Hoppa till innehållet

Lionel Jospin

Från Wikipedia
Lionel Jospin
Lionel Jospin 1996.
FöddLionel Robert Jospin[1]
12 juli 1937
Meudon, Hauts-de-Seine, Frankrike
Död22 mars 2026 (88 år)
Paris, Frankrike
BegravdMontparnassekyrkogården
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidlycée Charlemagne
École nationale d’administration,
Institut d'études politiques de Paris[2]
Lycée Janson de Sailly
SysselsättningPolitiker[3], filmat vittne, universitetsadjunkt, regeringschef[4]
Befattning
Förste sekreterare för franska socialistpartiet (1981–1988)
Europaparlamentariker
andra Europaparlamentet, Frankrike (1984–1988)[5]
Frankrikes idrottsminister (1988–1991)
Frankrikes utbildningsminister (1988–1992)
Förste sekreterare för franska socialistpartiet (1995–1997)
Frankrikes premiärminister (1997–2002)
Ledamot av conseil constitutionnel (2014–2019)[6][7]
ArbetsgivareUniversité Paris-Sud
Politiskt parti
Socialistiska partiet
MakaÉlisabeth Dannenmuller
(g. 1973–1993, skilsmässa)
Sylviane Agacinski
(g. 1994–2026, personens död)
BarnHugo Jospin (f. 1973)
Eva Jospin (f. 1975)
FöräldrarRobert Jospin[2]
Mireille Jospin[2]
Utmärkelser
Storkorsriddare av Republiken Italiens förtjänstorden (1990)
Kommendör av Akademiska palmen (1992)
Storkors av Ouissam Alaouite-orden (1997)[8]
Storkorset av Nationalförtjänstorden (1997)
Officer av Québecs nationalorden (1998)[9]
Rumänska Stjärnans orden (1999)
Storkors av Republiken Polens förtjänstorden (2000)
Betlehemsorden (2000)
Norska förtjänstordens storkors (2000)
Hedersdoktor vid Université catholique de Louvain (2000)
Storkorset av Ungerska förtjänstorden (2001)[10]
Hedersdoktor vid Universidad de Chile (2004)
Storkors av Portugals frihetsorden (2005)[11]
Storkors av Hederslegionen (2015)[12]
Namnteckning
Redigera Wikidata
Lionel Jospin och Hans-Jochen Vogel, 1983.

Lionel Jospin, född 12 juli 1937 i Meudon, Hauts-de-Seine, död 22 mars 2026[13] i Paris,[14] var en fransk politiker (Socialistpartiet) som var Frankrikes premiärminister 1997–2002. Han var även presidentkandidat 1995 och 2002.

Jospin var i sin funktion av förstesekreterare för Socialistpartiet en av president François Mitterrands närmaste män under hela åttiotalet. Under denna period var rivaliteten mellan Jospin och en annan av Mitterrands anhängare, premiärministern Laurent Fabius, tydlig.

År 1988 blev Jospin sport- och utbildningsminister. Efter fyra år som utbildningsminister i Michel Rocards och Édith Cressons ministärer tillhörde Jospin de som gavs skulden för Socialistpartiets stora misslyckande i lokalvalen 1992. När regeringen ombildades under den nya premiärministern Pierre Bérégovoy blev Jospin därför petad. När Jospin i valet året därpå dessutom förlorade sin plats i nationalförsamlingen tillkännagav han att han skulle dra sig tillbaka från politiken.

Två år senare, 1995, kandiderade Lionel Jospin för att bli Socialistpartiets kandidat i presidentvalet. Nära förknippad med de tidigare årens misslyckanden och därtill kandiderande mot Socialistpartiets dåvarande ledare Henri Emmanuelli var Jospin uträknad och överraskade stort när han först lyckades med att bli Socialistpartiets ledare och därpå förlora knappt i presidentvalet mot Jacques Chirac. Jospin fick 23,3 % i den första valomgången och 47,4 % i den andra. Efter framgången återkom han som förstesekreterare för Socialistpartiet. Inför parlamentsvalet 1997 byggde Socialistpartiet en bred koalition med bland annat Kommunistpartiet, Vänsterradikala partiet och De gröna. Efter stora framgångar för Socialistpartiet och koalitionen i valet utsågs Jospin till Frankrikes premiärminister.

Till de större reformer hans regering genomförde hör en sänkning av den generella arbetstiden till 35 timmar i veckan.

Som sittande premiärminister var Jospin återigen Socialistpartiets kandidat i presidentvalet 2002. Han fick dock endast 16,1 % av rösterna i första valomgången och lyckades inte ta sig till den andra omgången, då såväl den sittande presidenten Chirac som Front Nationals Jean-Marie Le Pen fick fler röster. Omedelbart efter valnederlaget deklarerade Jospin sin avgång som premiärminister och att han skulle dra sig tillbaka från politiken helt.

Hösten 2006 meddelade Jospin att han stod till sitt partis förfogande inför presidentvalet 2007. När det uppenbarades att Ségolène Royal var betydligt populärare meddelade Jospin att han inte tänkte kandidera mot henne, för att inte riskera att splittra partiet.

Politisk karriär

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ matchID, matchID-ID: XbX4Qoc_RvYM, läst: 11 april 2026.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 3 Who's who, A & C Black, Who's Who UK-ID: U22533.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Europaparlamentets ledamöter, Europaparlamentariker-ID: 1715, läst: 20 april 2022.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1191050047749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Europaparlamentets ledamöter, Europaparlamentariker-ID: 1715.[källa från Wikidata]
  6. ↑ DÉCISION DU 18 DÉCEMBRE 2014 PORTANT NOMINATION D'UN MEMBRE DU CONSEIL CONSTITUTIONNEL (på franska), Légifrance, läs online, läst: 24 mars 2026.[källa från Wikidata]
  7. ↑ Décision du 21 février 2019 portant nomination d'un membre du Conseil constitutionnel (på franska), Légifrance, läs online, läst: 24 mars 2026.[källa från Wikidata]
  8. ↑ Le réalisme africain de M. Jospin (på franska), Le Monde, 24 december 1997, läs online, läst: 24 mars 2026.[källa från Wikidata]
  9. ↑ Lionel Jospin: Officier (1998) (på franska), läs online, läst: 24 mars 2026.[källa från Wikidata]
  10. ↑ MAGYAR KÖZTÁRSASÁGI ÉRDEMREND NAGYKERESZTJE (polgári tagozat) (på ungerska), Magyar Közlöny, 19 september 2001, s. 6982, läs online, läst: 23 mars 2026.[källa från Wikidata]
  11. ↑ ENTIDADES ESTRANGEIRAS AGRACIADAS COM ORDENS PORTUGUESAS (på portugisiska), läs online, läst: 24 mars 2026.[källa från Wikidata]
  12. ↑ NOR: PREX1531688D.[källa från Wikidata]
  13. ↑ Lionel Jospin est mort à l'âge de 88 ans (franska)
  14. ↑ Andelman, David A. (23 mars 2026). ”Lionel Jospin, Who Helped Set France on Socialist Path, Dies at 88” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2026/03/23/world/europe/lionel-jospin-dead.html. Läst 13 maj 2026.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Alain Juppé
Frankrikes premiärminister
1997–2002
Efterträdare:
Jean-Pierre Raffarin
Företrädare:
François Mitterrand
Förstesekreterare för Socialistiska partiet
1981–1988
Efterträdare:
Pierre Mauroy
Företrädare:
Henri Emmanuelli
Förstesekreterare för Socialistiska partiet
1995–1997
Efterträdare:
François Hollande