Norrlandsoperan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Norrlandsoperan
Grundad 1974
Typ Aktiebolag
Länsteater
Länsmusiken
Säte Umeå
Betjänad region Västerbottens län
VD/Konstnärlig ledare Kjell Englund
Ordförande Georg Andersson
Moderorganisation Region Västerbotten
Ansluten till Svensk Scenkonst
Länsteatrarna i Sverige
Länsmusikens samarbetsråd
Norrlands nätverk för musikteater och dans
Webbplats www.norrlandsoperan.se

Norrlandsoperan är ett opera- och konserthus innefattande en mindre konsthall i Umeå, grundad 1974.

Norrlandsoperan var inledningsvis 1974 en mindre, regional operaensemble. I dag är det ett scenkonsthus med en symfoniorkester och avdelningar för opera, dans, musik och konst samt verkstäder och ateljéer. I verksamheten ingår också MADE-festivalen och Umeå Jazzfestival. Norrlandsoperan är en länsteater och flera av dess produktioner turnerar i och utanför Västerbotten. Norrlandsoperan AB ägs till 40 procent av Umeå kommun via Umeå Kommunföretag AB och till 60 procent av Västerbottens läns landsting.[1][2]

Uppdraget är att producera, främja och utveckla konstnärlig verksamhet under devisen "NorrlandsOperan – en spelplats för nya uttryck". Verkställande direktör och konstnärlig ledare sedan hösten 2009 är Kjell Englund[3] och chefsdirigent är Rumon Gamba.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den ombyggda gamla brandstationen.

Norrlandsoperan grundades 1974 som en direkt följd av den statliga kulturreformen samma år. Musikteatergruppen Sångens makt med koppling till Vadstena-Akademien utgjorde tillsammans med bland annat musiker från I 20s militärmusikkår stommen i den nybildade operaensemblen, som inledningsvis fick arbeta under mer provisoriska villkor. Våren 1974 framförde de den första produktionen, Rossinis Italienskan i Alger i Umeå Folkets hus, som då huserade i en fastighet i korsningen Järnvägsallén-Östra kyrkogatan och blev ensemblens första hemvist.[4][5] Dess förste chef var Arnold Östman, som åren 1974–1979 även var operans konstnärlige ledare.

År 1984 fick Norrlandsoperan överta den gamla brandstationen i Umeå, byggd 1937 i funktionalistisk stil och ritad av Wejke & Ödéen. Brandstationen genomgick en omfattande om- och tillbyggnad efter ritningar av Olle Qvarnström och samma år stod operan klar.[6]

2002 invigdes den nybyggda teatern och konsertsalen, som är sammanbyggd med det gamla operahuset. Operan fick därmed en salong med 480 platser, en stor scen med sidoscener och orkesterdike, samt en konsertsal med 500 platser. I den gamla byggnaden skapades loger. Några år senare tillkom en monteringshall för dekor på cirka 600 kvadratmeter.[7]

I verksamheten ingår också ett dansprogram med gästspel av och samarbeten med olika danskompanier och koreografer i samverkan med organisationerna Dans i Västerbotten och Dansnät Sverige.[8]

Sedan 2006 arrangerar Norrlandsoperan varje år i maj den årliga MADE-festivalen i de egna lokalerna, och även utomhus på Operaplan.

Norrlandsoperan ligger vid Operaplan, som har formen av en halvcirkel längs Västra Norrlandsgatan. Ursprunget till Operaplan är en av stjärnplatserna som bildades vid Umeå stads stadsplaneutvidgning 1898.[9] Av de två tidigare utstrålande gatorna är bara Vasagatan öppen, i och med att Brandmannagatan blev en återvändsgränd bakom operan när den fick sin tillbyggnad 2002.

Salonger[redigera | redigera wikitext]

Norrlandsoperan har fyra salonger: Teatern, Konsertsalen, Black Box och B-salen. I byggnaden finns också Vita kuben, ett utställningsrum för samtidskonst.

Teatern har 440 sittplatser på parkett och ytterligare 30 på balkong. Konsertsalen har 509 sittplatser och 60 ståplatser. Black Box har upp till 260 sittplatser (scen- och salongsstorleken förändras beroende på arrangemangets art). B-salen som främst används till barnföreställningar har 34 sittplatser på stolar och 30 sittplatser på golvet.

Norrlandsoperans symfoniorkester[redigera | redigera wikitext]

Norrlandsoperans symfoniorkester fick sin formella status 1991, men har rötter i I 20;s militära blåsorkester som bildades 1841. En stråksektion och vidare utökning av antalet musiker tillkom efterhand och från att ha varit en ren operaorkester har den blivit en symfonisk orkester med 47 yrkesmusiker (2017).[10] Utöver att spela vid scenproduktioner har de även en egen konsertserie i Konsertsalen från 2002, samt gör skivinspelningar, beställer verk och turnerar inom Sverige och internationellt. De gör även kammarmusikkonserter och deltar i evenemang som MADE och jazzfestivalen.

Symfoniorkestern har bland annat belönats med en Grammis för inspelningen av Rosenbergs opera Lycksalighetens ö. Inspelningen av skivan Urban Concertos nominerades för en Grammy Award.

Chefsdirigenter[redigera | redigera wikitext]

  • 1995–2001 Roy Goodman
  • 2000–2004 Kristian Järvi
  • 2005–2009 Andrea Quinn
  • 2009–2015 Rumon Gamba
  • 2017– Elim Chan

Uppsättningar i urval[redigera | redigera wikitext]

Under Umeås år som Europas kulturhuvudstad 2014 uppfördes bland annat en mastodontproduktion av Richard Strauss Elektra utomhus på kaserngården på Umestan med väldiga dockor och scenbyggen i samarbete med spanska ensemblen La Fura dels Baus och regissören Carlus Padrissa. Det var Norrlandsoperans största uppsättning någonsin och visades även i Sveriges Television[14] Efter den följde det prisbelönta uruppförandet av Blanche & Marie med musik av Mats Larsson Gothe och libretto av Maria Sundqvist efter PO Enquists Boken om Blanche och Marie. Även denna visades i SVT.

Internationella samarbeten[redigera | redigera wikitext]

NorrlandsOperan samarbetar sedan år 2005 internationellt med Vietnam National Opera and Ballet Theatre i Hanoi och Cape Town Opera i Sydafrika. Det vietnamesiska samarbetet har resulterat i samproduktioner som Mozarts Cosi fan tutte (2005), Puccinis Bohème (2009) och blogg-operan Dream and Reality (2009) utifrån samma koncept som med Sjökor och stekare, samt danssamarbeten. Med Cape Town Opera har man samproducerat operor som Dvoraks Rusalka (2006), Gershwins Porgy och Bess (2006), Mats Larsson Gothes nyskrivna Poet and Prophetess (2008) och Brittens Peter Grimes (2009). Tillsammans med Det Kongelige Opera i Köpenhamn presenterade man Kaspar Holtens uppsättning av den nyskrivna operan Dancer in the Dark (2010) baserad på Lars von Triers film med samma titel.

Särskilda händelser[redigera | redigera wikitext]

Under en konsert med bandet Mando Diao den 27 januari 2007 i Black box rasade delar av golvet och omkring 50 personer föll cirka 2,5 meter mot det underliggande källargolvet. 29 personer fick föras till sjukhus för vård av varierande omfattning.[15] Den dåvarande operachefen fälldes i tingsrätten 2009 för grov oaktsamhet men friades året därpå av hovrätten.[16]

Operans tekniske chef som också stod åtalad friades i tingsrätten.[17][18]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Håkan Göransson (27 april 2009). ”Kommunens organisation”. Umeå kommun. http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/kommunensorganisation.4.bbd1b101a585d704800068955.html. Läst 22 juni 2009. 
  2. ^ ”NorrlandsOperan - en spelplats för nya uttryck”. Norrlandsoperan. 19 februari 2008. Arkiverad från originalet den 16 april 2014. https://web.archive.org/web/20140416182222/http://www.norrlandsoperan.se/default.asp?refid=3682&id=4720. Läst 22 juni 2009. 
  3. ^ ”Intervju med Kjell Englund”. Norrlandsoperan. Arkiverad från originalet den 23 juli 2014. http://archive.is/fGIVT. Läst 16 november 2009. 
  4. ^ Petersson, Birgit (1986). Umeå Folkets hus och dess historia. Umeå: Umeå Folkets hus-förening. Libris 506928 
  5. ^ Folkbladet 27 mars 2014, "Norrlandsoperan firar 40 år"
  6. ^ ”Norrlandsoperan”. Umeå kommun. 30 juni 2008. Arkiverad från originalet den 27 april 2009. https://web.archive.org/web/20090427065349/http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/kommunfakta/faktaomumeaholmsundhorneforsochsavar/stadsvandring/norrlandsoperan.4.bbd1b101a585d704800064118.html. Läst 22 juni 2009. 
  7. ^ ”Mycket opera för pengarna”. Nordisk Renting. 15 november 2004. Arkiverad från originalet den 16 april 2014. https://web.archive.org/web/20140416181151/http://www.nordiskrenting.se/nyheter.asp?code=40&n_id=106&artal=2004. Läst 21 maj 2009. 
  8. ^ Norrlandsoperan, "Dans"
  9. ^ Olofsson, Sven Ingemar; Eriksson Karin (1972). Umeå stads historia 1888-1972. Umeå: Umeå kommunfullmäktige. sid. 629. Libris 88277 
  10. ^ ”NorrlandsOperans Symfoniorkester”. Norrlandsoperan. Arkiverad från originalet den 13 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160513141935/http://www.norrlandsoperan.se/sve/om-norrlandsoperan/norrlandsoperans-symfoniorkester/mer-om-norrlandsoperans-symfoniorkester. Läst 28 april 2016. 
  11. ^ Dagens Nyheter 8 november 1992, "Norrlandsoperan satsar svenskt"
  12. ^ Sveriges radio
  13. ^ Sveriges Radio Kulturnytt 9 oktober 2012, "Elefantmannen möter Jack the Ripper i ny opera"
  14. ^ ”Elektra”. Norrlandsoperan. 2014. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160822164042/http://www.norrlandsoperan.se/sve/evenemang/0814-elektra/5820. Läst 11 augusti 2015. 
  15. ^ ”Flera balkar var deformerade”. Dagens Nyheter. 28 januari 2007. http://www.dn.se/nyheter/flera-balkar-var-deformerade. Läst 23 oktober 2011. 
  16. ^ Hovrätten friar operachef”. Svenska Dagbladet. 3 mars 2010. https://www.svd.se/hovratten-friar-operachef. Läst 13 juni 2017. 
  17. ^ ”Förre operachefen dömd för golvras”. Expressen. 18 maj 2009. http://www.expressen.se/nyheter/forre-operachefen-domd-for-golvras/. Läst 13 juni 2017. 
  18. ^ Wallin, Bertil (19 maj 2009). ”Domen låter orimlig”. Västerbottens-kuriren: s. 8. 

Att läsa[redigera | redigera wikitext]

  • Kerslow Tomas, red (1984). Norrlandsoperan 10 år. Umeå: Norrlandsoperan. Libris 474744 
  • Hugoson, Rolf (2010). ”Norrlandsoperan - fisk eller främmande fågel i Umeås kulturliv?”. Västerbotten (Umeå. 1920) 2010:1,: sid. 53-67. 0346-4938. ISSN 0346-4938.  Libris 17877771

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]