Krångede

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För företaget, se Krångede AB. För kraftverket, se Krångede kraftverk.
Krångede
Döviken och del av Krångede
Småorter
Flygfoto över Kraftverket vid Krångede från 1996.
Flygfoto över Kraftverket vid Krångede från 1996.
Land Sverige Sverige
Landskap Jämtland
Län Jämtlands län
Kommun Ragunda kommun
Distrikt Ragunda distrikt
Koordinater 63°8′50″N 16°7′0″Ö / 63.14722°N 16.11667°Ö / 63.14722; 16.11667
Area
 - Krångede 16 ha (1990)[1]
 - Döviken 33 ha (2010)[2]
Folkmängd
 - Krångede 57 (1990)[1]
 - Döviken 67 (2010)[2]
Befolkningstäthet
 - Krångede 3,56 inv./ha
 - Döviken 2,03 inv./ha
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Småortskod
 - Krångede S8193[1]
 - Döviken S8045[3]
Ortens läge i Jämtlands län
Red pog.svg
Ortens läge i Jämtlands län
Krångede kraftverksmuseum, juni 2017

Krångede är en by och ett vattenkraftverk vid Indalsälven i Ragunda distrikt (Ragunda socken) i Ragunda kommun i östra Jämtland. Kraftverket är det största i Indalsälven och det största i Sverige som uppförts i enskild regi.

SCB har för bebyggelsen i östra delen av byn samt hela bebyggelsen i grannbyn i öster Döviken avgränsat en småort namnsatt till Döviken och del av Krångede.

Historia[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 1920-talet bodde endast ett 70-tal personer i Krångede-Döviken-området. Kraftverksbygget åren 1931–1936 skapade en kraftig tillväxt av orten. Under utbyggnadstiden levde omkring 1 000 personer i Krångede. Med ett slag fick Krångede nästan stadskaraktär. Vattenrallarna kom med monteringsfärdiga hus. Krångede blev en liten tätort och kallades i folkmun för "Trångbo". Nästan alla samhällsfunktioner kom på plats, inklusive en polisstation med arrestlokal. Två matserveringar och fyra livsmedelsaffärer etablerades. Den tiden har beskrivits som en tid med Klondikestämning.

I Krångede fanns det på 30-talet flera affärer, bland annat två ekiperingsaffärer. Öster om Krångede (cirka 1,5 km) fanns det fyra livsmedelsaffärer: Jönssons, Olssons, Kooperativa och Handelsbolaget. Det vill säga totalt 8 livsmedelsaffärer om nu 4 är korrekt för Krångede. Det fanns också ett tegelbruk på Sahlins fastighet. Där fanns också posten (Almströms), ett bageri (Fagerströms) och en modeaffär (Thyra Gisslén).

Skolan måste också utvidgas. I den gamla skolan på backen vid Stigstorp gick klasserna 5–6. Hos Almströms (Posten) var det skola i två hus: bryggstugan (klass 1–2), där även Handelsbolaget var inhyst, och ladugårdsbyggnaden (klass 3–4).

På några få år förändrades byarna Krångede och Döviken från lugna jordbruksbyar till ett område med mycket livlig verksamhet och med problem. Det var också under en depressionsperiod. Det byggdes Folkets Hus (1932) och en dansbana. Varje sommar kom det tivoli och cirkus till området och dessa höll vanligtvis till hos Ehingers nu Karl-Erik Dahlgrens fastighet.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Döviken och del av Krångede 1990–2010[4][5][6]
År Folkmängd Areal (ha)
1990
  
81 32#
1995
  
68 33#
2000
  
62 34#
2005
  
61 33#
2010
  
67 33#
Anm.:
 # Som småort.
Befolkningsutvecklingen i Krångede 1960–1990[7][8]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
177 ¤
1990
  
57 16#
Anm.: 1990 som del av Krångede.
 ¤ Som tätortsbebyggelse med 150-199 invånare
 # Som småort.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Småorter 1990 : Befolkningskoncentrationer i glesbygd, Statistiska centralbyrån, 11 april 1995, s. 51, läs online
  2. ^ [a b] Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km2 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, Statistiska centralbyrån, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016
  3. ^ Småorter 1990 : Befolkningskoncentrationer i glesbygd, Statistiska centralbyrån, 11 april 1995, s. 50, läs online
  4. ^ Statistiska centralbyrån: Småorter 1990 sida 52 i pdf:en
  5. ^ Statistiska meddelanden: Småorter 1995 sida 58 i pdf:en
  6. ^ Statistiska centralbyrån Landareal per småort (orter med 50-199 invånare), folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1995 - 2010
  7. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 118 i pdf:en
  8. ^ Statistiska centralbyrån: Småorter 1990 sida 53 i pdf:en