Ärtsoppa
Ärtsoppa, i Sverige även känt som ärtor med fläsk[1] eller ärter med fläsk[1], är en klassisk maträtt i det svenska köket som tillagas på liknande sätt i många länder. Ingredienserna är bland annat gula ärtor, spad från kokt fläsk, lök och kryddor (vanligen peppar, senap, timjan och mejram). Ärtsoppa representerar den typ av matlagning i det traditionella allmogeköket där man lagade maten över elden på den öppna härden i en enda kittel i vilken man regelmässigt blandade vegetabiliska och animaliska råvaror. I vegetariska varianter av ärtsoppa avstår man från fläsk och fläskspad. Ärtsoppa har ett mycket högt biologiskt värde.
Ärtsoppa internationellt
[redigera | redigera wikitext]Ärtsoppa förekommer främst i Europa, USA och Kanada.[2] I vissa länder, till exempel Nederländerna, är det en nationalrätt.[3] Rätten är dessutom populär i Ryssland, Iran, Irak och Indien.[2] I Indien kryddas den med curry.[2]
Sverige
[redigera | redigera wikitext].jpg)
Ärtsoppa har under lång tid varit en relativt vanlig maträtt, särskilt inom militären och skolorna. Den är inte lika vanlig i skolorna och på lunchserveringar under 2020-talet. Enligt mathistorikern Richard Tellström är ärtsoppan på väg att försvinna från skolorna och serveringarna till följd av att unga personer har svårare att uppskatta maträtten.[4]
I Sverige är konsumtion av ärtsoppa belagt åtminstone sedan 1200-talet.[2] Ärtsoppa hörde till författaren August Strindbergs absoluta favoriträtter.[5] "Gudamat" har han kallat den. Uttrycket förknippade han inte specifikt med just ärtsoppa, utan maträtter han uppskattade och var inriktad på för stunden.[6] Det sägs att kung Erik XIV blev förgiftad av arsenik i ärtsoppa 1577. Det är fastställt att han avled av arsenikförgiftning, men det saknas säkra bevis på att arseniken fanns i ärtsoppa.[7]
En gammal tradition i Sverige är att servera ärter med fläsk på torsdagar. Under den katolska tiden var fredag en köttfri dag och då kunde man äta ärter med fläsk som torsdagsmat i Sverige. Ärter med fläsk eller alternativt kött var då redan en vanlig maträtt.[8]
Den katolske biskopen Hans Brask hade i sin hushållsbok från 1520-talet två veckodagsplacerade ärtsoppor, dels på måndagar (en fastedag, och då serverad med sälspäck som räknades som fisk) och dels på fredagar (en fastedag och då serverad vegetarisk).[9]
Enligt en bok av Mats Morell från 1989 hänger torsdagsplaceringen samman med utvecklingen av lasaretts- och fattighusmåltidsordningar från 1600-talet och framåt. Bland annat serverade Västerås hospital år 1620 ärtsoppa med fläsk eller kött på torsdagar, och det fortsatte på 1730-talet.[10] Denna typ av offentliga kök gjorde stora årliga livsmedelsupphandlingar och behövde då bestämma matsedeln lika lång tid i förväg enligt ett rullande veckoschema, vanligen i tvåveckorsintervaller. Den allmänna värnplikten och regementsmatsalarna byggdes i början av 1900-talet men också skolmatsalarnas menyer skapades när skolmaten blev allmän på 1950-talet. De offentliga kökens repetitiva matsedlar betydde mycket för att popularisera denna husmanskost. Ärtsoppa med fläsk fick också torsdagsplacering hos kyrkoherden Widebeck i Jäder utanför Strängnäs på 1790-talet, men på fredagar åt han den utan något kött eller fisk, och samtidigt fick hans tjänstefolk ärtvälling med kokt fläsk (alternativet får- eller svinrygg) på torsdagar.[11] Kyrkoherdens pigor och drängar kunde också ibland få ärtsoppa med sill.[12]
Kokt, salt fläsk var en ovanlighet i medeltidens kokkonst, men ärtorna var ett festligt alternativ till kål och rovor. Gula ärtor blev vanliga i mitten av 1800-talet.[4] Olika köttslag har serverats i ärtsoppan genom tiderna, från nötkött och fårkött till fisk och säl. Under 1800-talets andra hälft ökar svinproduktion stort i Sverige och då blir fläsk det billigaste köttet att ha i soppan. Ibland serveras varm punsch till ärtsoppa. Det finns ingen dokumenterad förklaring till det.[2] Någon form av pannkaka med sylt brukar serveras som efterrätt till ärtsoppa, men det är en senare tradition.[8]
Forna tiders svenska krigshärar hade ärtsoppa och surströmming som basföda, eftersom torkade ärtor och surströmming har lång hållbarhet.[2]
Finland
[redigera | redigera wikitext]
I hela Finland är det en mycket vanlig maträtt.[13] Ärtsoppan tillagas på gröna ärtor istället för gula, och kokas i tre timmar istället för en och en halv, som är det brukliga.[13] Den långa koktiden ger en grötaktig konsistens. I Karelen och södra Savolax har ärtsoppa varit huvudrätt på bröllop och begravningar.[13]
Norge
[redigera | redigera wikitext]I Norge tillagades ärtsoppa traditionellt på våren och vid påsk.[13] För att få mer färg på ärtsoppan innehåller den, till skillnad från Sverige och Finland, även potatis, morot och grönsaker.[13]
Danmark
[redigera | redigera wikitext]I Danmark kallas ärtsoppa för gule ærter[14] och även där tillsätts rotfrukter och grönsaker i soppan. Fläsk/korvar och senap serveras som tillbehör vid sidan om.
Island
[redigera | redigera wikitext]På Island används saltat lammkött till ärtsoppan.[13] Där serveras ärtsoppa ofta på fettisdagen.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Crème Ninon är en soppa gjord på gröna ärtor och champagne.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 ”Fråga: Är det någon skillnad på ärtor och ärter?”. frageladan.isof.se. https://frageladan.isof.se/faqs/23676. Läst 21 februari 2026.
- 1 2 3 4 5 6 Sanningen om ärtsoppan inkl. internationella recept Arkiverad 29 december 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ↑ http://www.coquinaria.nl/english/recipes/Dutchpeasoup.htm Arkiverad 2 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (nederländska)
- 1 2 Sveriges Radio (28 september 2023). ”Vår äldsta maträtt: ärtsoppa. Och annat man kan göra med gula ärtor. - Meny”. www.sverigesradio.se. https://www.sverigesradio.se/avsnitt/var-aldsta-matratt-artsoppa-och-annat-man-kan-gora-med-gula-artor. Läst 21 februari 2026.
- ↑ ”Till bords med Strindberg”. Bonnier Fakta. https://www.bonnierfakta.se/bocker/163016/till-bords-med-strindberg/. Läst 21 februari 2026.
- ↑ Carl Grimberg. ”551 (Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/9/0553.html. Läst 21 februari 2026.
- ↑ ”Sveriges kvalitetssajt för nyheter”. SvD.se. http://blog.svd.se/kunglighistoria/2010/02/17/artsoppa-och-arsenik/. Läst 8 april 2021.
- 1 2 ”Ärter - Institutet för språk och folkminnen”. www.isof.se. Arkiverad från originalet den 4 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210304121840/https://www.isof.se/matkult/baljvaxter/arter.html. Läst 8 april 2021.
- ↑ Gröntoft, Magnus, m.fl. (red) (2016). Biskop Brasks måltider; Svensk mat mellan medeltid och renässans. sid. 39,41. Läst 21 mars 2021
- ↑ Morell, Mats (1989). Studier i den svenska livsmedelskonsumtionens historia : hospitalhjonens livsmedelskonsumtion 1621-1872. sid. 182-192. Läst 21 mars 2021
- ↑ Hagdahl, Charles Emil (1891). Kok-konsten som vetenskap och konst. sid. 21, 24. Läst 21 mars 2021
- ↑ Hagdahl, Charles Emil (1891). Kok-konsten som vetenskap och konst. sid. 25. Läst 21 mars 2021
- 1 2 3 4 5 6 ”Matkulturen i Norden”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304191445/http://www.vasa.abo.fi/vos/vosusers/aherala/husliga/Interrail/norden.htm. Läst 13 september 2013.
- ↑ ”gule ærter” (på danska). Lex. 14 januari 2026. https://lex.dk/gule_%C3%A6rter. Läst 25 februari 2026.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Ärtsoppa.
