enda akutsjukhus idag är Visby lasarett som öppnades vid Strandgärdet den 10 februari 1903.[20] Hälso- och sjukvården styrs av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som är en politiskt styrd organisation som arbetar för Gotlands befolkning. Förvaltningen tillhör Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland.[21] Inom förvaltningen finns cirka 1 300 medarbetare och där finns i stort sett alla specialiteter som medicin, kirurgi, infektion, ögon, öron, barn, förlossning, gyn, ortopedi, operation, intensivvård, psykiatri, habilitering, rehabilitering, tandvård och primärvård.[22] Genom Visby lasaretts ställning som länssjukhus är resurserna dimensionerade för att klara de flesta specialiteter inom somatisk akut- och korttidsvård. Under 1970- och 1980-talet var frågan om byggande av nytt sjukhus föremål för omfattande diskussion. Kommunstyrelsen fattade 1990 beslut om byggstart för Förnyelse av Visby Lasarett. Beslutet innebar att Gotland skulle få ett modernt sjukhus med i princip samma bredd på utbudet av medicinska specialiteter som tidigare. Förnyelsen skedde i tre etapper mellan 1990 och 1997.[23]
Vårdcentraler återfinns i Roma, Slite, Hemse, Klintehamn samt på tre platser i Visby. Dessutom sker viss rådgivning genom Sjukvårdupplysningen.
Gotlands enda akutsjukhus är Visby lasarett. Vid behov av specialistvård har kommunen även avtal med andra landsting på fastlandet, i huvudsak med Stockholms läns landsting. Patienter kan transporteras akut med kommunens ambulanshelikopter.
Tillsammans med Stockholms län utgör Gotland Stockholms sjukvårdsregion, där Karolinska universitetssjukhuset är regionsjukhus.
Folktandvården på Gotland bedrivs av Gotlands kommun. Tandvårdskliniker finns på flera platser i kommunen, medan tandreglering, tandtekniskt laboratorium och käkkirurgi finns i Visby. Den käkkirurgiska verksamheten finns på Visby lasarett. Under 2006 kommer käkkirurgiska kliniken tillsammans med andra kliniker och specialiteter bilda Mun- och käkcentrum vid lasarettet.
Blasonering: I rött fält en stående vädur av silver med beväring av guld, förande ett på korsstav av guld fästat rött baner med bård och fem flikar av guld.
Vid kommunbildningen 1971 fanns, trots den stora mängden tidigare kommuner, endast ett kommunalt vapen, det för Visby stad med ett gudslamm (Agnus Dei) i rött fält. Den nya kommunen valde att utforma Gotlands kommunvapen på samma sätt som landskapet och länet, men med stadens röda färg på fältet för att skilja dem åt.
Gozo, Malta
Gammalsvenskby, Ukraina
Slagelse, Danmark
Mariehamn, Åland (Finland)
Soest, Tyskland
Valkeakoski, Finland
Tukums, Lettland
Kragerø, Norge
Ösel, Estland
Rhodos, Grekland- Lübeck, Tyskland
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7
- ^ läs online,
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2018 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2018, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online
- ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
- ^ [a b] Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Gotland.se, Om region Gotland, läst 1 april 2014 Arkiverad 7 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Gotlands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Regionfullmäktige”. Region Gotland. http://www.gotland.se/imcms/3206. Läst 14 juni 2012.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 17 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
- ^
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ http://www.postnummerservice.se/information/svenska-postnummer-och-postorter/gotland/gotland-kommun
- ^ ”Regionfullmäktiges ledamöter”. Region Gotland. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307204708/http://www.gotland.se/66909. Läst 7 mars 2017.
- ^ [a b] ”Så ser nya regionstyrelsen ut”. P4 Gotland. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=7064299. Läst 15 oktober 2018.
- ^ Hallberg, Maria (20 maj 2008). ”Borgarstaden 1830-1920”. Region Gotland. http://www.gotland.se/imcms/37574. Läst 29 januari 2012.
- ^ ”Visby lasarett 100 år 2003!”. Gotland.se. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524185443/http://www.gotland.se/imcms/7292. Läst 21 november 2011.
- ^ ”Så styrs hälso- och sjukvården”. Gotland.se. http://www.gotland.se/imcms/servlet/GetDoc?meta_id=1608. Läst 21 november 2011.
- ^ Holm, Ulrika, red (2011) (PDF). Gotland i siffror 2011. Region Gotland. sid. 44. http://www.gotland.se/imcms/1353. Läst 14 juni 2012 Arkiverad 6 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Eklund, Christina (mars 1998). ”Förnyelsen av Visby lasarett” (PDF). Gotland.se. sid. 1-2. http://www.gotland.se/imcms/servlet/GetDoc?meta_id=16534. Läst 21 november 2011.
Sverige
Europeiska unionen: Övriga länder
Finland
Thailand
Tyskland
Polen
Irak
Norge
Danmark
Turkiet
Afghanistan
Syrien
Iran
Sovjetunionen
Kina
/
Somalia
Bosnien och Hercegovina
Island
Wikimedia Commons har media som rör Gotlands kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
