I området fanns även tre municipalsamhällen: Falköpings förstäder från 4 juli 1919 till 31 december 1943, Floby från 5 juli 1923 till 31 december 1961 och Stenstorp från 13 januari 1923 till 31 december 1958.
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Falköpings kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Falköping i slutändan. Notera Smula och Åsarp som var delade på härader och län.
Blasonering: I fält av silver tre röda torn med spetsig huv, bjälkvis ordnade.
Förebilden till vapnet är ett sigill från 1400-talet. Det skapades av dåvarande Riksheraldikerämbetet och kunde fastställas för Falköpings stad av Kungl Maj:t år 1940. Vapnet registrerades hos PRV för den nya kommunen år 1978.
Även Gudhems, Frökinds och Vilske kommuner hade vapen vars giltighet upphörde 1974 i samband med sammanläggningen med Falköping.
Falköpings kommun är känt för bland annat sina många och väl bevarade gravplatser, gånggrifter, från stenåldern. Det finns 3 dösar och ungefär 200 gånggrifter, varav hälften är någorlunda väl bevarade, i Falköping med omnejd. Vid sjön Hornborgasjön, som varje år lockar tusentals tranor som kommer ifrån Tyskland för att rasta, har arkeologer funnit en av Sveriges äldsta begravda varelser. En ungefär 9 300 år gammal hund, rituellt begravd, har hittats vid en bosättning. Falköpings kommun hyser även flera väl bevarade runstenar och kyrkor, exempelvis 1100-talskyrkorna S:t Olofs kyrka, Gökhems kyrka, Kinneveds kyrka och Valtorps kyrka. I kommunen finns också ruinerna efter Gudhems kloster, som även det är från 1100-talet.
Ett i Sverige unikt fynd gjordes 1827 vid Ålleberg, då två män var ute på jakt efter en lämplig sten att använda som spishäll. När de väl hittat den perfekta stenen fann de något än mer värdefullt under den, en guldkrage av aldrig tidigare skådad art. Den kom att kallas Ållebergskragen och vägde nästan 6,5 hektogram och visade sig vara tillverkad under folkvandringstiden ca 450 e.Kr. Kragen finns numera på Statens historiska museum i Stockholm, men en ytterst god kopia finns att beskåda på Falbygdens museum. Guldhalskragen representerar ett så skickligt guldsmedsarbete att det inte kan överträffas ens med moderna metoder. Från ungefär samma tid är fornborgen på Mösseberg, en av landets största, och kunghögen i Gökhem.
Från nordväst mot sydöst genomkorsas kommunen av riksväg 47 och från nordöst mot sydväst av riksväg 46, varifrån riksväg 26 tar av mot söder i kommunens nordöstra hörn och länsväg 184 mot norr. Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen även av Västra stambanan varifrån Jönköpingsbanan ansluter mot sydöst i Falköping. Västra stambanan trafikeras av SJ:s fjärrtåg samt regiontågen Västtågen som förutom vid Falköping även stannar vid Stenstorp och Floby. Västtågen trafikerar även Jönköpingsbanan.
Från kommunsammanslagningen 1974 och fram till valet 2006 styrdes Falköpings kommun av de borgerliga partierna i majoritet. Valet 2006 resulterade i att Sverigedemokraterna (SD) kom in med två mandat i kommunfullmäktige och fick rollen som vågmästare. Eftersom både de borgerliga och de röd-gröna blocken klargjorde att ett samarbete med SD var uteslutet blev den politiska styrningen osäker. Det borgerliga blocket försökte till en början styra kommunen i minoritet, men detta sprack och den 1 oktober 2008 bildades en ny blocköverskridande majoritet bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna.
Efter valet 2010 stod det klart att de borgerliga partierna tillsammans återigen kunde få majoritet i kommunfullmäktige. Trots det valde den blocköverskridande majoriteten som bildades i oktober 2008 att fortsätta sitt samarbete. Detta fortgick till maj 2019 då kommunstyrelsens dåvarande socialdemokratiska ordförande avgick och de styrande partierna kom inte överens om en ny kandidat[9]. En ny majoritet bildades då bestående av de borgerliga partierna samt Miljöpartiet och Vänsterpartiet vilka styr kommunen från juli 2019[10].
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
^ [ab] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
Kumo (Kokemäki på finska) i Finland sedan 1947.
Mariagerfjord i Danmark sedan 1949.
Lier i Norge sedan 1951.
Sigulda i Lettland sedan 1991.
Fontanellato i Italien sedan 2004.
Wikimedia Commons har media som rör Falköpings kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 