Ragunda kommun

För andra betydelser, se Ragunda.
Ragunda kommun
Kommun
Hammarforsens Kraftverk
SloganAnnorlunda Ragunda / En annorlunda kommun
Kommunens vapen.
Ragunda kommunvapen
LandSverige
LandskapJämtland
LänJämtlands län
CentralortHammarstrand
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd5 135 ()[1]
Areal2 632,91 kvadratkilometer ()[2]
- därav land2 510,89 kvadratkilometer[2]
- därav vatten122,02 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet2,05 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater63°06′N 16°21′Ö / 63.1°N 16.35°Ö / 63.1; 16.35
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsÖstersunds domkrets (–)
Jämtbygdens domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2452[3]
Anställda475 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2303
GeoNames2683605
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Ragunda kommun är en kommun i Jämtlands län i landskapet Jämtland i Sverige. Centralort är Hammarstrand.

Kommunen hittas i det mellannorrländska bergkullområdet och består till 91 procent av skog. Genom landskapet rinner Indalsälven. Sedan gammalt är basnäringen i kommunen jord- och skogsbruk, även om andelen minskat. Därtill har kommunen en stor elproduktionen, men också verkstadsindustri.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit negativ. Historiskt har Socialdemokraterna haft en stark ställning i kommunen, efter 84 års styre lämnade de dock över makten till Centerpartiet, Kristdemokraterna och det lokala partiet Allt för Ragunda. Mandatperioden 2022–2026 styr samma partier, men i koalitionen inkluderas även Moderaterna.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Borgvattnet, Fors, Ragunda och Stugun. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Borgvattnets landskommun i Stuguns landskommun.

Ragunda kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Ragunda landskommun. 1974 införlivades Fors och Stuguns kommuner. [5]

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Jämtbygdens domsaga och kommunen ingår sedan 1982 i Östersunds domsaga.[6]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Sjön Gesunden. Vid denna finns spår av uråldrig vulkanisk aktivitet.

Kommunen hittas i det mellannorrländska bergkullområdet. Berggrunden utgörs primärt av gnejser och graniter. De relativt plana ytorna på höjderna har branta stup ner mot omgivande lågområden med granskog och stora långsträckta myrar. Den mäktiga Indalsälven flyter genom kommunen, liksom dess biflöde Ammerån. Dessa vattendrag är djupt nedskurna i dalgångarnas finkorniga sediment och det har bildats raviner och branta nipor.[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]

Ragunda kommun Hela riket






  Bebyggelse (1,7 %)
  Skog (91,2 %)
  Öppen myrmark (5,4 %)
  Jordbruksmark (1,2 %)
  Övrig mark (0,5 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

Döda fallet.

År 2022 fanns 22 naturreservat i Ragunda kommun.[9] Ett av dessa är Döda fallet, ett område med en lång historia. Döda fallet var ursprungligen ett 35 meter högt vattenfall, Storforsen, som liksom Ragundasjön torrlades 1796 efter ett misslyckat försök att bygga en flottningskanal. Det rättsliga efterspelet pågick ända in på 1970-talet.[10] Ett annat exempel på reservat i kommunen är Snedmyran som även är skyddat som Natura 2000-område. Området utgörs bland annat myr och där växer arter som de säll­synta orkidéerna guckusko och norna.[11]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar – Borgvattnets, Fors, Ragunda och Stuguns församling.

Distrikt (socknar) inom Ragunda kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[12] Borgvattnet, Fors, Ragunda och Stugun.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns fyra tätorter i Ragunda kommun.[13]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Folkmängd
1 Hammarstrand &&&&&&&&&&&01116.&&&&&01 116
2 Stugun &&&&&&&&&&&&0599.&&&&&0599
3 Västra Bispgården &&&&&&&&&&&&0496.&&&&&0496
4 Östra Bispgården &&&&&&&&&&&&0249.&&&&&0249

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Socialdemokraterna har historiskt haft en stark ställning i Ragunda kommun. Partiet hade egen majoritet i kommunfullmäktige fram till 1991, återfick egen majoritet 1994 och förlorade den igen 1998. Partiet inledde då ett minoritetsstyre med stöd av Vänsterpartiet. Det samarbetet varade till 2001 då Socialdemokraterna ville lägga ner några byskolor som en del i kommunens ekonomiska sanering (kommunen hade förlorat över 130 miljoner kronor på sju år). Vänsterpartiet vägrade och deltog inte vid fullmäktigevoteringen. När beslut skulle tas i frågan saknades även en socialdemokrat som ersattes av en Centerpartist (regelbrott) och Socialdemokraternas förslag föll med en rösts marginal. Detta fick Socialdemokraterna att avgå och efter förhandlingar inleddes ett samarbete med Centerpartiet, ett samarbete som fortsatte efter kommunvalet 2002. I valet till kommunfullmäktige 2010 fick Socialdemokraterna åter egen majoritet.

Inför kommunvalet 2006 ingick Folkpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna en lokal valsamverkan, Allians för Ragunda. Stämningen mellan företrädarna för Centerpartiet och Allians för Ragunda var kylig sedan länge och innan valet var samarbete dem emellan inte aktuellt. Stämningen mellan Socialdemokraternas och Vänsterpartiets företrädare var även den frostig, något som kunde härledas till skolfrågan 2001 (se ovan). Därför fortsatte Centerpartiet och Socialdemokraterna fortsatte sitt samarbete mandatperioden 2006–2010. Socialdemokraterna tappade visserligen många väljare till Vänsterpartiet och Allians för Ragunda, även Centerpartiet tappade väljare men lyckades ändå behålla sina mandat. De styrande partierna var, trots tappat, de två största partierna och tillsammans hade de en tydlig majoritet i kommunfullmäktige (20 av 31 mandat).

Politisk turbulens uppstod i kommunen i slutet av 2008 och början av 2009, främst kopplat till kommunalrådet Yngström. Detta medförde att Centerpartiet lämnade samarbetet med Socialdemokraterna. Det politiska läget var därefter oklart men Socialdemokraterna fortsatte styra i minoritet. Efter valet 2010 samlade Socialdemokraterna 18 av 31 mandat och kunde fortsätta styra I majoritet.

Mandatperioden 2014–2018 fortsatte Socialdemokraterna styra i majoritet.[14] Efter att partiet styrt kommunen i 84 år skedde ett maktskifte 2018 då en majoritetskoalition bestående av Centerpartiet, Allt för Ragunda och Kristdemokraterna tog över makten.[15] Mandatperioden 2022–2026 fortsätter samma koalition styra, nu i minoritet, och tillsammans med Moderaterna.[16]

Politik[redigera | redigera wikitext]

År 2004 gick det sittande kommunalrådet Elisabet Yngström (S) ut med att hon ansåg att kommunen skulle styckas upp och fördelas till bland annat Bräcke, Östersund, Sundsvall och Sollefteå. Detta hade tidigare varit ett förslag från oppositionen med anledning av den ringa befolkningen i kommunen.[17] År 2008 meddelade Yngström, fortfarande kommunalråd, att det låga invånarantalet medförde att organisationen skulle minskas. Därför varslades både kommunchefen och ekonomichefen om uppsägning. Hon fortsatte verka för en kommunsammanslagning och menade att "Det finns en smärtgräns för hur liten en kommun kan bli och dit har vi snart nått".[18] Därefter lades ett storvarsel inom kommunen som fick Vänsterpartiet att se rött. Vänsterpartisten Eija Dibba sa i början av 2009 att "Vi skulle hoppas på att Elisabet Yngström tar en timeout, till exempel för att fundera på vad det är som har gått snett".[19] Under 2010 kom en kritisk rapport från revisorerna. Av den framgick att kommunen "inte formellt eller praktiskt levt upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning". I samband med detta avgick kommunalrådet Yngström.[20]

Mandatperioden 2022–2026 meddelade styret bland annat att ”Vi ska ta fram en plan för turismutveckling tillsammans med näringslivet och fokusera på åtgärder som stärker kommunens näringslivsutveckling". I planen ingick också att "avyttra delar av kommunens fastighetsinnehav för att få ordning på ekonomin".[16]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

År 1998 minskade antalet mandat i kommunfullmäktige med 14, från 45 till 31 mandat.[källa behövs] Ännu en minskning av mandaten skedde 2014, då ner till 27 mandat.[14] Senare har mandaten minskats än mer och 2018 var de 25.[15]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2022–2026[21]
Ordförande AFR Birgitta Orrebo
Förste vice ordförande C Isak Lexner
Andre vice ordförande S Jonas Andersson

Mandatfördelning i Ragunda kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet har alla åkt ur och kommit in i fullmäktige vid olika tillfällen.

ValårVSMPALSDÖVRAfRCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19703167212
316722
3189,6
28
197332421222
32421222
4591,4
387
1976223212213
22321223
4591,5
3510
197922512213
2251223
4589,8
3213
198212721023
2721023
4590,9
3213
198522621023
22621023
4588,7
3411
198822431123
22431123
4583,8
3114
19912222112114
2222124
4583,4
2520
19943262113
3262113
4584,7
2718
1998514264
514264
3179,40
1813
2002416713
41673
3173,59
1714
200651367
51367
3175,43
1516
201021847
21847
3178,07
1615
2014215145
21545
2780,87
1215
2018193381
9338
2582,99
1311
202211032612
103262
2581,01
1411
  • Övriga 1973–1976 var Kommunens väl
  • I valet 2018 blev ett av SD:s mandat obesatt
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2022–2026 har kommunstyrelsen 11 ledamöter. Av dessa tillhör fem ledamöter Socialdemokraterna och fyra Centerpartiet. Allt för Ragunda, Moderaterna och Sverigedemokraterna har en ledamot vardera. Ordförande är centerpartisten Mikael Westin.[22]

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Avser mandatperioden 2022–2026[22]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Bygg- och miljönämnden C Margareta Nordling C Samuel Westin
Överförmyndarnämnden - Ej klart - Ej klart
Valnämnden KD Karl-Erik Lundin C Annika Näsström
Krisledningsnämnden C Mikael Westin M Maud Herkules

Dessutom finns tre gemensamma nämnder:

  • Gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner
  • Gemensamma nämnden för sammanhållen upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter
  • Gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Ragunda kommun har fyra vänorter:

Ort och land Sedan
Thailand Bangkok, Thailand[23][24] ?
Norge Stjørdal, Norge 1985
Finland Karstula, Finland 1985
Danmark Broby, Danmark* 1985

*I formell mening har utbytet upphört genom kommunreformen i Danmark den 1 januari 2007. Broby och ytterligare fyra kommuner bildade då Fåborg-Midtfyns kommun.

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Sedan gammalt är basnäringen i kommunen jord- och skogsbruk, även om andelen minskat. Därtill har kommunen en stor elproduktionen, men också verkstadsindustri. Bland företag inom den senare sektorn hittas exempelvis Z-Lyften Produktion AB ZEPRO som tillverkar bakgavellyftar. Under 2000-talet har även tjänsteföretag etablerat sig i kommunen.[7] I kommunen finns de tre samebyarna Ohredahke, Jiingevaerie och Jovnevaerie.[25]

Energi[redigera | redigera wikitext]

Ragunda kommun är en av de kommuner i Sverige som producerar mest vattenkraft. År 2022 fanns också 56 vindkraftverk och fler planerades. Men i och med att energiproduktionen genererade för lite skatteintäkter till kommunen, exempelvis går fastighetsskatt för vind- och vattenkraftanläggningar till staten, har kommunfullmäktige sagt nej till fortsatt utbyggnad.[26][27]

Turism[redigera | redigera wikitext]

Thailändska paviljongen (King Chulalongkorn Memorial).

Minnesbyggnaden Thailändska paviljongen, King Chulalongkorn Memorial, tillkom som ett minne av kung Chulalongkorns besök på platsen 1897. Den lockar årligen mellan &&&&&&&&&&&08000.&&&&&08 000 och &&&&&&&&&&010000.&&&&&010 000 besökare, under Covid-19-pandemin tusentals fler.[28]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 5 135 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 273:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Ragunda kommun 1970–2020[29]
ÅrFolkmängd
1970
  
8 473
1975
  
7 826
1980
  
7 571
1985
  
7 336
1990
  
7 078
1995
  
6 748
2000
  
6 313
2005
  
5 796
2010
  
5 590
2015
  
5 387
2020
  
5 208

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 586, eller 10,77 % av befolkningen (hela befolkningen: 5 440 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 574, eller 4,79 % av befolkningen (hela befolkningen: 6 079 den 31 december 2002).[30]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Ragunda kommun 5 440 personer. Av dessa var 526 personer (9,7 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[31]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Det finns gott om flottningslämningar i vattendragen i kommunen. Dessa härstammar från den största flottningsepoken under 1800- och 1900-talen.[32]

Ett annat kulturarv är Ragunda gamla kyrka som tillkom någon gång mellan åren 1364 och 1510, även om det mesta av kyrkans interiör kommer från 1600-talet.[33]

Ragunda gamla kyrka.

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ragunda kommunvapen

Blasonering: I fält av silver en av vågskura bildad stam, fyra gånger vågskuredelad av blått och silver, samt däröver två framkommande, uppåtriktade röda blixtar i kors, överlagda med en blå tall.[34]

Detta vapen fastställdes för Fors landskommun 1958. Vid sammanläggningen valdes Ragundas namn, men Fors vapen och detta registrerades för den nya kommunen hos Patent- och registreringsverket.[35] Även Stuguns landskommun hade ett vapen, från 1947, men dess giltighet upphörde.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b] ”Ragunda - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ragunda. Läst 10 november 2022. 
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 10 november 2022. 
  10. ^ ”Döda fallet”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/doda-fallet.html. Läst 10 november 2022. 
  11. ^ ”Snedmyran”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/snedmyran.html. Läst 10 november 2022. 
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  14. ^ [a b] ”Ragunda - Valda - Val 2014”. historik.val.se. https://historik.val.se/val/val2014/slutresultat/K/kommun/23/03/valda.html. Läst 9 november 2022. 
  15. ^ [a b] ”Historiskt maktskifte när Ragunda får nytt styre”. Sveriges Radio P4 Jämtland. 5 oktober 2018. https://sverigesradio.se/artikel/7060819. Läst 9 november 2022. 
  16. ^ [a b] Hansson Frank, Petter (19 oktober 2022). ”Nytt styre på gång i Ragunda – Centerpartiet med flera vill regera vidare”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/klart-med-styret-i-ragunda-centerpartiet-regerar-vidare. Läst 9 november 2022. 
  17. ^ ”Kommunalråd vill splittra Ragunda kommun”. Sveriges Radio. 22 juni 2004. https://sverigesradio.se/artikel/433875. Läst 9 november 2022. 
  18. ^ ”Kommunens kostym för stor”. Sveriges Radio. 18 december 2008. https://sverigesradio.se/artikel/2517574. Läst 9 november 2022. 
  19. ^ ”(v) i Ragunda: Ta timeout, Yngström”. SVT Nyheter. 16 januari 2009. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/v-i-ragunda-ta-timeout-yngstrom. Läst 9 november 2022. 
  20. ^ ”Yngström lämnade över klubban”. Östersunds-Posten. https://www.op.se/2010-05-25/yngstrom-lamnade-over-klubban. Läst 9 november 2022. 
  21. ^ ”Politik och demokrati - Ragunda kommun”. www.ragunda.se. Arkiverad från originalet den 9 november 2022. https://web.archive.org/web/20221109223418/https://www.ragunda.se/kommun-och-politik/politik-och-demokrati.html. Läst 9 november 2022. 
  22. ^ [a b] ”Politik och demokrati - Ragunda kommun”. www.ragunda.se. Arkiverad från originalet den 9 november 2022. https://web.archive.org/web/20221109223418/https://www.ragunda.se/kommun-och-politik/politik-och-demokrati.html. Läst 9 november 2022. 
  23. ^ Officiella webbplatsen Arkiverad 1 mars 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  24. ^ Officiella webbplatsen Arkiverad 1 mars 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  25. ^ ”Översiktsplan Ragunda kommun” (PDF). Ragunda kommun. 2006. sid. 42. Arkiverad från originalet den 10 november 2022. https://web.archive.org/web/20221110184821/https://www.ragunda.se/download/18.7b84d12f142eb2b70bc41d/1389099420222/%25C3%2596versiktsplan%2520Ragunda.pdf. Läst 10 november 2022. 
  26. ^ ”Rik på vattenkraft men fattig ändå - Kluvet land”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. 24 mars 2016. https://sverigesradio.se/avsnitt/695261. Läst 10 november 2022. 
  27. ^ Israelsson, Fredrik (5 maj 2022). ”Ragundabon Kerstin om att kommuner kan få ersättning för vindkraft: ”En muta””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/ragundabon-om-vindkraftersattning-en-muta. Läst 10 november 2022. 
  28. ^ Samuelson, Lena (7 juni 2021). ”Delad vårdnad om thailändska paviljongen i Ragunda”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/delad-vardnad-om-thailandska-paviljongen-i-ragunda. Läst 9 november 2022. 
  29. ^ Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2020 Statistiska Centralbyrån
  30. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
  31. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  32. ^ ”Upptäck länets kulturarv”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/samhalle/kulturmiljo/upptack-lanets-kulturarv.html. Läst 9 november 2022. 
  33. ^ ”Ragunda gamla kyrka”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/sydostra-jamtlands-pastorat/ragunda-gamla-kyrka. Läst 9 november 2022. 
  34. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 29 augusti 2009. 
  35. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]