Kumo
Kumo | ||
Kokemäki (finska) | ||
Kommun | ||
|
||
Land | Finland | |
---|---|---|
Landskap | Satakunta | |
Area | 531,27 km² (2016-01-01)[1] | |
- land | 480,35 km² | |
- vatten | 50,92 km² | |
Folkmängd | 6 951 (2021-12-31)[2] | |
- män | 3 525 (2020-12-31)[2] | |
- kvinnor | 3 488 (2020-12-31)[2] | |
Befolkningstäthet | 14,47 invånare/km²[2][1] | |
Politik | ||
- Kommundir. | Reijo Siltala | |
- Kommunfullm. ordf. |
Harri Kivenmaa, (SDP) | |
- Kommunstyr. ordf. |
Juhani Seppälä, (C) | |
Kommunkod | 271 | |
Geonames | 651981 | |
Språk - Finska: - Svenska: - Övriga: |
97,6 % 0,2 % 2,2 % | |
Admin. data | ||
- Landskapsförb. | Satakunta | |
- Skattebyrå | Satakunta skattebyrå[4]. | |
- Sjukvårdsdistrikt | Satakunta SVD | |
- Nödcentral | Björneborgs nödcentral[5] | |
- Räddningsverk | Satakunta räddningsverk[6] | |
Läge | 61°15′20″N 22°20′55″Ö / 61.25556°N 22.34861°Ö | |
Kumo kommuns läge
| ||
Webbplats: www.kokemaki.fi | ||
Kumo (finska: Kokemäki), är en stad i landskapet Satakunta i Finland. Folkmängden i Kumo stad uppgår till cirka 6 951 invånare, och den totala arealen utgörs av 531,27 km². Folkmängden i Kumo centraltätort uppgick den 31 december 2012 till 4 619 invånare, landarealen utgjordes av 15,24 km² och folktätheten uppgick till 303,1 invånare/ km²[7].
Kumo blev självständig kommun 1869, köping 1972 och omvandlades till stad 1977. Genom bygden flyter Kumo älv (finska: Kokemäenjoki). Kauvatsa kommun inkorporerades vid ingången av år 1969 med dåvarande Kumo kommun.
Kumo stad ingår i Björneborgs ekonomiska region.
Kumo stads språkliga status är enspråkig finsk.
Historik
Kumotrakten har varit bebyggd sedan förhistorisk tid. I forngravar har påträffats vapen och redskap av järn och brons. I historiska handlingar omnämns Kumo första gången år 1324. Kumo var också en gång i tiden en av birkarlarnas handelsplatser, som framgår av ortnamnen Birkkala, Birilä och Birknäs, som återfinns i denna trakt (Obs! dessa svenska ortnamn är inte längre officiella). Det rum, där den helige Henrik sägs ha predikat, och vars kvarlevor blivit bevarade, omgavs under 1850-talet med en stenbyggnad, vilken invigdes den 18 juni 1857. Detta så kallade Sankt Henriks bönehus är uppfört av tegel.[8]
Gamla egendomar
Bland större egendomar i Kumo kan nämnas Kumogård. Egendomen var en gång i tiden en kungsgård. Fogden över historiska landskapet Satakunda) var bosatt där. Under nyare tider har betydande adelsmän varit bosatta där, bland vilka kan nämnas, Jöns Knutsson Kurck (1635–1650), Arvid Forbus (1650–1665) och Axel Julius De la Gardie (från 1665). Vid 1682 års reduktion hemföll Kumogård under kronan, men inköptes av den nämnde De la Gardie, och blev 1696 ett rusthållssäteri (berustat säteri). Kumogård gick sedermera i arv inom släkten De la Gardie, tills egendomen 1755 såldes till majoren Frans Henrik von Knorring. År 1792 föddes där Frans Peter von Knorring, och hans yngre bror Eugen Theodor von Knorring föddes där 1812. Lite senare på 1800-talet, år 1863, ärvdes egendomen av Frans Egenolf Eugen von Knorring.[9]
Kumo församling
Kumo torde ha varit på sin tid historiska landskapet Satakundas äldsta församling, fastän den omnämns först 1324. Kumo församling (finska: Kokemäen seurakunta) har under tidernas lopp delats i flera självständiga församlingar.
Byar som har tillhört Kumo församling i äldre tider: Aakula, Äimälä, Askola, Haistila, Hampula, Harola, Hassala, Herttola, Hintikkala, Huivoo, Hyrkölä, Järilä, Kaarenoja, Kakkulainen, Kankaantaka, Kareksela, Kaukaritsa, Kaurula, Keipilä, Ketola, Kiettare, Kiusala, Kumogård (fi: Kokemäen kartano), Köömilä, Forsby (fi: Koskenkylä), Krannila, Krootila, Kuittilo, Kukola, Kuoppala, Kuurola, Kyttälä, Laikko, Lempainen, Mattila, Meinikkala, Öykkäri, Paistila, Pälpälä, Pappila, Peipohja, Pelhola, Penttilä, Birknäs (fi: Pirkkinäinen), Pukkala, Pumpala, Purjala, Pyhänkorva, Ronkka, Rudanko, Ruikkala, Ryytsälä, Säpilä, Sonnila, Talonen, Teikari, Tulkkila, Vallila, Viikari, Villiö, Vitikkala, Vuolle (Vuoltee) och Ylistaro.[10]. (Observera att de svenska ortnamnen Birknäs och Forsby är i dag enligt finländska språkinstitutet föråldrade)
Sevärdheter
- Sankt Henriks bönehus
- Gustav III:s kyrka
- Sääksjärvi. En meteorit har bildat sjön.
- Kokemäen maatalousmuseo, är ett lantbruksmuseum.
- Friluftsmuseum. Gamla byggnader.
Vänorter
Kumo har fyra vänorter:[11]
Se även
Källor
- Webbkällor
- Kumo stads webbplats (finska) Läst 5 februari 2015. (Allmän fakta om orten har hämtats här)
- Noter
- ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
- ^ Stadsfullmäktige 2013-2016, Kumo stads webbplats. (finska) Läst 4 februari 2015.
- ^ Skattebyråerna (sökfunktion) (finska) Läst 25 februari 2015.
- ^ Kommunförteckning, Nödcentralsverket (pdf-format) (finska) Läst 4 februari 2015.
- ^ Satakunta räddningsverk (finska) Läst 4 februari 2015.
- ^ ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2012”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 23 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150323054815/http://www.blayney.nsw.gov.au/ArticleDocuments/329/3h%20-%20Hobbys%20Yards%20Heritage%20Items.pdf.aspx. Läst 4 februari 2015..
- ^ Kumo. 2 i Projekt Runeberg (svenska) Läst 4 februari 2015.
- ^ Kumogård i Projekt Runeberg (svenska) Läst 4 februari 2015.
- ^ ”Kumo” (på svenska/finska). Genealogiska Samfundet i Finland. http://hiski.genealogia.fi/seurakunnat/srk?CMD=SRK&ID=217&TYPE=HTML&LANG=SE. Läst 4 februari 2015...
- ^ Ystävyyskunnat
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Kumo.
|