Ärtsoppa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nederländsk ärtsoppa
Färdiglagad svensk ärtsoppa i s.k. rullpack
Ingemar Johansson äter ärtsoppa i filmen För tapperhet i tält från 1965.

Ärtsoppa, i Sverige även känt som ärtor med fläsk eller ärter med fläsk, är en klassisk maträtt i husmanskosten som tillagas på liknande sätt i många länder. Ingredienserna är bland annat gula ärtor, spad från kokt fläsk, lök och kryddor (vanligen peppar, senap, timjan och mejram). Ärtsoppa representerar den typ av matlagning i det traditionella allmogeköket där man lagade maten över elden på den öppna härden i en enda kittel i vilken man regelmässigt blandade vegetabiliska och animaliska råvaror. I vegetariska varianter av ärtsoppa avstår man från fläsk och fläskspad. Ärtsoppa har ett mycket högt biologiskt värde.

Ärtsoppa internationellt[redigera | redigera wikitext]

Ärtsoppa förekommer främst i norra Europa och delar av Centraleuropa, USA och Kanada.[1] Rätten är dessutom populär i Ryssland, Iran, Irak och Indien.[1] I Indien kryddas den med curry.[1]

Tradition i Norden[redigera | redigera wikitext]

I Finland är det en mycket vanlig maträtt i hela landet.[2] Ärtsoppan tillagas på gröna ärtor istället för gula, och kokas i tre timmar istället för en och en halv, som är det brukliga.[2] I Karelen och södra Savolax har ärtsoppa varit huvudrätt på bröllop och begravningar.[2]

I Norge tillagades ärtsoppa traditionellt på våren och vid påsk.[2] För att få mer färg på ärtsoppan innehåller den även potatis, morot och grönsaker.[2] Till skillnad mot Sverige och Finland.[2]

I Danmark kallas ärtsoppa för gule ærter och även där tillsätts rotfrukter och grönsaker i soppan. Fläsk/korvar och senap serveras som tillbehör vid sidan om.

På Island används saltat lammkött till ärtsoppan.[2] Där serveras ärtsoppa ofta på fettisdagen.

Ärtsoppa i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige är konsumtion av ärtsoppa belagt åtminstone sedan 1200-talet.[1] Ärtsoppa med fläsk hörde till författaren August Strindbergs absoluta favoriträtter. "Gudamat" kallade han den. Ärtsoppa är idag en relativt vanlig maträtt, särskilt inom militären och skolorna.

Att "ärtor med fläsk" blivit torsdagsmat i Sverige beror sannolikt på att fredagen under katolsk medeltid var fastedag och att en sådan dag brukade föregås av en stadig festmåltid. Kokt, salt fläsk var en bas i medeltidens kokkonst och ärtorna var ett festligt alternativ till kål och rovor som till vardags var det vanliga tilltugget till fläsket. Av tradition serveras numera ibland varm punsch till ärtsoppa. Det finns ingen dokumenterad förklaring till det[1], men troligen härstammar skicket från 1700-talets officersmässar, där punschen sades minska ärtinducerade väderspänningar. Denna tradition upptogs av nationalromantiska studenter i samband med 1800-talets nationalism där punsch konsumerades friskt. Efterrätten till ärtsoppa är traditionellt någon form av pannkaka med sylt.

Forna tiders svenska krigshärar hade ärtsoppa och surströmming som basföda, eftersom torkade ärtor och surströmming har lång hållbarhet.[1]

Ärtsoppa, som den serveras på en torsdag i finska armén.

Att också ärtsoppan "ordnar till" förstoppade beväringars magar inför permissionen över kommande helg kan ha bidragit till bibehållandet inom det militära.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Sanningen om ärtsoppan inkl. internationella recept
  2. ^ [a b c d e f g] ”Matkulturen i Norden”. http://www.vasa.abo.fi/vos/vosusers/aherala/husliga/Interrail/norden.htm. Läst 13 september 2013.