Louis Ferdinand av Preussen

Louis Ferdinand av Preussen
	Louis Ferdinand av Preussen
Född	9 november 1907; Potsdam
Död	26 september 1994 (86 år); Bremen, Tyskland
Begravd	Burg Hohenzollern
Medborgare i	Tyskland
Utbildad vid	Humboldt-Universität zu Berlin
Sysselsättning	Kompositör, författare, politiker
Maka	Kira Romanova; (g. 1938–)
Barn	Prince Friedrich Wilhelm of Prussia (f. 1939); Prince Michael of Prussia (f. 1940); Marie Cécile av Preussen (f. 1942); Kira av Preussen (f. 1943); Louis Ferdinand (f. 1944); Christian-Sigismund av Preussen (f. 1946); Princess Xenia of Prussia (f. 1949)
Föräldrar	Wilhelm; Cecilie av Mecklenburg-Schwerin
Utmärkelser
	Lucius D. Clay Medal (1983); Schlesierschild; Svarta örns orden
Heraldiskt vapen
	Redigera Wikidata

För prins Louis Ferdinand av Preussen (1772–1806), se Ludvig Ferdinand av Preussen

Louis Ferdinand Victor Eduard Adalbert Michael Hubertus, född den 9 november 1907 i Potsdam, död den 25 september 1994 i Bremen var prins av Preussen, tysk och preussisk tronpretendent 1933–1994 och huvudman för huset Hohenzollern 1951–1994.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Louis Ferdinand var näst äldste son till den siste tyske och preussiske kronprinsen Wilhelm och dennes hustru Cecilie av Mecklenburg-Schwerin, och hans tidiga barndom ägde rum inom ramen för Kejsardömet Tyskland. Som familjetraditionen bjöd utnämndes han redan som 10-åring till löjtnant, men första världskrigets slut och de tyska monarkiernas fall 1918 avbröt den militära banan för honom. I stället studerade Louis Ferdinand nationalekonomi och disputerade i detta ämne "cum laude" redan som 21-åring.

Under mellankrigstiden vistades prinsen längre perioder i USA där han bland annat tog flygcertifikat. Han provade också på att arbeta vid det löpande bandet hos biltillverkaren Ford Motor Company.

Sedan hans äldre bror Wilhelm (1906–1940) för att få gifta sig under sitt stånd 1933 avstått sina tronanspråk blev Louis Ferdinand tysk och preussisk tronpretendent (deras far hade avsagt sig sina anspråk redan 1918) och återvände med anledning av detta till hemlandet och fick anställning som flyglärare inom Tysklands flygvapen. Också denna gång blev den militära karriären dock avbruten sedan den äldre brodern Wilhelm stupat i strid i Frankrike och hans begravning utvecklats till en stor monarkistisk manifestation, vilken retade Adolf Hitler så att han i en särskild order tvingade samtliga tyska kungligheter inom försvaret att ta avsked från sina tjänster.

Louis Ferdinand hade vid denna tidpunkt sedan länge (och med sin farfars, exkejsaren Wilhelm II:s välsignelse) goda kontakter med motståndsrörelsen mot Hitler, och i samband med 20 juli-attentatet fanns planer på att göra prinsen till tysk statschef efter kuppen. Sedan kuppen misslyckats förhördes Louis Ferdinand av Gestapo som dock inte lyckades binda honom till dådet.

Efter faderns död 1951 blev Louis Ferdinand även överhuvud för huset Hohenzollern. Året därpå utgav han sina memoarer Als Kaiserenkel durch die Welt (senare i ny upplaga under titeln Im Strom der Geschichte). Han upphörde aldrig att tro på såväl Tysklands återförening som monarkins återupprättande. Det senare fick han inte uppleva, men väl hur Fredrik den Store 1991 gavs en ny officiell begravning med militära hedersbetygelser och i närvaro av förbundskansler Helmut Kohl.

Louis Ferdinand gifte sig den 2 maj 1938 i Potsdam (ortodox vigsel) respektive i Huis Doorn , Nederländerna den 4 maj samma år (protestantisk vigsel) med Kira Kirilovna (1909–1967), dotter till storfursten Kirill Vladimirovitj av Ryssland (sedan 1918 överhuvud för huset Romanov) och Victoria Melita av Sachsen-Coburg-Gotha (tidigare gift med storhertig Ernst Ludvig av Hessen). De fick fyra söner och tre döttrar.

Av sönerna valde de två äldsta att avstå från sina tronanspråk för att få gifta sig under sitt stånd. Den tredje sonen, som likt fadern hette Louis Ferdinand, var alltså ämnad att efterträda denne som tronpretendent, men avled vid en olycka under en militärmanöver 1977. Positionen som hohenzollerskt familjeöverhuvud gick därför efter Louis Ferdinands död 1994 direkt över till hans unge sonson Georg Friedrich av Preussen (född 10 juni 1976).

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Louis Ferdinand med sin hustru, Kira Kirilovna av Ryssland, 1938.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ SNAC, Louis Ferdinand, Prince of Prussia, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Find a Grave, Louis Ferdinand Hohenzollern, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, Ludwig Ferdinand Prinz von Preußen, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Gemeinsame Normdatei, läst: 13 december 2014, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}
^ läst: 7 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Darryl Roger Lundy, The Peerage.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] flera författare, Historische Commission bei der königl. Akademie der Wissenschaften (red.), Allgemeine Deutsche Biographie, Duncker & Humblot, 1875.^{[källa från Wikidata]}

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Louis Ferdinand av Preussen.

[55e4e7b034f3332eb3971445be1d9a305ca956c4-1] SNAC, Louis Ferdinand, Prince of Prussia, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[f7cbdf2403308cb34b7d7c5a8aebe850cc13bf8f-2] Find a Grave, Louis Ferdinand Hohenzollern, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[e238b0af296706d66d68495180a98bfabf2edee1-3] Darryl Roger Lundy, The Peerage, Ludwig Ferdinand Prinz von Preußen, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[248e0491eb794be087f1f138cb03c809d738cd79-4] Gemeinsame Normdatei, läst: 13 december 2014, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}

[c1a99395970f32f06a377b9a6312ea990e077294-5] äst: 7 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}

[3913844e06e055e8cd81608f22bad0e604d89d2d-6] [a b c d] Darryl Roger Lundy, The Peerage.^{[källa från Wikidata]}

[be2a6cbfbebec14bb1641d38026164dbac94248a-7] [a b] flera författare, Historische Commission bei der königl. Akademie der Wissenschaften (red.), Allgemeine Deutsche Biographie, Duncker & Humblot, 1875.^{[källa från Wikidata]}

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]