Knäckebröd

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Knäckebröd.
Knäckebröd i en livsmedelsbutik i Sverige.

Knäckebröd (spisbröd, hårt bröd, hårdbröd) är jäst hårt bröd som härstammar från Sverige och vanligtvis bakas av råg.[1]

I Sverige är knäckebröd ett vanligt tillbehör till ärtsoppa, liksom till inlagd sill.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ursprungligen var knäckebröd ett förrådsbröd som hade hål i mitten för att hängas upp på torkstänger. Det bakades under 500-talet.[2]

Det hade till skillnad från de tjocka hårdbröden en utbredning som från början var begränsad till östra Värmland, men har blivit en svensk exportprodukt.[3] Knäckebröd i hushållet är vanligast i Sverige (siffror publicerade 2003); i Sverige har 85 procent av hushållen knäckebröd hemma, i Tyskland är det 45 procent och i Frankrike 8 procent.[1] I ett svenskt hushåll äts i genomsnitt fyra kg knäckebröd per person och år (publicerat 2004).[2]

Knäckebrödet blir industri[redigera | redigera wikitext]

"Hur man året om konserverar bröd i svenska familjer", från Travels in various countries of Europe, Asia and Africa(London, 1824).

De första knäckebrödsbagerierna kom till vid 1800-talets mitt. Näringsfrihetens införande påbörjades 1846 genom att avskaffa hantverkarnas skyldighet att tillhöra skråväsendet. Det första ”spisbrödsbageriet” blev "AU Bergmans enka" i Stockholm, som senare skulle komma att uppgå i Wasabröd. Sedan den tiden har hårt bröd allt mer blivit något hushållet köper färdigt istället för att baka själv.[2]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Knäckebröd är en sammansättning av orden "knäck(a)" och "bröd". Egentligen syftar knäck på ett verktyg med utstående taggar som skapade linjer och liknande vid tillverkning av bröd.[4]

Bakning[redigera | redigera wikitext]

Knäckebrödsbak 1911 i Värmland.

Knäckebröd bakas ut till tunna, flata kakor som får ett finmaskigt hålmönster av en brödnagg eller gropar av en kruskavel. Kakorna gräddas i hög värme under kort tid varefter de torkas. Eftersom knäckebrödet innehåller mindre än 10 procent vatten är dess hållbarhet mycket god, något som var ännu viktigare i äldre tider då andra konserveringsmöjligheter saknades.[5]

Knäckebröd är tämligen smakneutralt. Det bakas av osiktat, fiberrikt rågmjöl, men inblandning av andra mjölsorter förekommer, liksom av fint rågmjöl. Även rent veteknäcke förekommer. Rektangulära och runda former, ofta hålkakor, är vanliga. Det är möjligt att baka knäckebröd i hemmet, men det mesta knäckebrödet tillverkas industriellt.

Tillbehör[redigera | redigera wikitext]

Knäckebröd med färskost, tomat och ägg i England.

Traditionella pålägg på knäckebröd i Sverige är smör,[2] kaviar,[2] leverpastej med ättiksgurka eller saltgurka,[2] tunnhyvlad hårdost[2] och prickig korv[2].

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Exempel på olika typer av knäckebröd:

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Knäckebröd 03. Göteborgs-Posten, 2003.
  2. ^ [a b c d e f g h i] Sandra Qvist, Jens Linder (18 april 2004). ”Tuggmotstånd”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 3 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160503231014/https://www.dn.se/mat-dryck/reportage/tuggmotstand/. Läst 25 juni 2015. 
  3. ^ Nils-Arvid Bringéus. ”Knäckebröd”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kn%C3%A4ckebr%C3%B6d. Läst 25 juni 2015. 
  4. ^ Svenska Akademiens ordbok: Knäckebröd
  5. ^ Swahn, Jan-Öjvind (2003). Mathistorisk uppslagsbok. ISBN 978-91-89086-49-4 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]