Kurt Jungstedt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kurt Jungstedt på 1930-talet

Kurt Jungstedt, född 21 maj 1894 i Stockholm, död 17 september 1963 på samma plats,[1] var en svensk målare och tecknare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kurt Jungstedt var son till regissören Emil Linden och operasångerskan Matilda Jungstedt. Han studerade vid Tekniska skolan 1909 och vid Carl Wilhelmsons målarskola 1911-14 samt för Henrik Sørensen och Oluf Wold-Torne i Oslo 1915–16. Han bodde i Köpenhamn 1917–19 och experimenterade där med kubism. Under 1920-talet vistades han också i omgångar i Paris.[2][3]

Kurt Jungstedt gjorde sig först känd som dekoratör på fartygen M/S Kungsholm (1928) och M/S Drottningholm (1929), de senare realistiska jaktbilder mot silvergrund, samt för Valandhuset i Göteborg (1932).[4]

Kurt Jungstedt har illustrerat ett trettiotal böcker. Han är bland annat representerad vid Nationalmuseum[5], Göteborgs konstmuseum, Statens museum for Kunst i Köpenhamn och Nasjonalgalleriet i Oslo.[3] Han var en skicklig illustratör och illustrerade bland annat Heidenstams Karolinerna, Voltaires Candide, Esaias Tegnérs Frithiofs saga, Evert Taubes visor, 11 av Zolas arbeten, samt andra svenska och franska klassiker.[3]

Kurt Jungstedt gifte sig med Margeret Eastman Sawyer 1920 och fick dottern Matilda 1922, som gifte sig med Guy von Dardel. Även om han mest är känd för sina bokillustrationer, bland annat Wallenbergs Min son på galejan, och teckningar, så är det också som ungdomsvän med Evert Taube han är känd. Från sin lägenhet i Johan Skyttes hus, samma lägenhet som Anders Zorn tidigare haft som ateljé och som Taube sedan fick överta efter hans död, med utsikt över Skeppsbron och Gamla stan, målade han kanske sina bästa oljemålningar. I en lättare form av kubism (som han för övrigt började med) målade han ett flertal oljor med motiv från det som sedermera blev Evert Taubes fönster, och som kanske är hans bästa målningar.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Jungstedt, Kurt (1954). Kurt Jungstedt : retrospektiv utställning : 6-28 mars 1954. Stockholm: Konstakademien. Libris 9493284 
  • Jungstedt, Kurt (1954). När livet är ungt. Stockholm: Bonnier. Libris 1454332 
  • Strömberg, Martin (1945). Kurt Jungstedt. Stockholm: Bonnier. Libris 1458961 
  • Särman, Marianne (1987). ”— och han målade hennes sorg.”. Kulturens värld (Stockholm : Kulturens värld, 1985-) 1987 (januari-april),: sid. 12-14 : färgill.. ISSN 0282-5902. ISSN 0282-5902 ISSN 0282-5902.  Libris 3276787

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ ”Kurt Jungstedt”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/kurt-jungstedt. Läst 23 juli 2011. 
  3. ^ [a b c] ”Kurt Jungstedt”. Svenska konstnärer. http://www.lexikonettamanda.se/show.php?aid=17835. Läst 23 juli 2011. 
  4. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 732 
  5. ^ Nationalmuseum