Falköpings kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Skaraborgs län. Centralort är Falköping.
Kommunen är belägen i östra delen av landskapet Västergötland. Ån Lidan rinner genom kommunens sydvästra delar från söder i en krök mot väster. Kommunen gränsar i nordväst till Vara kommun och Skara kommun, i nordöst till Skövde kommun och i öster till Tidaholms kommun, alla i före detta Skaraborgs län. I sydöst gränsar kommunen till Mullsjö kommun i Jönköpings län (också tidigare Skaraborgs län), i söder till Ulricehamns kommun och i väster till Herrljunga kommun, båda i före detta Älvsborgs län.
Kommunens område motsvarar socknarna Bjurum, Bolum, Borgunda, Brismene, Broddetorp, Brunnhem, Börstig, Dala, Falköpings västra, Falköpings östra, Fivlered, Floby, Friggeråker, Grolanda, Gudhem, Gökhem, Göteve, Hornborga, Håkantorp, Hällestad, Högstena, Jäla, Karleby, Kinneved, Kälvene, Luttra, Marka, Mularp, Norra Åsarp, Näs, Segerstad, Skörstorp, Slöta, Smula, Solberga, Stenstorp, Sätuna, Södra Kyrketorp, Sörby, Tiarp, Torbjörntorp, Trävattna, Ugglum, Ullene, Valtorp, Vartofta-Åsaka, Vilske-Kleva, Vistorp, Vårkumla, Yllestad, Åsle och Östra Tunhem. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Falköpings stad från medeltiden som 1863 bildade en stadskommun. Falköpings västra landskommun uppgick i Falköpings stad 1935.
I området fanns även tre municipalsamhällen: Falköpings förstäder från 4 juli 1919 till 31 december 1943, Floby från 5 juli 1923 till 31 december 1961 och Stenstorp från 13 januari 1923 till 31 december 1958.
Vid kommunreformen 1952 bildandes sju storkommuner i området runt staden: Dimbo (av de tidigare kommunerna Acklinga, Dimbo, Hångsdala, Hömb, Kungslena, Kymbo, Ottravad, Skörstorp, Suntak, Valstad, Varv, Vättak och Östra Gerum), Frökind (av Brismene, Börstig, Kinneved Luttra och Vårkumla), Gudhem (av Bolum, Bjurum, Bjärka, Broddetorp, Gudhem, Hornborga, Sätuna, Torbjörntorp, Ugglum och Östra Tunhem), Redväg (av Blidsberg, Böne, Dalum, Fivlered, Gullered, Humla, Hössna, Knätte, Kölaby, Kölingared, Liared, Norra Åsarp, Smula, Solberga, Strängsered och Timmele), Stenstorp (av Borgunda, Brunnhem, Dala, Håkantorp, Högstena, Segerstad, Stenstorp, Södra Kyrketorp och Valtorp), Vilske (av Floby, Grolanda, Hällestad, Gökhem, Göteve, Jäla, Marka, Sörby, Trävattna, Ullene och Vilske-Kleva) samt Vartofta (av Falköpings östra, Karleby, Kälvene, Mularp, Näs, Slöta, Tiarp, Vartofta-Åsaka, Vistorp, Yllestad och Åsle). Samtidigt uppgick Friggeråkers landskommun i Falköpings stad.
Falköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Falköpings stad. 1974 införlivades kommunerna Frökind, Gudhem, Stenstorp, Vilske och Vartofta, dessutom delar ur Dimbo kommun (Skörstorps församling) och Redvägs kommun (Fivlereds, Norra Åsarps, Smula och Solberga församlingar).[5]
Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Falköpings domsaga, ingick mellan 2001 och 2009 i Skövde domsaga och ingår från 2009 i Skaraborgs tingsrätts domsaga.[6]
Blasonering: I fält av silver tre röda torn med spetsig huv, bjälkvis ordnade.
Förebilden till vapnet är ett sigill från 1400-talet. Det skapades av dåvarande Riksheraldikerämbetet och kunde fastställas för Falköpings stad av Kungl Maj:t år 1940. Vapnet registrerades hos PRV för den nya kommunen år 1978.
Även Gudhems, Frökinds och Vilske kommuner hade vapen vars giltighet upphörde 1974 i samband med sammanläggningen med Falköping.
Distrikt inom Falköpings kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[7]:
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per 2015-12-31. Centralorten är i fet stil.
| Nr |
Tätort |
Befolkning |
| 1 |
Falköping |
&&&&&&&&&&017170.&&&&&017 170 |
| 2 |
Stenstorp |
&&&&&&&&&&&01823.&&&&&01 823 |
| 3 |
Floby |
&&&&&&&&&&&01562.&&&&&01 562 |
| 4 |
Kinnarp |
&&&&&&&&&&&&0962.&&&&&0962 |
| 5 |
Åsarp |
&&&&&&&&&&&&0609.&&&&&0609 |
| 6 |
Vartofta |
&&&&&&&&&&&&0529.&&&&&0529 |
| 7 |
Torbjörntorp |
&&&&&&&&&&&&0466.&&&&&0466 |
| 8 |
Gudhem |
&&&&&&&&&&&&0429.&&&&&0429 |
| 9 |
Odensberg |
&&&&&&&&&&&&0290.&&&&&0290 |
| 10 |
Kättilstorp |
&&&&&&&&&&&&0231.&&&&&0231 |
- se även Lista över fornlämningar i Falköpings kommun
Gånggriften Kyrkerör i Falköping.
Falköpings kommun är känt för bland annat sina många och väl bevarade gravplatser, gånggrifter, från stenåldern. Det finns 3 dösar och ungefär 200 gånggrifter, varav hälften är någorlunda väl bevarade, i Falköping med omnejd. Vid sjön Hornborgasjön, som varje år lockar tusentals tranor som kommer ifrån Tyskland för att rasta, har arkeologer funnit en av Sveriges äldsta begravda varelser. En ungefär 9 300 år gammal hund, rituellt begravd, har hittats vid en bosättning. Falköpings kommun hyser även flera väl bevarade runstenar och kyrkor, exempelvis 1100-talskyrkorna S:t Olofs kyrka, Gökhems kyrka, Kinneveds kyrka och Valtorps kyrka. I kommunen finns också ruinerna efter Gudhems kloster, som även det är från 1100-talet.
Ett i Sverige unikt fynd gjordes 1827 vid Ålleberg, då två män var ute på jakt efter en lämplig sten att använda som spishäll. När de väl hittat den perfekta stenen fann de något än mer värdefullt under den, en guldkrage av aldrig tidigare skådad art. Den kom att kallas Ållebergskragen och vägde nästan 6,5 hektogram och visade sig vara tillverkad under folkvandringstiden ca 450 e.Kr. Kragen finns numera på Statens historiska museum i Stockholm, men en ytterst god kopia finns att beskåda på Falbygdens museum. Guldhalskragen representerar ett så skickligt guldsmedsarbete att det inte kan överträffas ens med moderna metoder. Från ungefär samma tid är fornborgen på Mösseberg, en av landets största, och kunghögen i Gökhem.
Från nordväst mot sydöst genomkorsas kommunen av riksväg 47 och från nordöst mot sydväst av riksväg 46, varifrån riksväg 26 tar av mot söder i kommunens nordöstra hörn och länsväg 184 mot norr. Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen även av Västra stambanan varifrån Jönköpingsbanan ansluter mot sydöst i Falköping. Västra stambanan trafikeras av SJ:s fjärrtåg samt regiontågen Västtågen som förutom vid Falköping även stannar vid Stenstorp och Floby. Västtågen trafikerar även Jönköpingsbanan.
Falköpings kommun styrs sedan 2008 av en blocköverskridande majoritet bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna.
Conny Johansson (S) och Karola Svensson (C) är kommunalråd och Lena Sjödahl (M) är oppositionsråd.
| Presidium 2014–2018 |
| Ordförande |
S
|
Patrik Björck |
| Förste vice ordförande |
KD
|
Elin Liljebäck Nilsson |
| Andre vice ordförande |
M
|
Ingrid A. Jarlsson |
| Nämnd |
Ordförande |
Vice ordförande |
| Socialnämnden |
S
|
Susanne Larsson |
C
|
Ingrid Martens |
| Kultur- och fritidsnämnden |
KD
|
Allan Bjärkhed |
S
|
Johanna Svensson |
| Byggnadsnämnden |
KD
|
Dan Hovskär |
S
|
Roger Lundberg |
| Kompetens- och arbetslivsnämnden |
C
|
Hans Johansson |
KD
|
Lars-Göran Andersson |
| Tekniska nämnden |
S
|
Dan Gabrielsson |
C
|
Wanja Wallemyr |
| Valnämnden |
S
|
Lisbeth Ek |
SD
|
Johanna Johansson |
Mandatfördelning i Falköpings kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]
| Valår |
V |
S |
MP |
SD |
NYD |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
1 |
16 |
|
|
|
8 |
6 |
1 |
4 |
|
36 |
88,2 |
|
| 1973 |
1 |
15 |
|
|
|
19 |
5 |
2 |
7 |
|
49 |
91,4 |
|
| 1976 |
1 |
15 |
|
|
|
19 |
5 |
2 |
7 |
|
49 |
92,0 |
|
| 1979 |
2 |
17 |
|
|
|
16 |
4 |
2 |
10 |
|
51 |
91,0 |
|
| 1982 |
2 |
19 |
|
|
|
14 |
3 |
2 |
11 |
|
51 |
91,1 |
|
| 1985 |
2 |
18 |
1 |
|
|
12 |
6 |
2 |
10 |
|
51 |
89,7 |
|
| 1988 |
2 |
19 |
3 |
|
|
13 |
4 |
2 |
8 |
|
51 |
86,1 |
|
| 1991 |
4 |
13 |
2 |
|
2 |
8 |
3 |
4 |
15 |
|
51 |
87,5 |
|
| 1994 |
4 |
17 |
4 |
|
|
10 |
2 |
2 |
12 |
|
51 |
86,1 |
|
| 1998 |
5 |
17 |
2 |
|
|
8 |
2 |
7 |
10 |
|
51 |
80,22 |
|
| 2002 |
4 |
18 |
2 |
|
|
8 |
4 |
6 |
9 |
|
51 |
79,40 |
|
| 2006 |
2 |
20 |
2 |
2 |
|
8 |
2 |
6 |
9 |
|
51 |
80,98 |
|
| 2010 |
2 |
17 |
2 |
4 |
|
6 |
2 |
4 |
14 |
|
51 |
82,43 |
|
| 2014 |
2 |
17 |
2 |
10 |
|
6 |
2 |
4 |
8 |
|
51 |
85,76 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Från kommunsammanslagningen 1974 och fram till valet 2006 hade Falköpings kommun styrts av de borgerliga partierna i majoritet. Valet 2006 resulterade i att Sverigedemokraterna (SD) kom in med två mandat i kommunfullmäktige och fick rollen som vågmästare. Eftersom både de borgerliga och de röd-gröna blocken klargjorde att ett samarbete med SD var uteslutet blev den politiska styrningen osäker. Det borgerliga blocket försökte till en början styra kommunen i minoritet, men detta sprack och den 1 oktober 2008 bildades en ny blocköverskridande majoritet bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna.
Efter valet 2010 stod det klart att de borgerliga partierna tillsammans återigen kunde få majoritet i kommunfullmäktige. Trots det valde den blocköverskridande majoriteten som bildades i oktober 2008 att fortsätta sitt samarbete.
Falköping har fem vänorter[8][9]:
Falköping är också som första stad i Sverige som är med i det internationella nätverket Cittaslow.
- ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2017”. Statistiska centralbyrån. 18 augusti 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2017/. Läst 21 augusti 2017.
- ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015.
- ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Falköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
- ^ Vänorter - Falköpings kommun (arkiverad 2007-03-01)
- ^ ”Falköpings vänorter - Falköpings kommun”. Falkoping.se. 30 augusti 2010. Arkiverad från originalet den 3 november 2010. https://web.archive.org/web/20101103223537/http://falkoping.se/kommunpolitik/internationelltarbete/falkopingsvanorter.4.74a47667127d3ad7348800033934.html.
Sverige
Kokemäki i Finland sedan 1947.
Mariagerfjord i Danmark sedan 1949.
Lier i Norge sedan 1951.
Sigulda i Lettland sedan 1991.
Fontanellato i Italien sedan 2004.
Wikimedia Commons har media som rör Falköpings kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
