Langerhanska öarna

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Langerhansk ö

Langerhanska öar syftar på grupper av celler i bukspottskörteln (pankreas) som är en del av det endokrina systemet och vars uppgift är att producera pankreatiska polypeptider, somatostatin, insulin och glukagon. De langerhanska öarna innehåler de celler som är främst ansvariga för regleringen av blodsocker och problem med de langerhanska öarna är starkt kopplade till sjukdomen diabetes.[1] Langerhanska öar består av α-celler som producerar glukagon, β-celler som producerar insulin, D-celler som producerar somatostatin och F-celler som producerar pankreatiskt polypeptid.[2] Langerhanska öar har finns inom alla klasser av ryggradsdjur, men saknas helt hos ryggradslösa djur.[3]

Upptäckt[redigera | redigera wikitext]

Ordet Langerhanska öar kommer från en tysk patolog och biolog som levde mellan 1847 och 1888 vid namn Paul Langerhans.[4] Han upptäckte år 1869 små ö-lika ansamlingar med celler i bukspottkörteln som visade sig producera insulin. Ordet insulin, där insula betyder ö, härstammar också från detta fynd.[5] Langerhans har även fått ge namn åt en grupp så kallade fagocyter (Langerhans celler) som han upptäckte, vilka kan ”äta” främmande partiklar och är en viktig del av vårt immunförsvar.[källa behövs]

Diabetes[redigera | redigera wikitext]

Vid typ 1-diabetes bryts de insulinproducerande beta-cellerna ned av immunförsvaret, och det blir nödvändigt att inta insulin via injektioner.

Vid typ 2-diabetes förekommer insulinresistens i insulinberoende vävnader. Betacellerna i bukspottskörteln ökar då sin insulinsekretion.

Transplantation av langerhanska öar[redigera | redigera wikitext]

Klinisk transplantation av langerhanska öar är en behandlingsmetod för diabetes som började användas under 1990-talet, främst för svåra fall av typ 1-diabetes där den sjuke drabbas av livshotande hypoglykemier. Metoden revolutionerades efter år 2000 då Edmontonprotokollet publicerades[6]. Tidigare hade endast omkring 10% av patienterna klarat sig utan insulininjektioner efter transplantation av öar men med Edmontonprotokollet började vissa sjukhus nå en nivå där 50% av patienterna fortfarande klarade sig utan insulin fem år efter transplantation. Edmontonprotokollet började efter detta användas på fler transplantationscenter och har förfinats och förbättrats sedan dess. Från år 2000 till 2016 gjordes omkring 1500 transplantationer av langerhanska öar världen över.[7][8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Langerhanska öarna har det övergripande ansvaret att reglera våra blodsockervärden”. Diabetes Wellness Sverige. 11 mars 2018. https://www.diabeteswellness.se/nyheter-event/nyheter/langerhanska-oarna-har-det-overgripande-ansvaret-att-reglera-vara. Läst 11 januari 2020. 
  2. ^ Encyclopedia of Endocrine Diseases (2018), sid. 259
  3. ^ Falkmer, Sture (1985). Bruno W. Volk, Edward R. Arquilla. red (på en). The Diabetic Pancreas. Springer US. sid. 17–52. doi:10.1007/978-1-4757-0348-1_2. ISBN 978-1-4757-0348-1. https://doi.org/10.1007/978-1-4757-0348-1_2. Läst 13 januari 2020 
  4. ^ ”Langerhans cellöar - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/langerhans-cell%C3%B6ar. Läst 11 januari 2020. 
  5. ^ ”Diabetes A-Ö”. Diabetes.se. https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/diabetes-a-o/. Läst 11 januari 2020. 
  6. ^ Shapiro, A.M. James; Lakey, Jonathan R.T.; Ryan, Edmond A.; Korbutt, Gregory S.; Toth, Ellen; Warnock, Garth L. (2000-07-27). ”Islet Transplantation in Seven Patients with Type 1 Diabetes Mellitus Using a Glucocorticoid-Free Immunosuppressive Regimen”. New England Journal of Medicine 343 (4): sid. 230–238. doi:10.1056/NEJM200007273430401. ISSN 0028-4793. PMID 10911004. https://doi.org/10.1056/NEJM200007273430401. Läst 11 januari 2020. 
  7. ^ Shapiro, A. M. James; Pokrywczynska, Marta; Ricordi, Camillo (2017-05). ”Clinical pancreatic islet transplantation” (på en). Nature Reviews Endocrinology 13 (5): sid. 268–277. doi:10.1038/nrendo.2016.178. ISSN 1759-5037. https://www.nature.com/articles/nrendo.2016.178. Läst 11 januari 2020. 
  8. ^ ”Typ 1-diabetes”. www.akademiska.se. https://www.akademiska.se/forskning-och-utbildning/centre-of-excellence/typ-1-diabetes/. Läst 11 januari 2020.