Kyndel (krydda)
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Plisterordningen Lamiales |
| Familj | Kransblommiga växter Lamiaceae |
| Släkte | Harmyntor Satureja |
Kyndel är en krydda från endera växterna sommarkyndel eller vinterkyndel.[1]
Användning[redigera | redigera wikitext]
Den används i bland annat korv, viltfågel, grönsaker, bönor, sallad och olika grytor. Sommarkyndel har mer smak än vinterkyndel.[2]
Sommarkyndel[redigera | redigera wikitext]
Ingår som beståndsdel i kryddblandningen Herbes de Provence.
Smärtan efter humla- geting- bistick lindras omgående om stickstället gnuggas med sommarkyndel.[3]
Folkmedicin[redigera | redigera wikitext]
En dekokt på sommarkyndel, oegentligt kallat te, anses bra mot:[källa behövs]
Vinterkyndel[redigera | redigera wikitext]
Underarten Satureja montana var. citriodora kokad med vatten kan användas som dryck, oegentligt kallat "te".
Prydnadsväxt i en trädgårds stenparti.
Samodlade med bönor kan vinterkyndel avskräcka för bönorna skadliga skalbaggar. Samodling med rosor kan minska mögelangrepp.
Odlas för att ge nektar till bin.
Vinterkyndel kan motverka för tidig utlösning enligt en amerikansk studie.[4]
Bilder[redigera | redigera wikitext]
-
Sommarkyndel
Satureja hortensis L. -
Vinterkyndel
Satureja montana L. -
Sommarkyndel
Satureja hortensis L. -
Vinterkyndel
Satureja montana L. -
Torkad sommarkyndel
.jpg)
Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Kyndelsläktet”. Svenska Örtasällskapet. https://ortasallskapet.se/ort/kyndelslaktet/. Läst 8 september 2022.
- ^ ”Kyndel”. Alternativ.nu. Arkiverad från originalet den 19 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150319230516/http://handbok.alternativ.nu/Odling/Kryddor_och_%C3%B6rter/%C3%96rtlista/Kyndel. Läst 25 mars 2015.
- ^ Jane Eastoe: Herbs: Inspiration and Practical Advice for Gardeners, sida 85.
- ^ Zavatti, M.; Zanoli, P.; Benelli, A.; Rivasi, M.; Baraldi, C.; Baraldi, M. (2011-01-27). ”Experimental study on Satureja montana as a treatment for premature ejaculation”. Journal of Ethnopharmacology 133 (2): sid. 629–633. doi:. ISSN 1872-7573. PMID 21040774. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21040774/. Läst 8 september 2022.