Lars-Åke Thessman

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Version från den 15 januari 2018 kl. 13.35 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.6.2))
Lars-Åke Thessman, svensk scenograf och kostymskapare.
Lars-Åke Thessman, svensk scenograf och kostymskapare.

Lars-Åke Thessman, född 5 maj 1947 i Johannebergs församling[1] i Göteborg, är en svensk scenograf och kostymskapare på ett flertal svenska teatrar och operahus. Han har även utfört scenografi för operaföreställningar i Bonn, Köpenhamn, London, Prag och York.[2][3]

Biografi

Utbildning

Thessman studerade teckning, måleri och skulptur 1968-70 vid Kursverksamhetens konstskola i Göteborg. Han är utbildad inredningsarkitekt vid Konstindustriskolan i Göteborg 1970-74. Därefter studerade han scenografi vid Teater- och filmhögskolan i Stockholm 1974-76.[2]

Karriär

Lars-Åke Thessman har arbetat inom opera och musikteater på de flesta stora scener i Sverige. Han har svarat för en lång rad uppsättningar på Dramaten, Stockholms Stadsteater, GöteborgsOperan och Wermland Opera.

På operan i Göteborg har han svarat för scenografin i bland annat Resan till Reims, Wozzeck[4], Glada änkan, K. Beskrivning av en kamp[5], La traviata, Macbeth, Rucklarens väg[6][7] och Rusalka[8] samt Orfeus och Eurydike[9] - samtliga föreställningar i regi av David Radok.

Han har även gjort scenografin till Elektra, Rosenkavaljeren[10], Die Frau ohne Schatten, Parsifal och Alcina,[11] i regi av Yannis Houvardas, samt till Goya[12] och Lulu.[3]

På Kungliga Operan har han bland annat gjort scenografi till Orlando (2000), Hoffmanns äventyr (2003),[13] Boris Godunov, Aida, Batseba (2008)[14] och Salome (2013)[15][16] samt Drömmen om Svansjön (2017).[17]

Utomlands har han arbetat för Det Kongelige Teater[18], Theater Bonn och Prags Nationalteater. NorrlandsOperans uppsättning av "Den Bergtagna" gästspelade 1988 på Royal Theatre i York. Barbican Center i London gästades 1992 med The Drottningholm Court Theatre Saga.[3] Denna produktionen var speciellt framtagen och producerad på beställning av Barbican Center. Scenografin utgjordes av en modifierad version av Drottningholmsteaterns scen och scenmaskineri. Initiativet kom från Elisabeth Söderström, som då var konstnärlig ledare för Drottningholmsteatern och som själv medverkade i föreställningen.[källa behövs]

Thessman har undervisat vid Konsthögskolan Valand i Göteborg och Kunsthøgskolen i Oslo samt dåvarande Teaterhögskolan i Stockholm. Han har ställt ut sina skisser och modeller på Galleri Stenlund i Stockholm, Göteborgs stadsmuseum, Centre Culturel Suédois och scenografi-quadrinalen i Prag.[19] Sedan 1990 är Thessman representerad på Nationalmuseum.[20] Thessman är även representerad vid Scenkonstmuseet[21].

Utmärkelser

  • Lars-Åke Thessman har, tillsammans med kostymdesignern Karin Erskine, erhållit guldmedaljen vid scenografi-quadrinalen i Prag 2003 för scenografi och kostymdesign till Elektra.
  • Thessman fick 2013 Lidmanpriset för "ett visionärt och mångfacetterat scenografiskt bildspråk med kraft att stödja och fördjupa den sceniska berättelsen".[24]

Referenser

Noter

  1. ^ Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 978-91-88366-91-7 
  2. ^ [a b] thessman.se.
  3. ^ [a b c] Lars-Åke Thessman, GöteborgsOperan.
  4. ^ "Lars-ÅkeThessman: Om arbetet med Wozzek på GöteborgsOperan", intervju i "Hjärtslag", P2, Sveriges Radio. Längd: 4:40 minuter. Programmet sändes den 8 december 2010.
  5. ^ "K. Beskrivning av en kamp" på Göteborgsoperan[död länk] med premiär 24 september 2005.
  6. ^ "Rucklarens väg" på Göteborgsoperan[död länk] med premiär 11 september 2010.
  7. ^ "Energi som räcker hela vägen", recension av Bo Löfvendahl i Svenska Dagbladet den 13 september 2010.
  8. ^ "En fullträff på Göteborgsoperan", recension av Marita Adamsson i Bohuslänningen den 23 september 2012.
  9. ^ Orfeus & Eurydike, föreställning vid Göteborgsoperan våren 2014.
  10. ^ "Rosenkavaljeren" på Göteborgsoperan[död länk] för säsongen 2002-03.
  11. ^ "Genial scenografi och en orkester i toppform: Alcina!", recension av Mia Gerdin i Sveriges Radios "Kulturnytt" den 8 februari 2011 (2.53 minuter).
  12. ^ "Göteborgsoperan: Goya", Arkiverad 1 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. recension av Magnus Haglund i Göteborgs-Posten den 27 september 2009.
  13. ^ Carlweitz, Staffan (1990). ”Hoffmann i djupperspektiv: ett samtal med Lars-Åke Thessman”. På Operan (Stockholm : Kungl. teatern, 1978-1996) 1990/91:2,: sid. 3-4.  Libris 2219271
  14. ^ Teamet bakom "Salome": Lars-Åke Thessman, scenografi. Arkiverad 29 november 2013 hämtat från the Wayback Machine. Kungliga Operan.
  15. ^ "Salome", Kungliga operan i Stockholm.
  16. ^ "Salome - Royal Swedish Operan 2013", youtube.com.
  17. ^ Drömmen om Svansjön Arkiverad 6 juni 2017 hämtat från the Wayback Machine., Kungliga operan i Stockholm.
  18. ^ "Højt til loftet i La Traviata", Arkiverad 1 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. recension av Peter Dürrfeld i Kristeligt Dagblad den 28 februari 2012.
  19. ^ Lars-Åke Thessman, Arkiverad 2 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. Mogens Operasidor.
  20. ^ Nationalmuseum
  21. ^ ”Musikverkets databas över arkiv, föremål och föreställningar”. calmview.musikverk.se. http://calmview.musikverk.se/CalmView/default.aspx#_ga=2.135983601.1959824106.1510568779-2050440294.1510568779. Läst 13 november 2017. 
  22. ^ Lars-Åke Thessman får Tidskriften Operas pris 2007.
  23. ^ Tranberg, Sören (2007). ”Operapriset 2007.”. Tidskriften Opera 2007:5,: sid. 6-[9]. 1651-3770. ISSN 1651-3770.  Libris 10945337
  24. ^ Sven Lidmans pris 2013, Arkiverad 1 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. Bild och Ord Akademin.

Webbkällor

Tryckta källor

  • Carlweitz, Staffan (1990). ”Hoffmann i djupperspektiv: ett samtal med Lars-Åke Thessman”. På Operan (Stockholm : Kungl. teatern, 1978-1996) 1990/91:2,: sid. 3-4.  Libris 2219271
  • Tranberg, Sören (2007). ”Operapriset 2007.”. Tidskriften Opera 2007:5,: sid. 6-[9]. 1651-3770. ISSN 1651-3770.  Libris 10945337
  • Tranberg, Sören: "Lars-Åke och hans Värld", Musikdramatik, nr 3, 2001. MD: Musikdramatik : tidskriften Musikdramatik. Stockholm: Musikdramatik. 1984-2002. Libris 8260688 

Vidare läsning

  • Arell Carin, red (2014). Tjugo år av scenkonst: Göteborgsoperan 1994-2014 : [tjugo produktioner & porträtt, opera/dans/musikal]. [Göteborg]: GöteborgsOperan. Libris 17878297. ISBN 9789163768194 , Radok & Thessman - regissör & scenograf, s. 72-77.
  • Eriksson, Torbjörn (2001). ”Tre bilder.”. MD : Musikdramatik 2001:3,: sid. [18-25]. ISSN 0283-5754. ISSN 0283-5754 ISSN 0283-5754.  Libris 8428306
  • Leijon, Jan Erik (1984). Don efter person eller teaterkostymens födslovåndor: en uppsats om det som är och det som synes vara. Stockholm: Stockholms universitet. Libris 14670318 
  • ”Vad händer innanför portarna?”. Tidskriften Opera 2003:5,: sid. 20-24. 2003. 1651-3770. ISSN 1651-3770.  Libris 9751372

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lars-Åke_Thessman&oldid=42344829”