Kyrkohandbok

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Kyrkohandbok, en bok med ordningar för gudstjänster och kyrkliga handlingar.

Den status de olika kyrkohandböckerna har varierar mellan de olika samfunden. Inom vissa samfund följs den noggrant - en präst i Svenska kyrkan är skyldig att följa kyrkohandbokens gällande ordalydelse och får inte på eget initiativ göra förändringar - inom andra ses den mer som en samling tips och stommar att utgå ifrån. Störst är variationen från kyrkohandboken när det gäller vanliga gudstjänster, minst när det gäller mer ovanliga och högtidliga händelser som till exempel prästvigninger.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Beskrivningar av hur olika gudstjänster skall eller brukar gå till finns från kyrkans hela historia. Den äldsta kyrkohandboken kan sägas vara Didaché från c:a 100 e.Kr. Genom kyrkohistorien har införandet av nya kyrkohandböcker ofta lett till konflikter (Se bland andra Book of Common Prayer).

Gregorius den stores litugiska samlingsverk Sacramentium från 500-talet kom att spela en betydande roll för kyrkohandböckerna. Under medeltiden tillkom en mängd liturgiska böcker, vilka delvis var beroende av den gamla traditionen. För att skapa större likformighet utgav Pius V 1570 Rituale romanum, reviderat 1604. Nu gällande liturgiska föreskrifter inom den romersk-katolska kyrkan härstammar från 1634, men ett antal senare revisioner.[1]

Inon den protestantiska kyrkan inledde Martin Luther utarbetandet av en egen kyrkohandbok, som resulterade i Von ordenung gottis dienst ynn der gemeyne (1514), Formula missæ (1524) och Deutsche Messe (1526).[1]

I Sverige[redigera | redigera wikitext]

Svenska kyrkan[redigera | redigera wikitext]

Den första kyrkohandböckerna för Svenska kyrkan, Een handbock påå swensko. Ther doopet och annat mera vthi ståår. (1529) och Then swenska messan (1531), utgavs av Olavus Petri och antogs 1541. Dessa skrifter byggde huvudsakligen på svensk medeltida tradition och Luthers skrifter. Nya upplagor medförde flera ändringar. Kyrkolagen 1572 ingrep även på det liturgiska området. Häftiga strider fördes om Johan III:s så kallade "röda bok", Liturgia Svecanæ Ecclesiæ catholicæ & orthodoxæ conformia 1576, som grep tillbaka på romersk-katolska kyrkobruk. Vid Uppsala möte 1593 bestämdes, att åtskilliga kyrkobruk skulle borttas. Efter omfattande förarbeten utkom 1614 Handbook ther vthi är författadt huruledes gudztiensten med christlige ceremonier och kyrkiosedher, vthi wåra swenska församlingar skal bliffua hållin och förhandlad. I denna var kyrkohandbok och mässbok förenade. Starka reformkrav restes snart, vilket resulterade i 1693 års kyrkohandbok, vilken kom att gälla över 100 år.

Önskemål om en ny kyrkohandbok resulterade i kyrkohandboken av år 1811. Under senare delen av 1800-talet gjorde en mängd förändringar i denna. Nya förslag till kyrkohandböcker framlades, bland annat 1854 och 1856. 1868 omarbetades flera kapitel i kyrkohandboken. Förnyade revisionskrav ledde fram till antagandet av 1894 års kyrkohandbok. Inte heller denna kom att gälla någon längre tid, och 1917 antogs även ny kyrkohandbok. Förslag till en ny kyrkohandbok utkom 1926, vilket dock inte vann kyrkomötets allmänna gillande.[1]

En ny kyrkohandbok antogs istället 1942, vilken 1986-87 ersattes av den nuvarande.[2] Kyrkohandboken innehåller ordningar för de olika gudstjänsterna samt de kyrkliga handlingarna dop(gudstjänst), konfirmationsgudstjänst, vigselgudstjänst och begravningsgudstjänst. Fram till 1942 års utgåva blev kyrkohandböckerna "gillade och stadfästa" av den regerande kungen. Från och med 1985 antas de av kyrkomötet.

Arbetet med den senaste versionen drog ut på tiden.[3]

Svenska kyrkans kyrkohandböcker[redigera | redigera wikitext]

  • 1529 (antagen 1541) Een handbock påå swensko....
  • 1531 Then Swenska Messan, mässbok
  • 1576 Johan III:s röda bok
  • 1614 (Kyrkohandbok och mässbok)
  • 1693
  • 1811
  • 1868 Omarbetning av flera kapitel
  • 1894
  • 1917
  • 1926
  • 1942
  • 1986
  • 2012 Förslag, efter remissvaren nytt förslag
  • 2016 nytt förslag efter remiss-svar på 2012. Länk Svenska kyrkan

Missionskyrkan[redigera | redigera wikitext]

De svenska frikyrkorna hade länge inga kyrkohandböcker. Missionskyrkan utgav dock 1927 Handbok till den kristna församlingens tjänst, vilken utkom i nya bearbetade utgåvor 1928, 1947 och 1963.[2] Den nu gällande fastställdes 2003 och innehåller ordningar för gudstjänster, barnvälsignelse, dop, dopbekräftelse, välkomnande av nya medlemmar, vigsel, begravning liksom ordination av pastorer och diakoner samt avskiljning till missionsföreståndare och andra särskilda tjänster.

Andra frikyrkor[redigera | redigera wikitext]

1983 och 1990 utarbetade Missionskyrkan, Svenska Alliansmissionen och Svenska Frälsningsarmén en gemensam version av Handbok till den kristna församlingens tjänst.[2] Till skillnad från Missionskyrkans nuvarande handbok från 2003 var den inte fastställd av kyrkostyrelsen utan bara utgiven av samfundet. På liknande sätt hade Baptistsamfundet och Örebromissionen (som numera ingår i Evangeliska Frikyrkan) den gemensamma handboken Till församlingens tjänst, som utkom i nya utgåvor 1924, 1940, 1955 och 1974. Tillsammans med Fribaptistsamfundet, Helgelseförbundet och Finlands svenska baptistsamfund utgav man en ny utgåva av samma kyrkohandbok 1987.[2]

Metodistkyrkan har utgett anvisningar för gudstjänstfirande i sina kyrkohandböcker som utkommit i nya utgåvor 1889, 1917, 1941, 1968 och 1986.[2]

Gudstjänstboken är en ekumenisk kyrkohandbok som utgavs 2005 och används av församlingar inom Baptistsamfundet, Alliansmissionen, Evangeliska Frikyrkan och Pingströrelsen. Pingströrelsen hade tidigare ingen handbok, och införandet av en sådan ses av många som ett radikalt steg i det samfundet. Särskilt radikalt är det att Gudstjänstboken innehåller en ritual för barndop, något som Alliansmissionen tillämpar, men som de övriga, baptistiska samfunden, avvisar.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 487 
  2. ^ [a b c d e] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  3. ^ "Ny protest mot kyrkohandboksförslaget", P1 Kultur/Kulturnytt, Sveriges Radio, 13 januari 2017. Åtkomst den 14 januari 2017.