Falköpings kommun

Falköpings kommun
Kommun
Stadshuset i Falköping
SloganFalköping. Kommunen / Sveriges kotätaste kommun
Kommunens vapen.
Falköpings kommunvapen
LandSverige
LandskapVästergötland
LänVästra Götalands län (–)
Skaraborgs län (–)
CentralortFalköping
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd32 991 ()[1]
Areal1 065,77 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 044,82 kvadratkilometer[2]
- därav vatten20,95 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet31,58 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°10′00″N 13°33′00″Ö / 58.166666666667°N 13.55°Ö / 58.166666666667; 13.55
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsSkaraborgs domkrets (–)
Skövde domsaga ()
Falköpings domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1744[3]
Anställda3 525 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1499 (–)
1686 (–)
GeoNames2715566
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Falköpings kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Skaraborgs län. Centralort är Falköping.

I området som utgör kommunen återfinns Västgötabergen. Kommunens berggrund utgörs bitvis av kalksten vilket bidragit till en bördig och uppodlad sedimentslätt. Jordbruket har varit en viktig näring för utvecklingen av Falbygden och har senare gett upphov till arbetstillfällen inom bland annat serviceföretag och livsmedelsindustri.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningsmängden legat stadigt mellan cirka &&&&&&&&&&031000.&&&&&031 000 och &&&&&&&&&&033000.&&&&&033 000 personer.

Från 1974 och fram till 2008 styrdes kommunen av de borgerliga partierna. Därefter har olika blocköverskridande koalitioner styrt kommunen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Bjurum, Bolum, Borgunda, Brismene, Broddetorp, Brunnhem, Börstig, Dala, Falköpings västra, Falköpings östra, Fivlered, Floby, Friggeråker, Grolanda, Gudhem, Gökhem, Göteve, Hornborga, Håkantorp, Hällestad, Högstena, Jäla, Karleby, Kinneved, Kälvene, Luttra, Marka, Mularp, Norra Åsarp, Näs, Segerstad, Skörstorp, Slöta, Smula, Solberga, Stenstorp, Sätuna, Södra Kyrketorp, Sörby, Tiarp, Torbjörntorp, Trävattna, Ugglum, Ullene, Valtorp, Vartofta-Åsaka, Vilske-Kleva, Vistorp, Vårkumla, Yllestad, Åsle och Östra Tunhem. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Falköpings stad från medeltiden som 1863 bildade en stadskommun. Falköpings västra landskommun uppgick i Falköpings stad 1935.

I området fanns även tre municipalsamhällen: Falköpings förstäder från 4 juli 1919 till 31 december 1934[5], Floby från 5 juli 1923 till 31 december 1961 och Stenstorp från 13 januari 1923 till 31 december 1958.

Vid kommunreformen 1952 bildades sju storkommuner i området runt staden: Dimbo (av de tidigare kommunerna Acklinga, Dimbo, Hångsdala, Hömb, Kungslena, Kymbo, Ottravad, Skörstorp, Suntak, Valstad, Varv, Vättak och Östra Gerum), Frökind (av Brismene, Börstig, Kinneved Luttra och Vårkumla), Gudhem (av Bolum, Bjurum, Bjärka, Broddetorp, Gudhem, Hornborga, Sätuna, Torbjörntorp, Ugglum och Östra Tunhem), Redväg (av Blidsberg, Böne, Dalum, Fivlered, Gullered, Humla, Hössna, Knätte, Kölaby, Kölingared, Liared, Norra Åsarp, Smula, Solberga, Strängsered och Timmele), Stenstorp (av Borgunda, Brunnhem, Dala, Håkantorp, Högstena, Segerstad, Stenstorp, Södra Kyrketorp och Valtorp), Vilske (av Floby, Grolanda, Hällestad, Gökhem, Göteve, Jäla, Marka, Sörby, Trävattna, Ullene och Vilske-Kleva) samt Vartofta (av Falköpings östra, Karleby, Kälvene, Mularp, Näs, Slöta, Tiarp, Vartofta-Åsaka, Vistorp, Yllestad och Åsle). Samtidigt uppgick Friggeråkers landskommun i Falköpings stad.

Falköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Falköpings stad. 1974 införlivades kommunerna Frökind, Gudhem, Stenstorp, Vilske och Vartofta, dessutom delar ur Dimbo kommun (Skörstorps församling) och Redvägs kommun (Fivlereds, Norra Åsarps, Smula och Solberga församlingar).[6]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Falköpings domsaga, ingick mellan 2001 och 2009 i Skövde domsaga och ingår från 2009 i Skaraborgs tingsrätts domsaga.[7]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är belägen i östra delen av landskapet Västergötland. Ån Lidan rinner genom kommunens sydvästra delar från söder i en krök mot väster. Kommunen gränsar i nordväst till Vara kommun och Skara kommun, i nordöst till Skövde kommun och i öster till Tidaholms kommun, alla i före detta Skaraborgs län. I sydöst gränsar kommunen till Mullsjö kommun i Jönköpings län (också tidigare Skaraborgs län), i söder till Ulricehamns kommun och i väster till Herrljunga kommun, båda i före detta Älvsborgs län.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Området som utgör Falköpings kommun vilar på en berggrund av nederoderat urberg. På denna återfinns Västgötabergen som är rester av senare bildad sedimentberggrund. Som exempel på berg i området kan nämnas Mösseberg, Ålleberg, Gerumsberget, Varvsberget, Plantaberget samt en del av Billingen. Dessa berg är uppbyggda av horisontella lager av sandsten, alunskiffer och kalksten. Ovanpå finns lerskiffer och på toppen ett lager med hårdare vulkaniskt bildad diabas. Lagren av kalksten har bidragit till en bördig och uppodlad sedimentslätt. Slätten är helt under högsta kustlinjen. Större områden med skogsmark finns primärt i den södra delen av kommunen där sedimenten är grövre, på bergen och på bergssidorna.

Många av landskapets former kan härledas till isavsmältningen. Som exempel kan nämnas smältvattenrännorna i anslutning till Billingen och vid Plantaberget. Ett annat exempel är isälvsdeltat Rännefalan öster om Ålleberg. Även åsar och kullar har präglats av isavsmältningen då dessa utgörs av morän- och isälvsmaterial som avsatts under denna tid.

På flera håll i kommunen, i synnerhet söder om bergen, finns moränryggar. I sydväst finns ett antal delvis utdikade våtmarker och i nordväst ligger en del av Hornborgasjön.[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Falköpings kommun Hela riket






  Bebyggelse (5,5 %)
  Skog (42,0 %)
  Öppen myrmark (3,1 %)
  Jordbruksmark (44,1 %)
  Övrig mark (5,3 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2023 fanns 41 naturreservat i Falköpings kommun.[10] Som exempel kan nämnas reservatet Hornborgasjön, ett reservat bildat 1997. Området är &&&&&&&&&&&04000.&&&&&04 000 hektar och inkluderar en av Europas viktigaste fågelsjöar. Hornborgasjön är främst förknippad med tranor.[11] Ett annat exempel är Bolum Heljesgården som ursprungligen var ett naturminne men som 2011 blev ett naturreservat. Området skänktes 1961 av Ernst Biljer till Skaraborgs läns naturskyddsförening. På den betade kullen växer arter som jungfrulin, trollsmultron, backsippa och sötvedel.[12]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 12 församlingar:

Distrikt inom Falköpings kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i följande distrikt:[13]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per 31 dec 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Falköping &&&&&&&&&&017170.&&&&&017 170
2 Stenstorp &&&&&&&&&&&01823.&&&&&01 823
3 Floby &&&&&&&&&&&01562.&&&&&01 562
4 Kinnarp &&&&&&&&&&&&0962.&&&&&0962
5 Åsarp &&&&&&&&&&&&0609.&&&&&0609
6 Vartofta &&&&&&&&&&&&0529.&&&&&0529
7 Torbjörntorp &&&&&&&&&&&&0466.&&&&&0466
8 Gudhem &&&&&&&&&&&&0429.&&&&&0429
9 Odensberg &&&&&&&&&&&&0290.&&&&&0290
10 Kättilstorp &&&&&&&&&&&&0231.&&&&&0231

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Från kommunsammanslagningen 1974 och fram till valet 2006 styrdes Falköpings kommun av de borgerliga partierna i majoritet. Valet 2006 resulterade i att Sverigedemokraterna (SD) kom in med två mandat i kommunfullmäktige och fick rollen som vågmästare. Eftersom både de borgerliga och de röd-gröna blocken klargjorde att ett samarbete med SD var uteslutet blev den politiska styrningen osäker. Det borgerliga blocket försökte till en början styra kommunen i minoritet, men detta sprack och den 1 oktober 2008 bildades en ny blocköverskridande majoritet bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna.

Efter valet 2010 stod det klart att de borgerliga partierna tillsammans återigen kunde få majoritet i kommunfullmäktige. Trots det valde den blocköverskridande majoriteten som bildades i oktober 2008 att fortsätta sitt samarbete. Detta fortgick till maj 2019 då kommunstyrelsens dåvarande socialdemokratiska ordförande avgick och de styrande partierna kom inte överens om en ny kandidat.[14] En ny majoritet bildades då bestående av de borgerliga partierna samt Miljöpartiet och Vänsterpartiet vilka styr kommunen från juli 2019.[15]

Falköpings kommun styrs sedan 2019 av en blocköverskridande majoritet bestående av Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna.

Adam Johansson (M) och Karola Svensson (C) är kommunalråd och Ingvor Bergman (S) är oppositionsråd.[16]

År Partier
1974–2008 M C KD FP
2008–2010 S C KD
2010–2014 S C KD
2014–2018 S C KD
2018–2019 S C KD
2019–2022 M C KD V L MP
2022– M C KD V L MP

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2022–2026[17]
Ordförande KD Dan Hovskär
Förste vice ordförande M Anders Winlöf
Andre vice ordförande S Henrik Brolin

Mandatfördelning i Falköpings kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701168614
16864
3688,2
315
197311519527
1519527
4991,4
427
197611519527
1519527
4992,0
418
1979217164210
1716410
5191,0
3714
1982219143211
1914311
5191,1
3912
19852181126210
1812610
5189,7
3813
1988219313428
1931348
5186,1
3318
19914132283415
41383415
5187,5
3417
19944174102212
41741012
5186,1
2922
1998517282710
5178710
5180,22
2922
200241828469
4188469
5179,40
3021
2006220228269
20869
5180,98
2724
20102172462414
1746414
5182,43
2625
20142172106248
1710648
5185,76
2526
2018316197258
3169758
5185,75
2625
202231611051411
316105411
5182,77
3219
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2022–2026[18]
Ordförande M Adam Johansson
Förste vice ordförande C Karola Svensson
Andre vice ordförande S Johanna Svensson

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Erik Andersson 1974 1985 Centerpartiet
  Kjell Gustafsson 1985 1991 Centerpartiet
  Lars Elinderson 1991 1998 Moderaterna
  Stina Linnarsson 1998 2002 Moderaterna
  Ulf Eriksson 2002 2014 Centerpartiet
  Conny Johansson 2014 2017 Socialdemokraterna
  Dan Gabrielsson 2017 2019 Socialdemokraterna
  Adam Johansson 2019 Moderaterna

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Socialnämnden M Sture Olsson C Rune Lennartsson S Roger Lundberg
Barn- och utbildningsnämnden C Eva Dahlgren KD Angela Joelsson S Fredy Neüman
Kultur- och fritidsnämnden KD Göran Gynnemo S Helene Svensson M Morgan Billman
Byggnadsnämnden KD Dan Hovskär S Corry Thuresson M Johan Eriksson
Kompetens- och arbetslivsnämnden M Caroline Lundberg S Niclas Hillestrand C Hillevi Wallgren
Tekniska nämnden C Wanja Wallemyr KD Sam Jubrant S Johanna Svensson
Valnämnden M Anders Winlöf C Lisbeth Ek

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

År 2007 hade Falköping fem vänorter[19][20]:

Falköping var också som första kommun i Sverige med i det internationella nätverket Cittaslow.

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Jordbruket har varit en viktig näring för utvecklingen av Falbygden och har senare gett upphov till arbetstillfällen inom bland annat serviceföretag och livsmedelsindustri. I början av 2020-talet stod tillverkningsindustrin för omkring en femtedel av den totala sysselsättningen i Falköpings kommun, primärt inom branscherna verkstads-, trä- och tekoindustri. Inom verkstadsindustrin märks företag som Amtek Components Sweden AB som tillverkar skivbromsar, bromstrummor, nav och drivaxlar och Leax Arkivator AB (systemleverantör). Träindustrin domineras av kontorsmöbelföretaget Kinnarps AB och möbelföretaget Gyllensvaans Möbler AB.[8]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Från nordväst mot sydöst genomkorsas kommunen av riksväg 47 och från nordöst mot sydväst av riksväg 46, varifrån riksväg 26 tar av mot söder i kommunens nordöstra hörn och länsväg 184 mot norr. Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen även av Västra stambanan varifrån Jönköpingsbanan ansluter mot sydöst i Falköping. Västra stambanan trafikeras av SJ:s fjärrtåg samt regiontågen Västtågen som förutom vid Falköping även stannar vid Stenstorp och Floby. Västtågen trafikerar även Jönköpingsbanan.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 32 991 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 79:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Falköpings kommun 1810–2020[21][22]
ÅrFolkmängd
1810
  
19 217
1850
  
26 495
1900
  
31 305
1950
  
31 655
1970
  
32 643
1975
  
32 513
1980
  
31 875
1985
  
31 448
1990
  
31 994
1995
  
32 001
2000
  
31 007
2005
  
31 185
2010
  
31 513
2015
  
32 511
2020
  
33 238

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Gånggriften Kyrkerör i Falköping.

Falköpings kommun är känt för bland annat sina många och väl bevarade gravplatser, gånggrifter, från stenåldern. Det finns tre dösar och ungefär 200 gånggrifter, varav hälften är någorlunda väl bevarade, i Falköping med omnejd. Vid sjön Hornborgasjön, som varje år lockar tusentals tranor som kommer ifrån Tyskland för att rasta, har arkeologer funnit en av Sveriges äldsta begravda varelser. En ungefär 9 300 år gammal hund, rituellt begravd, har hittats vid en bosättning. Falköpings kommun hyser även flera väl bevarade runstenar och kyrkor, exempelvis 1100-talskyrkorna S:t Olofs kyrka, Gökhems kyrka, Kinneveds kyrka och Valtorps kyrka. I kommunen finns också ruinerna efter Gudhems kloster, som även det är från 1100-talet.

Ett i Sverige unikt fynd gjordes 1827 vid Ålleberg, då två män var ute på jakt efter en lämplig sten att använda som spishäll. När de väl hittat den perfekta stenen fann de något än mer värdefullt under den, en guldkrage av aldrig tidigare skådad art. Den kom att kallas Ållebergskragen och vägde nästan 6,5 hektogram och visade sig vara tillverkad under folkvandringstiden ca 450 e.Kr. Kragen finns numera på Statens historiska museum i Stockholm, men en ytterst god kopia finns att beskåda på Falbygdens museum. Guldhalskragen representerar ett så skickligt guldsmedsarbete att det inte kan överträffas ens med moderna metoder. Från ungefär samma tid är fornborgen på Mösseberg, en av landets största, och kunghögen i Gökhem.

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver tre röda torn med spetsig huv, bjälkvis ordnade.

Förebilden till vapnet är ett sigill från 1400-talet. Det skapades av dåvarande Riksheraldikerämbetet och kunde fastställas för Falköpings stad av Kungl Maj:t år 1940. Vapnet registrerades hos PRV för den nya kommunen år 1978.

Även Gudhems, Frökinds och Vilske kommuner hade vapen vars giltighet upphörde 1974 i samband med sammanläggningen med Falköping.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Wagnér, Harald (1940). ”VII Stadens territoriella utvidgning”. Falköping genom tiderna 4. sid. 54 
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Falköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ [a b] ”Falköping - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/falk%C3%B6ping. Läst 13 augusti 2023. 
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 13 augusti 2023. 
  11. ^ ”Hornborgasjön”. www.lansstyrelsen.se. 28 februari 2023. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/hornborgasjon.html. Läst 14 augusti 2023. 
  12. ^ ”Bolum Heljesgården”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/bolum-heljesgarden.html. Läst 14 augusti 2023. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ Peo Janson (7 juni 2019). ”Så föll majoriteten - detta har hänt”. Falköpings tidning: s. 4. Nr 86 år 2019. 
  15. ^ ”Adam Johansson ny ordförande i kommunstyrelsen”. Falköpings kommun. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190801092047/https://www.falkoping.se/kommunpolitik/nyheterkommunpolitik/kommunpolitik/adamjohanssonnyordforandeikommunstyrelsen.5.4704bb8c16b44e9c5a7a279.html. Läst 1 augusti 2019. 
  16. ^ Kommunaråd och oppositionsråd Arkiverad 4 juli 2019 hämtat från the Wayback Machine. Falköpings kommun Läst: 2019-07-04
  17. ^ Förtroendevalda kommunfullmäktige - Falköping 2022-11-27
  18. ^ Förtroendevalda kommunstyrelsen - Falköping 2022-11-27
  19. ^ Vänorter - Falköpings kommun (arkiverad 2007-03-01)
  20. ^ ”Falköpings vänorter - Falköpings kommun”. Falkoping.se. 30 augusti 2010. Arkiverad från originalet den 3 november 2010. https://web.archive.org/web/20101103223537/http://falkoping.se/kommunpolitik/internationelltarbete/falkopingsvanorter.4.74a47667127d3ad7348800033934.html. 
  21. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  22. ^ ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/. Läst 12 mars 2011. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]