Falköpings kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Falköpings kommun
Kommun
Falköpings stadshus (kommunhus)
Falköping vapen.svg
Fri vapensköld för Falköpings kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land  Sverige
Län Västra Götalands län
Landskap Västergötland
Domsaga Skaraborgs domsaga
Läge 58°10′0″N 13°33′0″Ö / 58.16667°N 13.55000°Ö / 58.16667; 13.55000
Centralort Falköping
Areal 1 065,77 km² (2015-01-01)[1]
110:e största (av 290)
 - land 1 044,88 km²
 - vatten 20,89 km²
Folkmängd 32 480 (2015-09-30)[2]
77:e största (av 290)
Befolkningstäthet 31,08 invånare/km²[2][1]
136:e högsta (av 290)
GeoNames 2715566
Kommunkod 1499
Tätortsgrad (%) 73 (2010)[3]
Organisationsnummer 212000-1744
Antal anställda 3 225 (2014-11)[4]
Falköping Municipality in Västra Götaland County.png
Webbplats: www.falkoping.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Falköpings kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Skaraborgs län. Centralort är Falköping.

Kommunen är belägen i östra delen av landskapet Västergötland och gränsar i nordväst till Vara kommun och Skara kommun, i nordöst till Skövde kommun och i öster till Tidaholms kommun, alla i före detta Skaraborgs län. I sydöst gränsar kommunen till Mullsjö kommun i Jönköpings län (också tidigare Skaraborgs län), i söder till Ulricehamns kommun och i väster till Herrljunga kommun, båda i före detta Älvsborgs län. Från Från nordväst mot sydöst genomkorsas kommunen av riksväg 47 och från nordöst mot sydväst av riksväg 46, varifrån riksväg 26 tar av mot söder i kommunens nordöstra hörn och länsväg 184 mot norr. Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen även av Västra stambanan varifrån Jönköpingsbanan ansluter mot sydöst i Falköping. Västra stambanan trafikeras av SJ:s fjärrtåg samt regiontågen Västtågen som förutom vid Falköping även stannar vid Stenstorp och Floby. Västtågen trafikerar även Jönköpingsbanan.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Bjurum, Bolum, Borgunda, Brismene, Broddetorp, Brunnhem, Börstig, Dala, Falköpings västra, Falköpings östra, Fivlered, Floby, Friggeråker, Grolanda, Gudhem, Gökhem, Göteve, Hornborga, Håkantorp, Hällestad, Högstena, Jäla, Karleby, Kinneved, Kälvene, Luttra, Marka, Mularp, Norra Åsarp, Näs, Segerstad, Skörstorp, Slöta, Smula, Solberga, Stenstorp, Sätuna, Södra Kyrketorp, Sörby, Tiarp, Torbjörntorp, Trävattna, Ugglum, Ullene, Valtorp, Vartofta-Åsaka, Vilske-Kleva, Vistorp, Vårkumla, Yllestad, Åsle och Östra Tunhem. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Falköpings stad från medeltiden som 1863 bildade en stadskommun. Falköpings västra landskommun uppgick i Falköpings stad 1935.

I området fanns även tre municipalsamhällen: Falköpings förstäder från 4 juli 1919 till 31 december 1943, Floby från 5 juli 1923 till 31 december 1961 och Stenstorp från 13 januari 1923 till 31 december 1958.

Vid kommunreformen 1952 bildandes sju storkommuner i området runt staden: Dimbo (av de tidigare kommunerna Acklinga, Dimbo, Hångsdala, Hömb, Kungslena, Kymbo, Ottravad, Skörstorp, Suntak, Valstad, Varv, Vättak och Östra Gerum), Frökind (av Brismene, Börstig, Kinneved Luttra och Vårkumla), Gudhem (av Bolum, Bjurum, Bjärka, Broddetorp, Gudhem, Hornborga, Sätuna, Torbjörntorp, Ugglum och Östra Tunhem), Redväg (av Blidsberg, Böne, Dalum, Fivlered, Gullered, Humla, Hössna, Knätte, Kölaby, Kölingared, Liared, Norra Åsarp, Smula, Solberga, Strängsered och Timmele), Stenstorp (av Borgunda, Brunnhem, Dala, Håkantorp, Högstena, Segerstad, Stenstorp, Södra Kyrketorp och Valtorp), Vilske (av Floby, Grolanda, Hällestad, Gökhem, Göteve, Jäla, Marka, Sörby, Trävattna, Ullene och Vilske-Kleva) samt Vartofta (av Falköpings östra, Karleby, Kälvene, Mularp, Näs, Slöta, Tiarp, Vartofta-Åsaka, Vistorp, Yllestad och Åsle). Samtidigt uppgick Friggeråkers landskommun i Falköpings stad.

Falköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Falköpings stad. 1974 införlivades kommunerna Frökind, Gudhem, Stenstorp, Vilske och Vartofta, dessutom delar ur Dimbo kommun (Skörstorps församling) och Redvägs kommun (Fivlereds, Norra Åsarps, Smula och Solberga församlingar).[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Falköpings domsaga, ingick mellan 2001 och 2009 i Skövde domsaga och ingår från 2009 i Skaraborgs tingsrätts domsaga.[6]


Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver tre röda torn med spetsig huv, bjälkvis ordnade.

Förebilden till vapnet är ett sigill från 1400-talet. Det skapades av dåvarande Riksheraldikerämbetet och kunde fastställas för Falköpings stad av Kungl Maj:t år 1940. Vapnet registrerades hos PRV för den nya kommunen år 1978.

Även Gudhems, Frökinds och Vilske kommuner hade vapen vars giltighet upphörde 1974 i samband med sammanläggningen med Falköping.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Falköpings kommun 1810–2010
År Invånare
1810
  
19 217
1850
  
26 495
1900
  
31 305
1950
  
31 655
1970
  
32 643
1980
  
31 875
1990
  
31 994
2000
  
31 007
2010
  
31 513
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet.



Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Falköpings kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[7]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

se även Lista över fornlämningar i Falköpings kommun
Gånggriften Kyrkerör i Falköping.

Falköpings kommun är känt för bland annat sina många och väl bevarade gravplatser, gånggrifter, från stenåldern. Det finns 3 dösar och ungefär 200 gånggrifter, varav hälften är någorlunda väl bevarade, i Falköping med omnejd. Vid sjön Hornborgasjön, som varje år lockar tusentals tranor som kommer ifrån Tyskland att rasta, har arkeologer funnit en av Sveriges äldsta begravda varelser. En ungefär 9 300 år gammal hund, rituellt begravd, har hittats vid en bosättning. Falköpings kommun hyser även flera väl bevarade runstenar och kyrkor, exempelvis 1100-talskyrkorna S:t Olofs kyrka, Gökhems kyrka, Kinneveds kyrka och Valtorps kyrka. I kommunen finns också ruinerna efter Gudhems kloster, som även det är från 1100-talet.

Ållebergskragen[redigera | redigera wikitext]

Ett i Sverige unikt fynd gjordes 1827 vid Ålleberg, då två män var ute på jakt efter en lämplig sten att använda som spishäll. När de väl hittat den perfekta stenen fann de något än mer värdefullt under den, en guldkrage av aldrig tidigare skådad art. Den kom att kallas Ållebergskragen och vägde nästan 6,5 hektogram och visade sig vara tillverkad under folkvandringstiden ca 450 e.Kr. Kragen finns numera på Statens historiska museum i Stockholm, men en ytterst god kopia finns att beskåda på Falbygdens museum. Guldhalskragen representerar ett så skickligt guldsmedsarbete att det inte kan överträffas ens med moderna metoder. Från ungefär samma tid är fornborgen på Mösseberg, en av landets största, och kunghögen i Gökhem.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Falköpings kommun styrs sedan 2008 av en blocköverskridande majoritet bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna.

Ulf Eriksson (C) är kommunalråd och Håkan Arnesson (M) är oppositionsråd.

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Patrik Björck
Förste vice ordförande
KD
Elin Liljebäck Nilsson
Andre vice ordförande
M
Ingrid A. Jarlsson
Ordförande Nämnd Vice ordförande
S
Susanne Larsson Socialnämnden
C
Ingrid Martens
KD
Allan Bjärkhed Kultur- och fritidsnämnden
S
Johanna Svensson
KD
Dan Hovskär Byggnadsnämnden
S
Roger Lundberg
C
Hans Johansson Kompetens- och arbetslivsnämnden
KD
Lars-Göran Andersson
S
Dan Gabrielsson Tekniska nämnden
C
Wanja Wallemyr
S
Lisbeth Ek Valnämnden
SD
Johanna Johansson

Mandatfördelning i Falköpings kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 1 16 8 6 1 4
16 8 6 4
36 88,2
31 5
1973 1 15 19 5 2 7
15 19 5 2 7
49 91,4
42 7
1976 1 15 19 5 2 7
15 19 5 2 7
49 92,0
41 8
1979 2 17 16 4 2 10
17 16 4 10
51 91,0
37 14
1982 2 19 14 3 2 11
19 14 3 11
51 91,1
39 12
1985 2 18 1 12 6 2 10
18 12 6 10
51 89,7
38 13
1988 2 19 3 13 4 2 8
19 3 13 4 8
51 86,1
33 18
1991 4 13 2 2 8 3 4 15
4 13 8 3 4 15
51 87,5
34 17
1994 4 17 4 10 2 2 12
4 17 4 10 12
51 86,1
29 22
1998 5 17 2 8 2 7 10
5 17 8 7 10
51 80,22
29 22
2002 4 18 2 8 4 6 9
4 18 8 4 6 9
51 79,40
30 21
2006 2 20 2 2 8 2 6 9
20 8 6 9
51 80,98
27 24
2010 2 17 2 4 6 2 4 14
17 4 6 4 14
51 82,43
26 25
2014 2 17 2 10 6 2 4 8
17 10 6 4 8
51 85,76
25 26
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunfullmäktige 2006–2010[redigera | redigera wikitext]

Från kommunsammanslagningen 1974 och fram till valet 2006 hade Falköpings kommun styrts av de borgerliga partierna i majoritet. Valet 2006 resulterade i att Sverigedemokraterna (SD) kom in med två mandat i kommunfullmäktige och fick rollen som vågmästare. Eftersom både de borgerliga och de röd-gröna blocken klargjorde att ett samarbete med SD var uteslutet blev den politiska styrningen osäker. Det borgerliga blocket försökte till en början styra kommunen i minoritet, men detta sprack och den 1 oktober 2008 bildades en ny blocköverskridande majoritet bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna.

Kommunfullmäktige 2010–2014[redigera | redigera wikitext]

Efter valet 2010 stod det klart att de borgerliga partierna tillsammans återigen kunde få majoritet i kommunfullmäktige. Trots det valde den blocköverskridande majoriteten som bildades i oktober 2008 att fortsätta sitt samarbete.

Falköpings vänorter[redigera | redigera wikitext]

Falköping har fem vänorter[8][9]:

Falköping är också som första stad i Sverige som är med i det internationella nätverket Cittaslow.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2015”. Statistiska centralbyrån. 9 november 2015. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/395387/. Läst 11 november 2015. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Falköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  8. ^ Vänorter - Falköpings kommun (arkiverad 2007-03-01)
  9. ^ ”Falköpings vänorter - Falköpings kommun”. Falkoping.se. 2010-08-30. http://www.falkoping.se/kommunpolitik/internationelltarbete/falkopingsvanorter.4.74a47667127d3ad7348800033934.html. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]