Kvarnen Tre Kronor

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kvarnholmens östra del, vy från Södra Djurgården i Stockholm, med Kvarnen Tre Kronor i bildens mitt och kontorshuset "Munspelet" längst till höger, juni 2010.

Kvarnen Tre Kronor, tidigare kvarnindustri på Kvarnholmen i Nacka kommun, (Stockholms län). Företaget som drev verksamheten hette ursprungligen Qvarnaktiebolaget Tre Kronor, senare Kvarn AB Tre Kronor och kom slutligen att uppgå i Kvarn AB Juvel.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Företaget bildas och kvarnen byggs[redigera | redigera wikitext]

Kvarnområdet i maj 2013.
Gamla kontoret från 1912.
Kvarnholmen på 1960-talet med nybyggda kontorsbyggnaden "Munspelet".
Tre kronors väg med Kvarnen Tre Kronors f.d. huvudkontor Munspelet, uppfört 1966. I byggnaden finns idag Qvarnholmens skola.
Havregrynskvarnen från 1928 och magasin IV från 1931. Foto juni 2010
Kvarnholmsbageriets gamla byggnad, ursprungligen byggt som spisbrödsfabrik 1932.
Rivning av Olof Thunströms silobyggnad från 1926. Foto 2010

Qvarnaktiebolaget Tre Kronor bildades den 10 maj 1897 med ett aktiekapital på dåvarande 700.000 kronor. Pådrivande var grosshandlaren Carl August Engström vars firma, Aug. Engström & Co, var landets största mjölimportör. I april 1897 påbörjades arbetet med att uppföra en kvarnanläggning och den 31 augusti följande år kunde kvarnen tas i bruk.

Platsen för den nya kvarnen hade valts ut omsorgsfullt, man hade hittat en bra tomt på Hästholmen (senare omdöpt till Kvarnholmen) mitt emot Djurgården. I april 1897 började bygget. Man fick spränga bort 14.000 kubikmeter sten från det 16 meter höga berget. Sprängstenen användes sedan som fyllnadsmaterial för att flytta ut strandlinjen 15 meter och bygga ett hamnområde utmed Saltsjöns strand. Den 5 februari 1898 kunde man fira taklagsfest. Den färdiga kvarnbyggnaden var 84 meter lång och sex våningar hög, på gavlarna gick tornen upp till 8 våningars höjd, 38 meter över marken.

Kvarnen drevs i två 12-timmarsskift måndag-lördag, och månadslönen de första åren för en kvarnarbetare var 75 kronor. 1911 bytte man från ångdrift till eldrift, och 1912 byggde man ett nytt silomagasin samt en kontorsbyggnad.

Kooperativa Förbundet tar över kvarnen[redigera | redigera wikitext]

År 1912 hade landets storkvarnar bildat en statsstödd kartell som försäkrade ägarna om goda vinster. Det gjorde att Kooperativa förbundet (KF) så småningom började intressera sig för att driva kvarnverksamhet i egen regi. Då flera av kvarnägarna fruktade att en betydande överkapacitet skulle skapas om kooperationen byggde egna kvarnar valde man istället att sälja sina verksamheter till KF. Det var mot denna bakgrund KF kunde förvärva Kvarn AB Tre Kronor i september 1922.

I maj 1923 stoppades kvarndriften helt eftersom man ville göra en rejäl ombyggnad och modernisering av kvarnen. I mars följande år var man klar och driften satte igång på nytt. Det visade sig dock att kapaciteten hade höjts så mycket att man var tvungen att bygga ytterligare ett magasin med plats för 50.000 säckar. Samma år köptes också resterande delar av ön.

Man behövde också ytterligare siloutrymme, och på berget ovanför kvarnen avstyckades en tomt. Det blev KF:s arkitektkontor under ledning av Eskil Sundahl och Olof Thunström som gjorde ritningarna tillsammans med kvarnens tekniska chef Emil Hamring. Silobyggnaden, som byggdes 1926-27 (riven 2010), var väldigt nyskapande då man lät funktionen framträda tydligt och inte försökte dölja den i ett arkitektoniskt skal.

År 1927 rådde en febril byggverksamhet på Hästholmen. Det behövdes en särskild byggnad för matsalar och omklädningsrum åt personalen, marketenteri, dessutom ville man ha en livsmedelsaffär åt Konsum, den kunde invigas den 1 juni 1928. Samma år uppfördes även en havregrynskvarn med tillhörande lagerlokaler. Liksom alla andra nybyggnationer ritades havrekvarnen av KF:s arkitektkontor, nu under ledning av arkitekt Artur von Schmalensee. Byggnaden kom att bli en av Sveriges första med uppförd i den funktionalistiska arkitekturen. Redan 1929 kunde man från den nya kvarnen leverera ångpreparerade havregryn, havremjöl och havremust. Under 1928 byggdes även ett foderkaksmagasin vid kajen (som ombyggdes och byggdes ut i betong) i anslutning till silobyggnaden.

År 1929 förbättrades lossningsanordningarna för spannmål på kajen genom att man monterade en flyttbar s.k. sugelevator, detta gjorde att det gick att lossa 1300 ton per 8-timmarspass. Detta gjorde dock att det behövdes ytterligare magasin, och man byggde ett centralmagasin som skulle ha direkt förbindelse med alla produktionslokaler, magasinet placerades på kajen mellan havregrynskvarnen och det tidigare magasinet från 1924. 1932 tillkom även en spisbrödsfabrik (för tillverkning av knäckebröd). Fabriken, som byggdes ut 1942-1943 samt 1949-1953, kom i början av 1970-talet att byggas om till bageri, Kvarnholmsbageriet.

Ett av de sista stora nybyggena skedde på 1960-talet, då kontorsbyggnaden ”Munspelet” med sitt karakteristiska utseende byggdes. Även denna byggnad påbörjades av Olof Thunström men fullföljdes av arkitekt Claes Tottie efter Thunströms död.

Fortsatt utbyggnad – och nedläggning[redigera | redigera wikitext]

Nybyggnationerna på Kvarnholmen fortsatte in på 1970-talet. Bland annat byggdes cisternområdet ut på öns västra del under 1940-talet. Den s.k. Sillhamnen mot Gäddviken med sina magasin och lager byggdes i omgångar under 1940- och 50-talen. Det nya kontoret, vilket på grund av sitt säregna utseende fick smeknamnet munspelet byggdes 1966. Det sista stora byggprojektet, uppförandet av den s.k. nya kvarnen, slutfördes under 1977. Alla tillskott till bebyggelsen anses vara goda exempel för KFAI:s exemplariska funktionalistiska arkitektur.

Vad som sedan hände var att KF:s industrier, varuhus m.m. började få problem med lönsamheten. Att komma till insikt om problemen kom att ta lång tid. De ekonomiska bekymren fortsatte under hela 1980-talet, de mest akuta problemen kom att lösas med bl.a försäljning av fastigheter. Kraven på strukturförändringar föranledde att KF började sälja av eller lägga ned sina industrier runt om i Sverige. Kvarnen Tre Kronor, som vid denna tidpunkten ingick i KF:s kvarnföretag Kvarn AB Juvel var en av de första att läggas ned. Beslutet om nedläggning kom 1990 och 1992 var verksamheten helt avvecklad, varvid 370 anställda förlorade sina arbeten. Produktionen flyttades istället till Kvarnen Tre Lejon i Göteborg. Denna kvarn, som kom att bli en av KF:s sista egna industrier i drift, lades ned 2001 i samband med att Juvel såldes till Cerealia.

Lokalerna står idag till viss del tomma, men är till större delen uthyrda till industri, kontorsändamål och replokaler. Dessutom finns två skolor på området.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]