Lista över världsarv i Sydamerika

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Detta är en lista över världsarven i Sydamerika. Idag (3 augusti 2010) finns det 64 världsarv, därav 42 kulturarv, 20 naturarv och 2 kultur- och naturarv, motsvarande 7,0 % av samtliga världsarv.

TECKENFÖRKLARING
K Kulturarv
N Naturarv
X Kultur- och naturarv

Argentina Argentina[1][redigera | redigera wikitext]

År Typ Namn
1981 N Los Glaciares nationalpark
1983 K De jesuitiska missionsstationerna hos guaraniindianerna[anm 1]
1984 N Iguazú nationalpark
1999 K Cueva de las Manos
1999 N Valdeshalvön
2000 K Jesuitbosättningarna i Cordoba
2000 N Ischigualasto provinspark och Talampaya nationalpark
2003 K Quebrada de Humahuaca

Bolivia Bolivia[2][redigera | redigera wikitext]

År Typ Namn
1987 K Gruvstaden Potosí
1990 K De jesuitiska missionsstationerna hos indianerna i Chiquitos
1991 K Gamla staden i Sucre
1998 K Fuerte de Samaipata
2000 N Noel Kempff Mercado nationalpark
2000 K Tiwanaku: Det andliga och politiska centrumet för Tiwanakukulturen

Brasilien Brasilien[3][redigera | redigera wikitext]

År Typ Namn
1980 K Ouro Preto
1982 K Gamla staden i Olinda
1983 K De jesuitiska missionsstationerna hos guaraniindianerna[anm 1]
1985 K Salvador
1985 K Bom Jesuskyrkan i Congonhas
1986 N Iguaçu nationalpark
1987 K Brasilia
1991 K Serra da Capivara nationalpark
1997 K Gamla staden i São Luís
1999 K Gruvstaden Diamantinas historiska centrum
1999 N Discoverykustens Atlantskogsreservat
1999 N Sydöstra Atlantskogsreservatet
2000 N Naturskyddsområdet Pantanal
2000 N Centralamazonas naturskyddskomplex (utvidgat 2003)
2001 N Cerrados skyddade områden: Chapada dos Veadeiros nationalpark och Emas nationalpark
2001 N Brasilianska atlantöar: Fernando de Noronha och Atol das Rocas
2001 K Gamla staden i Goiás
2010 K São Franciscos torg i stade São Cristóvão (2010)

Chile Chile[4][redigera | redigera wikitext]

År Typ Namn
1995 K Påskön (Rapa Nui)
2000 K Chiloés kyrkor
2003 K De historiska kvarteren och hamnen i Valparaiso
2005 K Humberstone saltverk och Santa Laura saltverk
2006 K Gruvstadeen Sewell

Colombia Colombia[5][redigera | redigera wikitext]

År Typ Namn
1984 K Hamnen, fästningarna och monumenten i Cartagena
1994 N Los Katios nationalpark
1995 K Santa Cruz de Mompox historiska centrum
1995 K Nationella arkeologiska parken i Tierradentro
1995 K San Agustín arkeologiska park
2006 N Malpelos flora- och faunareservat
2011 K Colombias kaffelandskap

Ecuador Ecuador[6][redigera | redigera wikitext]

År Typ Namn
1978 K Staden Quito
1978 N Galapagosöarna (utvidgat 2001)
1983 N Sangay nationalpark
1999 K Staden Santa Ana de los Ríos de Cuencas historiska centrum

Paraguay Paraguay[7][redigera | redigera wikitext]

År Typ Namn
1993 K Jesuitmissioner La Santisima Trinidad de Parana och Jesus de Tavarangue

Peru Peru[8][redigera | redigera wikitext]

År Typ Namn
1983 K Staden Cusco
1983 X Inkastaden Machu Picchus historiska lämningar
1985 K Chavin de Huantar (Arkeologiska lämningar av tempelområdet Chavin de Huantar)
1985 N Nationalparken Huascaran
1986 K Chan Chan (Arkeologiska lämningar av staden Chan Chan)
1987 N Nationalparken Manu
1988 K Limas historiska centrum (utvidgat 1991)
1990 X Nationalparken Rio Abiseo (utvidgat 1992)
1994 K Nascalinjerna
2000 K Arequipas historiska centrum
2009 K Den sakrala staden Caral-Supe

Surinam Surinam[9][redigera | redigera wikitext]

År Typ Namn
2000 N Centrala Surinams naturreservat
2002 K Paramaribos historiska stadskärna

Uruguay Uruguay[10][redigera | redigera wikitext]

År Typ Namn
1995 K De historiska kvarteren i staden Colonia del Sacramento

Venezuela Venezuela[11][redigera | redigera wikitext]

År Typ Namn
1993 K Coro med hamnen
1994 N Canaima nationalpark
2000 K Universitetsstaden i Caracas

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Världsarvet De jesuitiska missionsstationerna hos guaraniindianerna delas mellan Argentina och Brasilien, utvidgades 1984

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Argentina - Properties inscribed on the World Heritage List”. UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/ar. 
  2. ^ ”Bolivia (Plurinational State of) - Properties inscribed on the World Heritage List”. UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/bo. 
  3. ^ ”Brazil - Properties inscribed on the World Heritage List”. UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/br. 
  4. ^ ”Chile - Properties inscribed on the World Heritage List”. UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/cl. 
  5. ^ ”Colombia - Properties inscribed on the World Heritage List”. UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/co. 
  6. ^ ”Ecuador - Properties inscribed on the World Heritage List”. UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/ec. 
  7. ^ ”Paraguay - Properties inscribed on the World Heritage List”. UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/py. 
  8. ^ ”Peru - Properties inscribed on the World Heritage List”. UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/pe. 
  9. ^ ”Suriname - Properties inscribed on the World Heritage List”. UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/sr. 
  10. ^ ”Uruguay - Properties inscribed on the World Heritage List”. UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/uy. 
  11. ^ ”Venezuela (Bolivarian Republic of) - Properties inscribed on the World Heritage List”. UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/ve.