Sastmola

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Sastamala.
Sastmola
Merikarvia (finska)
Kommun
Merikarvia.vaakuna.svg
Vapen
Land  Finland
Landskap Satakunta
Area 1 246,25 km² (2013-01-01)[1]
 - land 446,03 km²
 - vatten 800,22 km²
Folkmängd 3 241 (2014-12-31)[2]
Befolkningstäthet 7,27 invånare/km²[2][1]
Politik     
 - Kommundir. Pentti Ala-Luopa
 - Kommunfullm.
ordf.
Marika Uimaluoto, SDP.
 - Kommunstyr.
ordf.
Juhani Kotiranta, C.
 - Politisk fördelning (21 mandat)
- C: 9
- SDP: 7
- Saml: 3
- Sannf: 2
(19 februari 2015)[3]
Läge 61°51′40″N 21°30′30″Ö / 61.86111°N 21.50833°Ö / 61.86111; 21.50833Koordinater: 61°51′40″N 21°30′30″Ö / 61.86111°N 21.50833°Ö / 61.86111; 21.50833
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
98,7 %
0,3 %
1,0 %
Admin. data  
-Landskapsförb. Satakunta
-Härad Kankaanpää
-Skattebyrå Satakunta skattebyrå[4].
-Sjukvårdsdistrikt Satakunta
-Nödcentral Björneborgs nödcentral[5]
-Räddningsverk Satakunta räddningsverk[6]
Merikarvia.sijainti.suomi.2008.svg
Webbplats: www.merikarvia.fi
Ån Merikarvianjoki i Sastmola

Sastmola (finska: Merikarvia), är en kommun i landskapet Satakunta i Finland. Folkmängden i Sastmola kommun uppgår till cirka &&&&&&&&&&&03241.&&&&&03 241 invånare, och den totala arealen utgörs av &&&&&&&&&&&01246.2500001 246,25 km². Folkmängden i tätorten Sastmola kyrkoby uppgick den 31 december 2012 till 1 832 invånare, landarealen utgjordes av 9,47  km² och folktätheten uppgick till 193,5 invånare/ km²[7]. Sastmola kommun är belägen invid Bottenvikens strand, cirka 53 kilometer norr om Björneborg. Kommunen gränsar till Siikais kommun, Björneborgs stad och Kristinestad stad.

Sastmola kommun ingår i Björneborgs ekonomiska region.

Sastmola kommuns språkliga status är enspråkig finsk.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sastmola hade år 1540 i sina fyra byar 26 gårdar. Egen församling blev Sastmola år 1639 och för den byggdes en ny kyrka, som stod färdig år 1667, med plats för 300 åhörare. Kyrkan hade åtta bänkar för männen och tio för kvinnorna. Kyrkan var egentligen inte så stor, men bonde- och fiskebefolkningen var inte större. I äldre tider utgjorde fisket en viktig näring, liksom båt- och skeppsbygge.

Korskyrkan i Sastmola av i dag är en av Finlands största träkyrkor. I kyrkan finns 2 400 sittplatser. Den uppfördes år 1899 och är den fjärde kyrkan på samma plats. Det första kapellet hade byggts redan på 1400-talet, då platsen ännu var en ö. Man följde arkitekt Johan Nordstrands ritningar. Klockstapeln är från år 1814. Altartavlan, som är målad av August Ahlstedt och flyttad från den tidigare kyrkan, föreställer Kristi uppståndelse. Från gamla kyrkan härstammar också en Kristusstaty och fyra av kyrkans takkronor.

Några lokala kändisar är allmogeförfattaren Mathilda Roslin-Kalliola (1837-1923) och väckelsepredikanten Anna Rogel (1751-1784) från Nederbyn, Sastmola. Den senare lockade hundratals, kanske tusentals människor till sin sjukbädd. Hennes levnadsöde har intresserat och intresserar ännu i dag forskare i Finland och Sverige.

Sastmola var långt in i tiden en tvåspråkig socken. Namn på byar, ängar, åkrar och skär har till och med en svensk dominans i stora delar av socknen, även om många numera helt har förfinskats eller förvrängts såsom Lankoski (Laankåsk=Långfors). Släktförbindelserna över landskapsgränsen till Österbotten har historiskt varit mycket omfattande. Knappt någon sydösterbottning saknar band till de nordliga satakundaborna.

År 2003 var det 700 år sedan det första dokumentet över den här regionen skrevs. Den ges oss i ett brev på latin från kung Birger Magnusson till hövitsmannen Nils Andersson i Finland. I detta brev, som är skrivet i Stockholm den 1 juni 1303, ger kungen jordägarna Michael av Lappafjärd (Lappfjärd), Andar av Sastamall (Sastmola) och Tobbe av Teuka (Tjöck) rätt att fortfarande utan hinder få till odling begagna skogsmarkerna i Tavastland.

Sastmola församling[redigera | redigera wikitext]

Sastmola kyrka av trä.

Sastmola omnämns redan år 1351 som kapellförsamling under Ulvsby församling. Avskildes som en egen kyrksocken år 1639. Siikais kapellförsamling grundades i Sastmola församling år 1772, och avskildes till egen kyrksocken 1861.

Byar som har tillhört Sastmola församling i äldre tider: Alakylä, Etelämaa, Filpula (fi. Vilppula), Honkajärvi, Kangasniemi, Kasaböle (fi. Kasala), Gördböle (fi. Köörtilä), Lammela, Långfors (fi. Lankoski), Lauttijärvi, Peippu, Risby (fi. Riispyy), Torsby (föråldrat namn) (fi. Tuorila) och Överby (fi. Ylikylä)[8]

Geografiska namn[redigera | redigera wikitext]

Bogaskär egendom (fi. Pooskeri), Trolls gårdsgrupp (fi. Trollsi). Här finns också öarna Hallonskär (fi. Halluskeri), Hamnholm (fi. Haminaholma), (Kasa) Storbådan (fi. Isopoda eller Kasapoda), Malmskär (fi. Malskeri), Skarvörarna (fi. Oura), Stacken (fi. Stakki) och Sältö (fi. Sälttöö) samt vattendraget Kasaböle å (fi. Kasalanjoki).

Om Kasaböle by[redigera | redigera wikitext]

Allra längst i norr av Sastmola kommun ligger byn Kasaböle. Två tredjedelar av befolkningen i byn var svenskspråkig för lite mer än ett sekel sedan. Byn har därefter småningom förfinskats, så att det återstår bara en folkspillra svenskspråkiga kvar. Svenska skolan i Kasaböle var verksam under åren 1898-1967. Det är intressant att notera att ”Ålandskungen” Julius Sundblom förde protokollet då det svenska skoldistriktet i Sastmola bildades året före, folkskolläraren Mikael Gran från Sideby höll i klubban. Till skolans direktion och garantiförening har bland annat hört August Lindström och hans broder Edvard Lindström-Peltomäki. Den senare skänkte 1908 tomt till skolan. Lennart Appelö (1894-1968) ifrån Sideby tjänstgjorde som lärare i 39 år (1920-1959), tillsammans med sin hustru Edith, född Michelsén. Kasaböle svenska uf (ungdomsförening) bildades år 1931. Året efter inköptes en bostadsbyggnad i byn, som efter ombyggnad fick namnet Stentorp. Verksamheten blev den för ungdomsföreningar vanliga, det vill säga dans, programfester, teater och föreningsutfärder till de närbelägna svenska ungdomsföreningarna på den andra sidan länsgränsen i Sydösterbotten. Nedgången kom med utflyttning av svenska ungdomar, främst emigrationen till Sverige efter andra världskriget.[9]

Dagstidningar[redigera | redigera wikitext]

Merikarvia-lehti är en lokal finskspråkig dagstidning som ges ut i Sastmola. Tidningen utkommer en gång i veckan (torsdagar). Upplagan ligger på cirka 3 124 exemplar[10].

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Sastmola kommun har följande två vänorter:

Källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor
Noter
  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2013”. Lantmäteriverket. 2013-03-07. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat13_su_nimet.xlsx. Läst 2013-12-05. 
  2. ^ [a b] ”KOMMUNERNAS INVÅNARANTAL I ALFABETISK ORDNING 31.12.2014”. Befolkningsregistercentralen. http://vrk.fi/default.aspx?docid=8698&site=3&id=0. Läst 25 januari 2015. 
  3. ^ Kommunfullmäktige 2013-2016, Sastmola kommuns webbplats (finska) Läst 19 februari 2015.
  4. ^ Skattebyråerna (sökfunktion) (finska) Läst 25 februari 2015.
  5. ^ Kommunförteckning, Nödcentralsverket (pdf-format) (finska) Läst 18 februari 2015.
  6. ^ Satakunta räddningsverk (finska) Läst 18 februari 2015.
  7. ^ ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2012” (på svenska). Statistikcentralen. http://pxweb2.stat.fi/Dialog/varval.asp?ma=159_vaerak_tau_341_sv&ti=T%E4torter+efter+folkm%E4ngd+och+folkt%E4thet+31%2E12%2E2012&path=../Database/StatFin/vrm/vaerak/&lang=2&multilang=sv. Läst 18 februari 2015. 
  8. ^ ”Sastmola” (på svenska/finska). Genealogiska Samfundet i Finland. http://hiski.genealogia.fi/seurakunnat/srk?CMD=SRK&ID=325&TYPE=HTML&LANG=SE. Läst 18 februari 2015. 
  9. ^ Kasaböle svenska folkskola, sydaby.eget.net (svenska) Läst 19 februari 2015.
  10. ^ Merikarvia-lehti, mediekort (pdf-format) (finska) Läst 19 februari 2015.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]