Ragunda kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Ragunda.
Ragunda kommun
Kommun
Ragunda vapen.svg
Fri vapensköld för Ragunda kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land  Sverige
Län Jämtlands län
Landskap Jämtland
Domsaga Östersunds domsaga[1]
Läge 63°6′0″N 16°21′0″Ö / 63.10000°N 16.35000°Ö / 63.10000; 16.35000
Centralort Hammarstrand
Areal 2 633,1 km² (2015-01-01)[2]
35:e största (av 290)
 - land 2 510,96 km²
 - vatten 122,14 km²
Folkmängd 5 408 (2016-03-31)[3]
270:e största (av 290)
Befolkningstäthet 2,15 invånare/km²[3][2]
268:e högsta (av 290)
GeoNames 2683605
Kommunkod 2303[4]
Tätortsgrad (%) 44,9 (2010)[5]
Antal anställda 525 (2014-11)[6]
Ragunda Municipality in Jämtland County.png
Webbplats: www.ragunda.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal

Ragunda kommun är en kommun i Jämtlands län i landskapet Jämtland i Sverige. Centralort är Hammarstrand.

Kommunen har 5 408 invånare (2016-03-31), vilket befolkningsmässigt sett gör den till den minsta i Jämtlands län.[3]

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Borgvattnet, Fors, Ragunda och Stugun. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Borgvattnets landskommun i Stuguns landskommun.

Ragunda kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Ragunda landskommun. 1974 införlivades Fors och Stuguns kommuner. [7]

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Jämtbygdens domsaga och kommunen ingår sedan 1982 i Östersunds domsaga.[8]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ragunda kommunvapen

Blasonering: I fält av silver en av vågskura bildad stam, fyra gånger vågskuredelad av blått och silver, samt däröver två framkommande, uppåtriktade röda blixtar i kors, överlagda med en blå tall.[9]

Detta vapen fastställdes för Fors landskommun 1958. Vid sammanläggningen valdes Ragundas namn, men Fors vapen och detta registrerades för den nya kommunen hos Patent- och registreringsverket.[10] Även Stuguns landskommun hade ett vapen, från 1947, men dess giltighet upphörde.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Ragunda kommun 1970–2010[11]
År Folkmängd
1970
  
8 473
1975
  
7 826
1980
  
7 571
1985
  
7 336
1990
  
7 078
1995
  
6 748
2000
  
6 313
2005
  
5 796
2010
  
5 590

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 586, eller 10,77 % av befolkningen (hela befolkningen: 5 440 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 574, eller 4,79 % av befolkningen (hela befolkningen: 6 079 den 31 december 2002).[12]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Ragunda kommun 5 440 personer. Av dessa så var 526 personer (9,7 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[13]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt (socknar) inom Ragunda kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[14]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns fyra tätorter i Ragunda kommun.[15]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2010. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Folkmängd
1 Hammarstrand &&&&&&&&&&&01052.&&&&&01 052
2 Stugun &&&&&&&&&&&&0659.&&&&&0659
3 Västra Bispgården &&&&&&&&&&&&0518.&&&&&0518
4 Östra Bispgården &&&&&&&&&&&&0279.&&&&&0279

Politik[redigera | redigera wikitext]

Socialdemokraterna har historiskt haft en stark ställning i Ragunda kommun. Man hade egen majoritet i kommunfullmäktige fram till 1991, återfick egen majoritet 1994 och förlorade den igen 1998 då man inledde ett minoritetsstyre med stöd av Vänsterpartiet. Det samarbetet varade till 2001 då Socialdemokraterna ville lägga ner några byskolor som en del i kommunens ekonomiska sanering (kommunen hade förlorat över 130 miljoner kronor på sju år). Vänsterpartiet vägrade och deltog inte vid fullmäktigevoteringen. När beslut skulle tas i frågan saknades även en Socialdemokrat som ersattes av en Centerpartist (regelbrott) och Socialdemokraternas förslag föll med en rösts marginal. Detta fick Socialdemokraterna att avgå och efter förhandlingar inleddes ett samarbete med Centerpartiet, ett samarbete som fortsatte efter kommunvalet 2002. Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet har alla åkt ur och kommit in i fullmäktige vid olika tillfällen. 1998 minskade mandaten i kommunen med 14, från 45 till 31. I valet till kommunfullmäktige 2010 fick Socialdemokraterna åter egen majoritet.

Kommunfullmäktige 2006–2010[redigera | redigera wikitext]

Inför kommunvalet 2006 ingick Folkpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna en lokal valsamverkan, Allians för Ragunda. Stämningen mellan företrädarna för Centerpartiet och Allians för Ragunda har varit kylig sedan långt tillbaka och innan valet var samarbete dem emellan inte aktuellt. Stämningen mellan Socialdemokraternas och Vänsterpartiets företrädare har inte heller varit särskilt bra, något som sitter i sedan skolfrågan 2001 (se ovan). Därför var det ingen större nyhet att Centerpartiet och Socialdemokraterna fortsatte sitt samarbete efter valet. Socialdemokraterna tappade visserligen många väljare till Vänsterpartiet och Allians för Ragunda, även Centerpartiet tappade väljare men lyckades behålla sina mandat. De var trots det fortfarande de två största partierna och tillsammans hade de en stor majoritet i kommunfullmäktige (20 av 31 mandat).

Politisk turbulens uppstod i kommunen i slutet av 2008 och början av 2009, främst kopplat till kommunalrådet Yngström, varvid Centerpartiet lämnade samarbetet med Socialdemokraterna. Det politiska läget är för tillfället oklart och Socialdemokraterna styr i minoritet.

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Jim Salomonsson
Förste vice ordförande
S
Elisabeth Yngström
Andre vice ordförande
C
Göran Boström
Ordförande Nämnd Vice ordförande
S
Jonas Andersson Kommunstyrelsen
S
Lennart Skoog
S
Annica Eklund Bygg- och miljönämnden
S
Roger Östlund
S
Annica Eklund Överförmyndarnämnden
S
Roger Östlund
S
Jim Salomonsson Valnämnden
S
Mårten Ulander

Mandatfördelning i Ragunda kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP AL SD ÖVR AfR C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 3 16 7 2 1 2
3 16 7 2 2
31 89,6
28
1973 3 24 2 12 2 2
3 24 2 12 2 2
45 91,4
38 7
1976 2 23 2 12 2 1 3
2 23 2 12 2 3
45 91,5
35 10
1979 2 25 12 2 1 3
2 25 12 2 3
45 89,8
32 13
1982 1 27 2 10 2 3
27 2 10 2 3
45 90,9
32 13
1985 2 26 2 10 2 3
2 26 2 10 2 3
45 88,7
34 11
1988 2 24 3 11 2 3
2 24 3 11 2 3
45 83,8
31 14
1991 2 22 2 1 12 1 1 4
2 22 2 12 4
45 83,4
25 20
1994 3 26 2 11 3
3 26 2 11 3
45 84,7
27 18
1998 5 14 2 6 4
5 14 2 6 4
31 79,40
18 13
2002 4 16 7 1 3
4 16 7 3
31 73,59
17 14
2006 5 13 6 7
5 13 6 7
31 75,43
15 16
2010 2 18 4 7
2 18 4 7
31 78,07
16 15
2014 2 15 1 4 5
2 15 4 5
27 80,87
12 15
  • Övriga 1973–1976 var Kommunens väl.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Ragunda kommun är en av Sveriges kraftverkstätaste kommuner med nio vattenkraftverk inom kommungränsen som sammanlagt producerar 10 procent av Sveriges vattenburna el.

Thailändska paviljongen (King Chulalongkorn Memorial).

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Ragunda kommun är kanske mest känt för Döda fallet och minnesbyggnaden Thailändska paviljongen (King Chulalongkorn Memorial). Ragunda har också Sveriges högsta kommunalskatt, på 34,17 % (2011).[16] Nu senast är det teatern "En midsommarnattsdröm" av William Shakespeare med Sven Wollter & Kim Anderzon i rollerna som har dragit mycket uppmärksamhet till kommunen.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Thailands huvudstad Bangkok är en av Ragunda kommuns vänorter.

Ragunda kommun har fyra vänorter:

Ort och land Sedan
Thailand Bangkok, Thailand[17][18]  ?
Norge Stjørdal, Norge 1985
Finland Karstula, Finland 1985
Danmark Broby, Danmark* 1985

*I formell mening har utbytet upphört genom kommunreformen i Danmark den 1 januari 2007. Broby och ytterligare fyra kommuner bildade då Fåborg-Midtfyns kommun.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Portal Jämtlandsportalen


Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  3. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2016”. Statistiska centralbyrån. 12 maj 2016. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/403072/. Läst 14 maj 2016. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  6. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  10. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  11. ^ SCB - Folkmängd efter region och tid.}
  12. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
  13. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  16. ^ SCB: Kommunalskatterna 2011: 20 kommuner ändrar skatten nästa år., pressmeddelande Nr 201:352, 2010-12-13. Läst 2011-06-19.
  17. ^ Officiella webbplatsen
  18. ^ Officiella webbplatsen

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]