Macrodontia cervicornis

Från Wikipedia
 Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2013-08)
Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information)
Macrodontia cervicornis
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSkalbaggar
Coleoptera
FamiljLånghorningar
Cerambycidae
SläkteMacrodontia
ArtMacrodontia cervicornis
Vetenskapligt namn
§ Macrodontia cervicornis
Auktor(Linne, 1758)
Synonymer
Macrotondia cervicornis Tavakilian, 1990[2]
Macrodontus cervicornis Paprzycki, 1942[3]
Prionus cervicornis Blanchard in Cuvier, 1849[4]
Macrodontus cervicornis Gistel, 1848[5]
Prionus cervicornis Berge, 1844[6]
Prionus cervicornis Guérin-Méneville in Latreille, 1828[7]
Prionus cervicornis Raye, 1827[8]
Prionus cervicornis Lepeletier & Audinet-Serville in Latreille, 1825[9]
Prionus cervicornis Schönherr, 1817[10]
Armiger serrarius Voet, 1806[11]
Armiger serrarius Voet, 1806[11]
Prionus cervicornis Palisot De Beauvois, 1805[12]
Prionus cervicornis Illiger, 1805[13]
Prionus cervicornis Illiger, 1804[14]
Prionus cervicornis Lamarck, 1801[15]
Prionus cervicornis Fabricius, 1801[16]
Prionus cervicornis Olivier, 1795[17]
Armiger serrarius Panzer, 1794[18]
Armiger serrarius Panzer, 1794[18]
Prionus cervicornis Fabricius, 1793[19]
Cerambyx (prionus) cervicornis Gmelin, 1790[20]
Prionus cervicornis Fabricius, 1787[21]
Prionus cervicornis Fabricius, 1781[22]
Armiger serrarius Voet, 1778[23]
Armiger serrarius Voet, 1778[23]
Cerambyx cervicornis Degeer, 1776[24]
Prionus cervicornis Fabricius, 1775[25]
Cerambyx cervicornis Linné, 1767[26]
Cerambyx cervicornis Linné, 1758[27]
Hitta fler artiklar om djur med

Macrodontia cervicornis[28], sabertooth longhorne, Sabeltandad långhorning på engelska[29] är en skalbaggsart som först beskrevs av Linne 1758. Skalbaggen är en av världens största, exemplar på över 17 cm har påträffats.

Macrodontia cervicornis ingår i släktet Macrodontia och familjen långhorningar.[28][30] IUCN kategoriserar arten globalt som sårbar.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[28]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Macrodontia cervicornis lever större delen av sitt liv, upp till tio år, i larvstadium. I sin vuxenform lever skalbaggen bara i några månader för att förflytta sig och reproducera sig. Larverna lever i död ved där de skapar fantastiska gallerier av gångar genom att äta sig fram genom det ruttnande träet, gångarna kan vara 10 centimeter i diameter.[29]

Artens finns i regnskogar över hela den tropiska norra delen av Sydamerika: Brasilien, Colombia, Venesuela, Peru, Bolivia, Guyana och Surinam.[29] [28]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] 1996 Macrodontia cervicornis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ TAVAKILIAN Gérard Luc (1990) Splendeur des Longicornes, Version Guyane, Cayenne 2 1990: 37-42, 12 figs.
  3. ^ PAPRZYCKI P. (1942) Datos para la captura y crianza del más grande do los cerambicidos «Macrodontus cervicornis» en la selva peruana, Boletín del Museo de Historia Natural «Javier Prado», Lima 6 (22-23): 349-351.
  4. ^ BLANCHARD Charles Émile (1849) VI. Les Insectes. In Cuvier G. Le Règne animal distribué d'après son organisation, pour servir de base à l'Histoire Naturelle des Animaux et d'introduction à l'anatomie comparée, Paris, Fortin Masson & Cie. 557 pp, atlas 75 pls.
  5. ^ GISTEL Johannes Nepomuk Franz Xaver (1848) Naturgeschichte des Thierreichs für höhere Schulen bearbeitet, Stuttgart, Hoffmann 8 (1): xvi + 560 pp., 32 pls.
  6. ^ BERGE F. (1844) Käferbuch. Allgemeine und specielle Naturgeschichte der Käfer, mit vorzüglicher Rucksicht auf die europaischen Gattungen. Nebst Anweisung sie zusammeln, zuzubereiten und aufzubewahren, Stuttgart, Hoffmann. 268 pp, 1315 figs.
  7. ^ GUÉRIN-MÉNEVILLE Félix Edouard (1828) In Latreille P. A. Encyclopédie méthodique : Entomologie, ou Histoire Naturelle des Crustacés, des Arachnides et des Insectes, Paris 10 (2): 345-832.
  8. ^ RAYE de BREUKELERWAERT Joan (1827) Catalogue du Cabinet célèbre et très renommé d'objets d'Histoire Naturelle delaissé par le très noble Sieur Joan Raye seigneur de Breukelerwaert à Amsterdam, Amsterdam, 1827: 68-71.
  9. ^ LEPELETIER A. L. M. & AUDINET-SERVILLE J. G. in LATREILLE P. A. (1825) Encyclopédie méthodique : Entomologie, ou Histoire Naturelle des Crustacés, des Arachnides et des Insectes, Paris. Mme veuve Agasse 10 (1): 1-344.
  10. ^ SCHÖNHERR Carl Johann (1817) Synonymia insectorum, oder : Versuch einer Synonymie Aller bisher bekannten Insecten ; nach Fabricii Systema Eleutheratorum &:c. geordnet, Skara, Lewerentzischen Buchdrükerey 1 (3): xi + 1-506.
  11. ^ [a b] VOET Johann Eusebius (1806) Catalogus Systematicus Coleopterorum. Tomus II., La Haye, Bakhuysen 2: 1-254, 50 pls.
  12. ^ PALISOT de BEAUVOIS Ambroise Marie François Joseph (1805) Insectes recueillis en Afrique et en Amérique, dans les royaumes d'Oware et de Bénin, à Sainte-Domingue et dans les États-Unis, pendant les années 1786-1797., Paris, imprimerie de Fain & Cie, 1 & 2 [1805]: i-xvi + 276, 90 pls.
  13. ^ ILLIGER Johann Carl Wilhelm (1805) Zusätze, Berichtigungen und Bemerkungen zu Fabricii Systema Eleutheratorum, Magazin für Insektenkunde, Braunschweig 4: 69-174.
  14. ^ ILLIGER Johann Carl Wilhelm (1804) Familien, Gattungen und Horden der Käfer von Latreille, Magazin für Insektenkunde, Braunschweig 3: 1-145.
  15. ^ LAMARCK Jean-Baptiste Antoine Pierre (1801) Système des animaux sans vertèbres ou tableau général des classes, des ordres et des genres de ces animaux, Deterville, Paris 432 pp.
  16. ^ FABRICIUS Johann Christian (1801) Systema eleutheratorum secundum ordines, genera, species : adiectis synonymis, locis, observationibus, descriptionibus, Bibliopoli Academici Novi, Kiliae 2: 1-687.
  17. ^ OLIVIER Guillaume-Antoine (1795) Entomologie ou Histoire Naturelle des Insectes, avec leurs caractères génériques et spécifiques, leur description, leur synonymie et leur figure enluminée, Coléoptères. Imprimerie de Lanneau, Paris 4: 519 pp, 75 pls.
  18. ^ [a b] PANZER Georg Wolfgang Franz (1794) Voets Beschreibungen und Abbildungen hartsschaaligter Insecten pt. 2, Edition 3. Erlangen [1793] 112 pp.
  19. ^ FABRICIUS Johann Christian (1793) Entomologia systematica emendata et aucta. Secundum classes ordines, genera, species adjectis synonymis, locis, observationibus, descriptionibus, Hafniae, C. G. Proft 1 (2): xx + 1-538.
  20. ^ GMELIN J. F. (1790) Caroli a Linné Systema Naturæ., Edit. 13. Lipsiae, Beer 1 (4) : 1517-2224.
  21. ^ FABRICIUS Johann Christian (1787) Mantissa insectorum sistens eorum species nuper detectas adiectis characteribus genericis, differentiis specificis, emendationibus, observationibus, Hafniae, Proft 1: xx + 348 pp.
  22. ^ FABRICIUS Johann Christian (1781) Species insectorum exhibentes eorum differentiae specificas, synonyma auctorum, loca natalia, metamorphosin adiectis observationibus, descriptionibus, Hamburgi et Kilonii 2: viii + 552 pp.
  23. ^ [a b] VOET Johann Eusebius (1778) Catalogus Systematicus Coleopterorum., La Haye, Bakhuysen 2: 1-254, 50 pls.
  24. ^ DEGEER Carl (1776) Mémoires pour servir à l'histoire des insectes, Mémoires pour servir à l'histoire des insectes 6: vi + 522, 30 pls. Stockholm.
  25. ^ FABRICIUS Johann Christian (1775) Systema Entomologiae, sistens insectorum classes, ordines, genera, species, adiectis synonymis, locis, descriptionibus, observationibus, Officina Libraria Kortii ; Flensburgi & Lipsiae 30 + 832 pp.
  26. ^ LINNÉ Carl (1767) Systema Naturæ, Editio Duodecima Reformata. Laurent Salvius, Holmiæ 1 (2): 533-1327.
  27. ^ LINNÉ Carl (1758) Systema naturæ per regna tria naturæ secundum classes, ordines, genera, species, cum characteribus, differentiis, synonymis, locis., Systema naturae (Editio 10) Laur. Salvius. Holmiae. 1: iii + 824 pp.
  28. ^ [a b c d] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (7 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/macrodontia+cervicornis/match/1. Läst 24 september 2012. 
  29. ^ [a b c] ”Macrodontia cervicornis” (på engelska). Wikipedia. 2021-11-19. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Macrodontia_cervicornis&oldid=1056120350. Läst 16 december 2021. 
  30. ^ TITAN: Cerambycidae database. Tavakilian G., 2009-05-25

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Macrodontia_cervicornis&oldid=52757765”