Visa källa för Mars (planet)

<!--- Detta är koden för tabellen till höger. Själva artikeln börjar längre ned ---->
{{Faktamall himlakropp
| bgcolour               = #E8AB79
| namn                   = Mars
| symbol                 = [[Fil:Mars symbol (bold).svg|24px|alt=♂|Astronomisk symbol för Mars]]
| bild                   = Mars Hubble.jpg
| bildtext               = Mars sedd från [[Hubbleteleskopet]]
| omloppsbana_ref        = <ref name="nasafactsheet"/>
| epok                   = [[J2000]]
| aphelium               = 249&nbsp;261&nbsp;000 km<br>
1,666&nbsp;21 [[Astronomisk enhet|AU]]
| perihelium             = 206&nbsp;650&nbsp;000 km<br>
1,381&nbsp;37 AU
| halv_storaxel          = 227&nbsp;956&nbsp;000 km<br>
1,523&nbsp;79 AU
| excentricitet          = 0,0935
| period                 = 686,980 dygn<br>
668,602 [[Sol (tidsenhet)|sol]]
| synodisk_period        = 779,94 dygn<br>
2,135 [[år|julianska år]]
| medelhastighet         = 24,08 km/s
| inklination            = 1,848° mot [[ekliptikan]]<br>
5,65° mot [[solen]]s [[ekvator]]<br>
1,67° mot [[Solsystemets invariabla plan|invariabla planet]]
| uppst_nod              = 49,562°
| peri_arg               = 286,537°
| månar                  = 2 ([[Phobos (måne)|Phobos]] och [[Deimos (måne)|Deimos]])
| ekvatorradie           = 3&nbsp;396,2 ± 0,1&nbsp;km<ref name=Seidelmann2007>{{tidskriftsref |författare = Seidelmann|förnamn = P. Kenneth|författare2 = Archinal, B. A.; A'hearn, M. F.; et.al.|rubrik = Report of the IAU/IAG Working Group on cartographic coordinates and rotational elements: 2006|tidskrift = Celestial Mechanics and Dynamical Astronomy|volym = 98|nummer = 3|sidor = 155–180|datum = 2007|doi = 10.1007/s10569-007-9072-y|url = http://adsabs.harvard.edu/doi/10.1007/s10569-007-9072-y|hämtdatum = 28 augusti 2007 | issn=0923-2958}}</ref><br>
53,3 % av jordens
| polradie               = 3&nbsp;376,2 ± 0,1&nbsp;km<ref name=Seidelmann2007/><br>
53,1 % av jordens
| avplattning            = 0,005&nbsp;89 ± 0,000&nbsp;15 <!-- calculated from data in ref name=Seidelmann2007 -->
| area                   = 144&nbsp;798&nbsp;500&nbsp;km²<br>
28,4 % av jordens
| volym                  = 16,318{{e|10}} km³<ref name="nasafactsheet"/><br>
15,1 % av jordens
| massa                  = 6,4169{{e|23}} kg<ref name="nasafactsheet"/><br>
10,7 % av jordens
| densitet               = 3,934 g/cm³<ref name="nasafactsheet"/>
| ytgravitation          = 3,73 [[Acceleration|m/s²]]<ref name="nasafactsheet"/><br>
0,380 ''[[g-krafter|g]]''
| flykthastighet         = 5,03 km/s<ref name="nasafactsheet"/>
| sideriskt_dygn         = 1,02595 dygn<br>
 24,6229 h<ref name=nasafactsheet/>
| rot_hastighet          = 241,17&nbsp;m/s
| axellutning            = 25,19°
| rektascension_nordpol  = 21 h 10 min 44 s<br>
317,681&nbsp;43°
| deklination            = 52,886&nbsp;50°
| albedo                 = 0,170 (geometrisk)<br>0,250 (Bond)<ref name="nasafactsheet"/>
| skenbar_magnitud       = +1,86 till −2,94<ref name="Mallama_and_Hilton"/>
| vinkelstorlek          = 3,5 till 25,6[[bågsekund|"]]<ref name="nasafactsheet"/>
| temp_namn1             = [[Kelvin]]
| min_temp_1             = 120&nbsp;K<ref name="nasasolarsystem">{{Webbref |url=https://solarsystem.nasa.gov/planet-compare/ |titel=Planet Compare |hämtdatum=15 februari 2021 |verk=solarsystem.nasa.gov |utgivare=NASA }}</ref><!--Stor skillnad mellan olika källor-->
| medel_temp_1           = 210&nbsp;K<ref name=nasafactsheet/>
| max_temp_1             = 293&nbsp;K<ref name="nasasolarsystem"/><!--Stor skillnad mellan olika källor-->
| temp_namn2             = [[Celsius]]
| min_temp_2             = −153&nbsp;°C
| medel_temp_2           = −63&nbsp;°C
| max_temp_2             = 20&nbsp;°C
| atmosfär               = ja
|atmosfär_ref            = <ref name="nasasolarsystem"/>
| atmosfärstryck         = 0,4–0,87 [[Pascal (enhet)|kPa]]
| atm_sammansättning     = 95,1 % [[koldioxid]]<br>
2,59 % [[kväve]]<br>
1,94 % [[argon]]<br>
0,16 % [[syre]]<br>
0,06 % [[kolmonoxid]]<br>
210 [[ppm]] [[vatten]]ånga<br>
110 ppm [[kväveoxid]]<br>
2,5 ppm [[neon]]<br>
0,85 ppm [[Halvtungt vatten|HDO]]<br>
0,3 ppm [[krypton]]<br>
0,08 ppm [[xenon]]}}
'''Mars''' ([[Astronomiska symboler|symbol]]: ♂) är den fjärde [[planet]]en från [[solen]] och [[solsystemet]]s näst minsta planet. Den har fått sitt namn efter den [[Romersk mytologi|romerska]] krigsguden [[Mars (mytologi)|Mars]] och kallas ibland för "den röda planeten"<ref>{{Bokref|titel=The case for Mars : the plan to settle the red planet and why we must|url=http://archive.org/details/caseformarsplant00zubr|utgivare=New York : Free Press|datum=1996|hämtdatum=2021-08-30|isbn=978-0-684-82757-5|förnamn=Robert|efternamn=Zubrin}}</ref> på grund av sitt rödaktiga utseende. Den röda färgen beror på stora mängder [[järnoxid]] (rost) som finns fördelat över ytan och i atmosfären. Mars är en av de fyra [[stenplanet]]erna och har en tunn atmosfär som till största delen består av [[koldioxid]]. Ytan är täckt av [[Nedslagskrater|kratrar]] av olika storlekar likt [[månen]], men Mars har precis som [[jorden]] även många vulkaner, dalgångar, vidsträckta slätter och [[iskalott]]er vid polerna.

Under stora delar av Mars historia skedde långvariga vulkanutbrott vilka bland annat skapade [[Olympus Mons]], solsystemets högsta berg. De stora utbrotten har sedan länge upphört, men på ett fåtal platser bedöms mindre utbrott ha skett för endast ett par miljoner år sedan. Då detta är en kort period i ett geologiskt perspektiv förmodas planeten kunna ha en viss kvarvarande geologisk aktivitet än idag. Till skillnad från jorden har dock Mars ingen aktiv [[plattektonik]] och inget globalt [[magnetfält]].

Mars kan utan problem observeras på natthimlen med blotta ögat. Dess [[Skenbar magnitud|skenbara magnitud]] når som mest -2,9 vilket endast överträffas av [[solen]], [[månen]] och [[Venus]]. Den har en tydlig röd ton som fascinerat människan i årtusenden. Vissa delar av året då Mars befinner sig långt från [[jorden]] kan även [[Jupiter]] vara ljusare.

Tidiga observatörer av Mars tolkade delar av dess [[Morfologisk analys|morfologi]] med stor fantasi, kanske på grund av den mystik som omgav planeten och i viss mån fortfarande gör det. Bland annat hade man sett konstgjorda kanaler, pyramider, skulpterade ansikten och regioner som säsongvis täcktes med vegetation. Senare skulle det visa sig att allt detta var illusioner och att Mars är en obebodd och torr planet. Man tror dock att det en gång funnits stora mängder fritt vatten på Mars, och att en hel del av det finns kvar än idag i form av is, både över och under ytan.

Mars har två månar, [[Phobos (måne)|Phobos]] och [[Deimos (måne)|Deimos]], vilka båda är små och har en oregelbunden form. Månarnas namn är grekiska och betyder ''skräck'' och ''fruktan''.

Ett flertal marsexpeditioner har genomförts; den första lyckade var ''[[Mariner 4]]'' som sköts upp av [[NASA]] den 28 november 1964 och passerade Mars den 15 juli 1965.<ref>{{Webbref|titel=Mariner 4 – |url=https://www.jpl.nasa.gov/missions/mariner-4|verk=Mars Missions – NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)|hämtdatum=2021-08-30|språk=en }}</ref>

== Fysiska egenskaper  ==
[[Fil:Mars Earth Comparison.png|mini|vänster|Storleksjämförelse mellan jorden och Mars]]
Mars diameter är ungefär hälften så stor som jordens och massan är ungefär en tiondel så stor. Samtidigt har Mars en ungefär dubbelt så stor diameter som månen och tio gånger större massa. Storleksmässigt ligger Mars alltså nästan mitt emellan jorden och månen. Mars totala yta är marginellt mindre än de delar av jorden som är täckta av land. [[Densitet]]en är den lägsta av alla [[stenplanet]]er i solsystemet.<ref name="nasasolarsystem"/> Trots att solsystemets minsta planet [[Merkurius]] har både mindre diameter och lägre massa än Mars, så gör Mars låga densitet att de två planeternas [[ytgravitation]] är nästan densamma, ungefär 0,38&nbsp;[[g-krafter|g<sub>0</sub>]] och klart mindre än för solsystemets övriga planeter.<ref name="nasasolarsystem"/> Skillnaden är så liten att det är avgörande var på respektive planet tyngden mäts.<ref name="nasafactsheet"/><ref name="mercuryfactsheet"/>

=== Omloppsbana och rotation ===
Mars befinner sig ungefär 1,5 [[Astronomisk enhet|AU]] (230 miljoner km) från [[solen]] och har en ovanligt oval omloppsbana med en [[excentricitet]] så hög som 0,093. Detta kan jämföras med [[jorden]]s 0,016 och är den näst högsta excentriciteten av alla planeter i [[solsystemet]] efter [[Merkurius]]. Ett dygn på Mars (ofta kallat [[Sol (tidsenhet)|sol]]) är marginellt längre än på jorden: 24 timmar, 39 minuter och 35 sekunder (det [[rotationsperiod|sideriska dygnet]] är cirka 2 minuter kortare); ett år på Mars är 687 jord-dygn och 668,6 mars-dygn.<ref name=nasafactsheet/> Avståndet mellan Mars och jorden kan variera från 54,6 miljoner km upp till 401 miljoner km. Det kortaste avståndet som hittills uppmätts mellan himlakropparna är 56 miljoner km, något som skedde i augusti 2003.<ref>{{Webbref|titel=Distance to Mars: How Far Away is the Red Planet? |url=https://www.space.com/16875-how-far-away-is-mars.html|verk=Space.com|datum=2022-02-04|hämtdatum=2023-08-24|språk=en|författare=Daisy Dobrijevic}}</ref>

[[axellutning|Rotationsaxelns lutning]] på 25,19° gör att Mars precis som jorden har tydliga årstider, vilka dock är nästan dubbelt så långa som jordens årstider på grund av det längre året. Mars axellutning varierar kraftigt med tiden till skillnad från jordaxelns lutning som stabiliseras av dragningskraften från månen. För drygt fem miljoner år sedan anses axeln ha lutat över 45° och den kan tidigare ha haft en betydligt större lutning än så.<ref name=Laskar>J. Laskar et al. (2004), [http://dx.doi.org/10.1016/j.icarus.2004.04.005 Long term evolution and chaotic diffusion of the insolation quantities of Mars], ''Icarus'', '''170''', 343–364</ref> En sådan kraftig lutning resulterar i att polerna får betydligt högre maxtemperaturer än ekvatorn och det spekuleras i att Mars omfattande polarisar i större eller mindre omfattning [[sublimering|sublimerar]].<ref>B. Jakosky & M. Carr (1985), [http://dx.doi.org/10.1038/315559a0 Possible precipitation of ice at low latitudes of Mars during periods of high obliquity], ''Nature'', '''315''', 559–561</ref><ref>M. Mischna et al. (2003), [http://dx.doi.org/10.1029/2003JE002051 On the orbital forcing of Martian water and CO2 cycles: A general circulation model study with simplified volatile schemes], ''J. Geophys. Res.'', '''108(E6)''', 5062</ref> Under den senaste årmiljonen beräknas lutningen ha varierat i cykler om {{formatnum:120000}} år.<ref name=Laskar/> När axellutningen är större än 30° förväntas atmosfärens högre innehåll av vatten fördelas som snö på lägre, kallare breddgrader. När snön sedan smälter uppstår flöden vatten och slam. I kratern [[Istok (krater)|Istok]] har en studie funnit spår efter sådana flöden på den sida av kraterväggen som vetter mot polen.<ref>{{tidskriftsref |rubrik=Earth-like aqueous debris-flow activity on Mars at high orbital obliquity in the last million years |författare=T. de Haas; E. Hauber; S. J. Conway; H. van Steijn; A. Johnsson & M. G. Kleinhans |tidskrift=Nature Communications |volym=6 |år=2015 |datum=23 juni 2015 |sid=artikel nummer 7543 |doi=10.1038/ncomms8543 }}</ref><ref>{{Webbref |titel=Mer vatten på Mars än man tidigare trott |url=http://science.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter%2520Detalj//mer-vatten-pa-mars-an-man-tidigare-trott.cid1311272 |verk=Göteborgs universitet |hämtdatum=2015-07-14 |förnamn=Carina |efternamn=Eliasson |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150714114729/http://science.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter%2520Detalj//mer-vatten-pa-mars-an-man-tidigare-trott.cid1311272 |arkivdatum=2015-07-14}}</ref>

=== Geologi ===
[[Fil:PIA08810 Layers of 'Cape Verde' in 'Victoria Crater' (Enhanced).jpg|miniatyr|höger|Kap Verde, [[Victoriakratern]], [[Meridiani Planum]]. Bilden är tagen av roboten [[Opportunity]]. Klippan är ungefär 6 meter hög]]
Marsytan består framförallt av [[basalt]], något man känner till från de [[marsmeteorit]]er som har samlats in samt genom observationer från rymdfarkoster. Det finns vissa tecken som tyder på att en del av Mars yta kanske är mer [[silikat]]rik än typisk basalt och att dessa mineral skulle kunna påminna om [[andesit]] på jorden. En stor del av ytan täcks av ett djupt lager finfördelat stoft som bland annat innehåller mycket [[järnoxid#Järnoxider med enbart Fe(III)|järn(III)oxid]] vilket ger Mars dess rödaktiga färg.<ref>{{webbref|url=https://coolcosmos.ipac.caltech.edu/ask/69-Why-is-Mars-reddish-|titel=Why is Mars reddish?|utgivare=Cool Cosmos|språk=engelska|hämtdatum=18 februari 2024}}</ref><ref>{{tidskriftsref |efternamn=Peplow |förnamn=Mark |datum=6 maj 2004 |rubrik=How Mars got its rust |url=http://www.nature.com/articles/news040503-6 |tidskrift=Nature |språk=en |sid=news040503–6 |doi=10.1038/news040503-6 |issn=0028-0836 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20220407105832/https://www.nature.com/articles/news040503-6 |arkivdatum=7 april 2022 |hämtdatum=9 april 2022}} referat av {{tidskriftsref |förnamn=David C. |efternamn=Rubie |förnamn2=Christine K. |efternamn2=Gessmann |förnamn3=Daniel J. |efternamn3=Frost |rubrik=Partitioning of oxygen during core formation on the Earth and Mars |datum=6 maj 2004 |tidskrift=Nature |volym=429 |sid=58–61 |doi=doi:10.1038/nature02473 }}</ref>

Observationer av Mars [[jordens magnetfält|magnetfält]], utförda av [[Mars Global Surveyor]], visar att en del av planetens yta är magnetiserad trots att Mars inte idag har något globalt magnetfält. Denna magnetisering har blivit jämförd med jordens [[Plattektonik#Magnetiska linjemönster på havsbottnen|magnetiska linjemönster]] funna på havets botten. En hypotes, publicerad [[1999]],<ref>{{tidskriftsref |förnamn=J. E. P. |efternamn=Connerney |efternamn2=et al. |år=1999 |doi=10.1126/science.284.5415.794 |rubrik=Magnetic Lineations in the Ancient Crust of Mars |tidskrift=[[Science]] |volym=284 |sid=794–798}}</ref> är att denna magnetism är bevis för att det har funnits tektoniska plattor på Mars under dess tidigaste period. År [[2005]] kunde man efter fortsatta kartläggningar av magnetfältet förstärka fallet för tektonism<ref>{{tidskriftsref |förnamn=J. |efternamn=Connerney |förnamn2=M. H. |efternamn2=Acuña |förnamn3=N. F. |efternamn3=Ness |förnamn4=H. |efternamn4=Reme |år=2005 |doi=10.1073/pnas.0507469102 |rubrik=Tectonic implications of Mars crustal magnetism |tidskrift=Proc. Natl. Acad. Sci. USA |volym=102 |nummer=42 |sid=14970–14975 }}</ref> men det är ännu inte fastställt om Mars verkligen hade en tidig period med tektonik eller inte.

Enligt modeller av planetens inre består kärnan till större delen av [[järn]] med 15–17 % [[svavel]]. Den 2&nbsp;960&nbsp;km stora kärnan anses vara delvis smält med ungefär dubbelt så mycket lätta ämnen som [[Jorden#Kärnan|jordens kärna]]. Runt kärnan finns en tjock [[manteln|mantel]] av [[silikat]]er som har skapat många av de [[tektonik|tektoniska]] och [[vulkan]]iska särdrag Mars uppvisar. Numera tycks dock Mars vara nästan geologiskt död även om vissa tecken finns på att sparsam vulkanisk aktivitet fortfarande förekommer. Den genomsnittliga tjockleken på skorpan, som är det yttersta lagret, är ungefär 50&nbsp;km och som tjockast är den 125&nbsp;km.<ref>{{webbref | författare = Dave Jacqué | år = 2004-03-18 | url = http://www.anl.gov/Media_Center/News/2003/030926mars.htm | titel = APS X-rays reveal secrets of Mars' core | utgivare = Argonne National Laboratory | hämtdatum = 2006-11-04}}</ref>

==== Geologiska perioder ====
Den geologiska historien på Mars delas normalt in i fyra perioder:<ref>{{webbref |titel=ESA Science & Technology – The Ages of Mars |url=https://sci.esa.int/web/mars-express/-/55481-the-ages-of-mars |datum=1 september 2019 |hämtdatum=2021-12-07 |verk=sci.esa.int |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190925145605/https://sci.esa.int/web/mars-express/-/55481-the-ages-of-mars |arkivdatum=2019-09-25 }}</ref><ref>{{tidskriftsref |efternamn1=Carr |förnamn1=M. H. |efternamn2=Head |förnamn2=J. W. |datum=2010 |rubrik=Geologic History of Mars |url=https://zenodo.org/record/1258929/files/article.pdf |tidskrift=Earth and Planetary Science Letters |volym=294 |nummer=3–4 |sid=185–203 |bibcode=2010E&PSL.294..185C |doi=10.1016/j.epsl.2009.06.042 }}</ref>

* Den '''[[förnoakiska perioden]]''' täcker den allra äldsta utvecklingen på Mars, från planetens födelse för ungefär 4&nbsp;500 miljoner år sedan till för 4&nbsp;100 miljoner år sedan. Under perioden bildades [[Borealisbassängen]] tillsammans med 17 av de 20 största [[Bassäng (geologi)|bassängerna]] på Mars. Mars magnetfält (som senare har försvunnit) bildades. [[Tharsis]]platån tros ha bildats under den här perioden.
* Den '''[[noakiska perioden]]''' (namngiven efter [[Noachis Terra]]): Ytor från den noakiska perioden är mellan 4&nbsp;100 och 3&nbsp;700 miljoner år gamla. De är ärrade av många stora [[Nedslagskrater|kratrar]] från kollisioner med [[asteroid]]er. Katastrofala [[översvämning]]ar skedde under den senare delen av perioden.
* Den '''[[hesperiska perioden]]''' (namngiven efter [[Hesperia Planum]]): 3&nbsp;700 miljoner till 3&nbsp;000 miljoner år sedan.{{Anmärkning|name=geologi|Gränsdragningen mellan de hesperiska och amazoniska perioderna varierar mellan olika källor.}} Under den hesperiska perioden bildades många omfattande [[lava]]flöden och vulkaner, samtidigt som den vulkaniska aktiviteten började gå ner. Vattenmängden minskade gradvis.
* Den '''[[amazoniska perioden]]''' (namngiven efter [[Amazonis Planitia]]): 3&nbsp;000 miljoner år sedan till idag.{{Anmärkning|name=geologi}} De amazoniska regionerna har få eller mycket få nedslagskratrar men är annars ganska varierade. Under den tidiga amazoniska perioden hade Mars en betydande vulkanisk aktivitet och de väldiga vulkanerna på Tharsisplatån växte till dagens giganter under den här perioden.

=== Geografi ===
[[Fil:MarsTopoMap-PIA02031 modest.jpg|miniatyr|350px|vänster|Topografisk karta över Mars. Särskilt markanta är den stora höjdskillnaden mellan norra och södra hemisfären, den dominerande [[Tharsis]]platån till vänster samt den djupa kratern [[Hellas Planitia]] i den nedre högra delen]]

Läran om Mars yta kallas [[areografi]]. De första "areograferna" anses vara [[Johann Heinrich von Mädler]] och [[Wilhelm Beer]] även om de är mer kända för kartläggandet av månen. De började med att en gång för alla fastställa att större delen av Mars yta var permanent samt bestämde Mars rotationsperiod. År [[1840]] kombinerade Mädler tio års observationer och ritade den första kartan över Mars. Istället för att ge namn till de olika särdrag på ytan som de kartlade betecknade de dem helt enkelt med bokstäver, [[Sinus Meridiani]] blev till exempel "a". I september [[1877]] gjorde den italienske astronomen [[Giovanni Schiaparelli]] sina första detaljerade kartor över Mars. Dessa kartor skulle senare bli grogrunden för myten om kanalerna på Mars.<ref>{{webbref | efternamn = Sheehan | förnamn = William | författarlänk =  | år = 1997 | url = http://www.uapress.arizona.edu/onlinebks/mars/chap04.htm | titel = Chapter 4 Areographers | format =  | verk = The Planet Mars: A History of Observation and Discovery | utgivare = The University of Arizona Press | hämtdatum = 2006-11-10 | arkivurl = https://web.archive.org/web/20170701062415/http://www.uapress.arizona.edu/onlinebks/MARS/CHAP04.HTM | arkivdatum = 2017-07-01 }}</ref>

Idag är platser på Mars namngivna från en rad olika källor. De områden som kunde ses från jorden när Mars började kartläggas har i allmänhet fått behålla sina namn även om vissa har uppdaterats för att bättre reflektera objektets natur. På så sätt har till exempel ''Nix Olympia'' (Olympens snö) fått sitt nuvarande namn ''Olympus Mons'' (Olympusberget). Anledningen till att det fick sitt första namn är att moln ofta bildas ovanför den massiva vulkanen vilket får området att se vitt ut, det gick däremot inte att urskilja att det rörde sig om en vulkan.<ref>{{webbref|efternamn=Van Zyl |förnamn=Jan Eben |författarlänk= |år= |url=http://www.aqua.co.za/assa_jhb/new/Canopus/Can2004/c044litu.htm |titel=Get to know Mars - 1 |format= |verk= |utgivare=Johannesburg Centre, Astronomical Society of Southern Africa |hämtdatum= |arkivurl=https://web.archive.org/web/20060923084435/http://www.aqua.co.za/assa_jhb/new/Canopus/Can2004/c044litu.htm |arkivdatum=2006-09-23 }}</ref>

Mars ekvator definieras av planetens rotation, men dess [[nollmeridian]] är precis som på jorden definierad av en godtycklig punkt. Mädler och Beer valde [[1830]] en linje för sina första kartor över Mars. När rymdsonden [[Mariner 9]] sände tillbaka detaljerade bilder över Mars [[1972]] valdes en 500 m stor krater längs med nollmeridianen, senare kallad [[Airy-0]], i Sinus Meridiani ("Medelviken" eller "Meridianviken") som definitionen av 0,0° longitud.<ref>{{webbref | efternamn= | förnamn= | författarlänk = | år = | url = http://mars.jpl.nasa.gov/mgs/msss/camera/images/01_31_01_releases/airy0/ | titel = The Martian Prime Meridian -- Longitude "Zero" | format = | verk = | utgivare = Malin Space Science Systems | hämtdatum = 2006-11-10}}</ref>

Eftersom Mars inte har några oceaner, och därför ingen havsnivå, valde man istället den höjd där [[lufttryck]]et är 610,5 [[Pascal (måttenhet)|Pa]] (ungefär 0,6 % av jordens lufttryck vid havsnivå) vid en temperatur på 0 [[°C]]. Detta tryck och temperatur motsvarar [[trippelpunkt]]en hos vatten.<ref>{{webbref | efternamn= | förnamn= | författarlänk = | år = | url = http://www.crystalinks.com/mars2.html | titel = Topography | format = | verk = Mars | utgivare = | hämtdatum = 2006-11-10}}</ref>

==== Vulkaner ====
[[Fil:Olympus Mons alt.jpg|miniatyr|höger|[[Olympus Mons]], det största berget i solsystemet]]

Mars yta är prydligt uppdelad i två områden. I söder finns lätt förhöjda [[högplatå]]er, täckta av kratrar. I norr finns plana slätter. Mellan de två finns en enorm upphöjning i Marsytan, [[Tharsis]]platån, med väldiga [[vulkan]]er. Vulkanerna, tillsammans med kanjonen [[Valles Marineris]], är de mest imponerande formationerna på Mars. Den största, [[Olympus Mons]], reser sig 27&nbsp;km över ytan – tre gånger högre än [[Mount Everest]] och är solsystemets högsta berg. Ytterligare tre vulkaner bildar en linje tvärs över Tharsisplatån. Marsvulkanerna släppte långsamt ut [[lava]] under miljoner år och byggde upp lager efter lager. När utbrotten avtog, och lavasjöarna på vulkanerna avsvalnade, kollapsade centrum av vulkantopparna och bildade en nedsänkt [[vulkankrater|krater]] som kallas [[kaldera]]. Kalderan på Olympus Mons är 90&nbsp;km i diameter. Idag är vulkanerna på Mars så vitt man vet tysta och det finns inga tecken på aktivitet som skulle kunna leda till utbrott i framtiden. Men de yttersta lavalagren är mycket unga och antyder att de var aktiva så sent som för 2 miljoner år sedan.<ref>{{tidskriftsref | författare = Neukum, G. et al. | rubrik = Recent and episodic volcanic and glacial activity on Mars revealed by the High Resolution Stereo Camera | url = http://dx.doi.org/10.1038/nature03231 | tidskrift = Nature | volym = 432 | nummer = | år = 2004 | sid = 971–979 | id =}}</ref>

Med tanke på den långa tid som vulkanerna har varit aktiva, och att de haft utbrott för så kort tid sedan, är det inte troligt att de nu skulle vara helt döda. Sannolikt pågår fortfarande en begränsad och utdöende vulkanisk aktivitet på Tharsisplatån. Själva platån är väldig, över 4&nbsp;000&nbsp;km lång. Somliga astronomer tror att den är avlagringar av lava från miljarder år av utbrott, medan andra tror att den trycktes upp från planetens inre. Runt platån finns väldiga klyftor och raviner där marken brustit.{{Källa behövs|datum=2023-08}}

==== Kanjoner ====
Solsystemets längsta kanjonområde skär fram över 4&nbsp;023&nbsp;km från öst till väst på Marsytan. Detta stora system av klyftor och raviner kallas [[Valles Marineris]]. Den är 644&nbsp;km som bredast och 7&nbsp;km som djupast. Som jämförelse kan nämnas att [[Grand Canyon]] i [[USA]] endast är 446&nbsp;km lång och 2&nbsp;km djup.

Valles Marineris bildades vid uppsvällningen av Tharsisplatån som orsakade att marken kollapsade där den stora kanjonen ligger idag. Vid den västra änden av Valles Marineris ligger [[Noctis Labyrinthus]]. Det är ett komplext mönster av mindre sprickor som löper åt alla håll, och kan föra tankarna till en labyrint. En annan stor kanjon är [[Ma'adim Valles]] som med sin längd på 700&nbsp;km även den är betydligt större än jordens Grand Canyon.

==== Högplatåer och slätter ====
[[Fil:Hellas Planitia by the Viking orbiters.jpg|miniatyr|vänster|[[Hellas Planitia]], en av de största nedslagskratrarna i solsystemet]]

Bortsett från vulkanerna domineras landskapet på Mars av öppna slätter och upphöjda högplatåer. Det finns ett fåtal nedslagskratrar på slätterna och i vulkanområdet, men de flesta är koncentrerade till högplatåerna. Under miljarder år har många kratrar nötts bort, varför bara de största eller de senaste numera syns. Den allra största är [[Hellas Planitia]] (Hellas-bäckenet) som är en av de största kratrarna i solsystemet (den största kända är [[Aitken-sydpolenbassängen]] på [[månen|månens baksida]]) med mer än 1&nbsp;800&nbsp;km i diameter och kom till vid ett väldigt nedslag sent under Mars tillkomst.

Tre artiklar publicerade i [[Nature]] i juni 2008 tog dock upp en idé från 1980-talet och menar att stora delar av den norra hemisfären i själva verket är en enda stor nedslagskrater.<ref name=northcratersn>{{Webbref|datum = July 19, 2008|titel = Impact May Have Transformed Mars|utgivare = ScienceNews.org|förnamn = Ashley|efternamn = Yeager|url = http://www.sciencenews.org/view/generic/id/33622/title/Impact_may_have_transformed_Mars_|hämtdatum = 12 augusti 2008|arkivurl = https://archive.is/20120914153420/http://www.sciencenews.org/view/generic/id/33622/title/Impact_may_have_transformed_Mars_|arkivdatum = 14 september 2012}}</ref><ref name=northcraterguard>{{Webbref |datum = June 26,  2008|titel = Cataclysmic impact created north-south divide on Mars|utgivare = Science @  guardian.co.uk|förnamn = Ian|efternamn = Sample|url = http://www.guardian.co.uk/science/2008/jun/26/mars.asteroid?gusrc=rss&feed=science|hämtdatum = 12 augusti 2008}}</ref> Denna skulle i så fall med sina 10&nbsp;500 gånger 8&nbsp;500&nbsp;km vara hela fyra gånger större än Aitken-sydpolenbassängen. Hypotesen säger att en himlakropp av ungefär [[Pluto]]s storlek träffade Mars för omkring 4 miljarder år sedan. Denna kollision ska ha skapat den jämna [[Borealis-bassängen]] som täcker 40 % av Mars yta och förklara Mars [[halvsfär|hemisfär]]iska [[dikotomi]].<ref name=sciam080627>{{Webbref |url = http://www.sciam.com/article.cfm?id=giant-asteroid-flattened|titel = Giant Asteroid Flattened Half of Mars, Studies Suggest|utgivare = Scientific American|hämtdatum = 27 juni 2008}}</ref><ref name=nyt080626>{{Tidningsref | rubrik = Huge Meteor Strike Explains Mars’s Shape, Reports Say| url = http://www.nytimes.com/2008/06/26/science/space/26mars.html?em&ex=1214712000&en=bd0be05a87523855&ei=5087%0A| hämtdatum = 2008-06-27| utgivare = New York Times}}</ref>

Mars hade en gång mycket mer vatten än idag varav det mesta fanns på de lågt liggande norra slätterna. Dessa har breda kanaler och klyftor som förefaller ha bildats vid en serie katastrofala översvämningar.<ref name=Carr96>Carr, M. H., ''Water on Mars'', Oxford Univ. Press, New York, 1996</ref> Även om de finns på flera platser tycks de största och mest omfattande översvämningarna ha börjat vid [[Tharsis]]platån,<ref>{{tidskriftsref | författare = Jakosky, Bruce M. och Phillips, Roger J. | rubrik = Mars' volatile and climate history | url = http://dx.doi.org/10.1038/35084184 | tidskrift = Nature | volym = 412 | nummer = | år = 2001 | sid = 237–244 | id =}}</ref> något som tyder på ett samband med geologisk aktivitet.

Andra områden har vindlande dalar som långsamt grävts ut ur marken av floder. Genom att studera hur mycket erosion som åstadkommits av vatten på Mars har astronomer beräknat att det en gång fanns tillräckligt mycket vatten för att täcka planeten med ett minst 500&nbsp;m djupt hav.<ref name=Carr96/> Ett av de största mysterierna rörande Mars är frågan om vart allt detta vatten tog vägen. En del av vattnet har sannolikt svepts bort från planeten av [[solvind]]en men en stor del av det ursprungliga vattnet tros finnas kvar på Mars under ytan, kanske så mycket som motsvarande ett globalt lager på över en kilometer.<ref>{{tidskriftsref | författare = Hoffman, Nick | rubrik = White Mars: A New Model for Mars' Surface and Atmosphere Based on CO<sub>2</sub>   | url = http://dx.doi.org/10.1006/icar.2000.6398 | tidskrift = | volym = 146 | nummer = 2 | år = 2000 | sid = 326–342 | id =}}</ref> Man har också sett tecken som tyder på att vatten faktiskt har flutit på Mars tämligen nyligen.<ref>{{tidskriftsref | författare =  Christensen, Philip R. | rubrik = Formation of recent martian gullies through melting of extensive water-rich snow deposits | url = | tidskrift = Nature | volym = 422 | nummer = | år = 2003 | sid = 45–48 | id =}}</ref> Detta vatten kan dock inte behålla sin flytande form länge på grund av det låga trycket och den låga temperaturen.

==== Polarkalotterna ====
Mars nord- och sydpol är täckta med tunna iskalotter som växer och krymper med årstiderna. Trots att de från jorden ser ut som den senares polarkalotter är de annorlunda. Den stora skillnaden är att Mars iskalotter huvudsakligen består av frusen koldioxid, den huvudsakliga gasen i Mars atmosfär. Fruset vatten finns endast på Mars nordpol. När det är sommar på norra halvklotet på Mars får värmen från solen den norra kalotten att krympa. Samtidigt är det vinter i söder och den södra kalotten växer. Astronomer hoppas att förekomsten av vatten vid nordpolen är ett tecken på att mer vatten i frusen form finns bundet under Marsytan.

Bland upptäckterna från [[Mars Express]], se nedan, kan nämnas motsvarigheten till jordens [[polarsken]] som instrumentet [[ASPERA]] observerat i de svaga magnetfält som trots allt finns vid Mars,<ref>{{webbref |url=http://www.esa.int/esaCP/SEMP6MNVGJE_Sweden_0.html |titel=Ekvatorssken på Mars fascinerar |utgivare=ESA |datum=15 mars 2006}} pressmeddelande baserat på {{tidskriftsref |url=http://adsabs.harvard.edu/abs/2006Sci...311..980L |rubrik=Plasma Acceleration Above Martian Magnetic Anomalies |förnamn1=R. |efternamn1=Lundin |efternamn2=et al. |författarlänk=Rickard Lundin |tidskrift=Science |volym=311 |nummer=5763 |sid=980–983 |doi=10.1126/science.1122071 |år=2006 }}</ref> stora mängder vattenis vid planetens sydpol<ref>{{pressmeddelanderef |url=https://www.esa.int/Space_in_Member_States/Sweden/Mars_Express_radar_pejlar_vattenmaengden_vid_Mars_sydpol |rubrik=Mars Express radar pejlar vattenmängden vid Mars sydpol |utgivare=ESA |datum=15 mars 2007}}</ref> och äldre lager med nedslagskratrar dolda under norra halvklotets jämförelsevis släta yta.<ref>{{pressmeddelanderef |url=https://www.esa.int/Space_in_Member_States/Sweden/Vetenskapsmaen_fraan_Mars_Express_hittar_ett_annorlunda_Mars_under_ytan |rubrik=Vetenskapsmän från Mars Express hittar ett annorlunda Mars under ytan |utgivare=ESA |datum=13 december 2006}}</ref>

=== Hydrologi ===
{{Huvudartikel|Vatten på Mars}}
[[Fil:Martian blueberries.jpg|miniatyr|Dessa småkulor av [[hematit]], även kallade "[[blåbärssten|blåbär]]", hittades av roboten [[Opportunity]] på Mars. De anses vara bland de starkaste bevisen för att vatten flutit på Mars yta]]

Det finns övertygande bevis om att det tidigare har runnit stora mängder vatten på Mars, inte minst fynd av mineralerna [[hematit]] och [[goethit]] antyder ett betydligt våtare förflutet.<ref name=nasa040303>{{Pressmeddelanderef|utgivare=NASA |datum=3 mars 2004 |rubrik=Mineral in Mars 'Berries' Adds to Water Story |url=http://www.jpl.nasa.gov/releases/2004/88.cfm |arkivurl=https://web.archive.org/web/20071109185031/http://www.jpl.nasa.gov/releases/2004/88.cfm |arkivdatum=9 november 2007 |åtkomstdatum=13 juni 2006 }}</ref> På grund av det idag låga atmosfäriska trycket kan dock vatten inte längre finnas i flytande tillstånd på Mars yta annat än tillfälligt i de allra lägst belägna områdena.<ref name="jgr110">{{Tidningsref|tidning=Journal of Geophysical Research|datum=2005-05-07|författare=Heldmann|förnamn=Jennifer L.|författare2=''et al''.|rubrik=Formation of Martian gullies by the action of liquid water flowing under current Martian environmental conditions|url=http://daleandersen.seti.org/Dale_Andersen/Science_articles_files/Heldmann%20et%20al.2005.pdf|format=PDF|volym=110|sid=Eo5004|doi=10.1029/2004JE002261|hämtdatum=17 september 2008|arkivurl=https://web.archive.org/web/20081001162643/http://daleandersen.seti.org/Dale_Andersen/Science_articles_files/Heldmann%20et%20al.2005.pdf|arkivdatum=2008-10-01}} 'conditions such as now occur on Mars, outside of the temperature-pressure stability regime of liquid water' ... 'Liquid water is typically stable at the lowest elevations and at low latitudes on the planet because the atmospheric pressure is greater than the [[vapor pressure]] of water and surface temperatures in equatorial regions can reach 273 K for parts of the day [Haberle ''et al''., 2001]'</ref><ref>{{Webbref|titel = NASA har hittat flytande vatten på Mars|url = http://feber.se/vetenskap/art/335618/nasa_har_hittat_flytande_vatte/|verk = Feber / Vetenskap|hämtdatum = 2015-11-22}}</ref> Däremot finns stora mängder vatten i form av is, bland annat i de båda iskalotterna som till största delen anses bestå av vattenis (samt en mindre del [[torris|koldioxidis]]). Enligt en vetenskaplig artikel som publicerades i augusti 2020 finns det tydliga tecken på att vatten i många olika former har påverkat landskapet på planeten. En av artikelns slutsatser var att stora delar av Mars täckts av is och att smältvatten som runnit under istäcket kan förklara utseendet på många av Mars dalar.<ref>{{Webbref|titel=Early Mars was covered in ice sheets, not flowing rivers: study|url=https://phys.org/news/2020-08-early-mars-ice-sheets-rivers.html|verk=phys.org|hämtdatum=2020-10-16|språk=en}}</ref>

== Atmosfär ==
{{Huvudartikel|Mars atmosfär}}

{{Dubbel bild|höger|Mars atmosphere.jpg|{{#expr: (200 * (1047 / 1146)) round 0}}|Martian Methane Map.jpg|{{#expr: (206 * (1280 / 720)) round 0}}|Mars tunna atmosfär synlig mot horisonten på denna bild tagen från en låg omloppsbana|Spår av utsläpp av metan under den norra hemisfärens sommar. Illustration av [[NASA]]}}

Atmosfären på Mars är mycket tunnare än jordens och består huvudsakligen av [[koldioxid]]. [[Lufttryck|Trycket]] varierar mellan mycket låga 30 [[Pascal (måttenhet)|Pa]] (0,030 kPa) på toppen av [[Olympus Mons]] upp till maximala 1,16 kPa i de lägsta delarna av [[Hellas Planitia]], vilket ger ett globalt genomsnitt på omkring 0,6 kPa.<ref name="bolonkin09">{{bokref|förnamn=Alexander A.|efternamn=Bolonkin|år=2009|titel=Artificial Environments on Mars|utgivare=Springer Berlin Heidelberg|sidor=599–625|isbn=9783642036293}}</ref> Detta motsvarar trycket på jorden vid en höjd av 35&nbsp;km<ref name="atkinson07">{{Webbref|url=http://www.universetoday.com/2007/07/17/the-mars-landing-approach-getting-large-payloads-to-the-surface-of-the-red-planet|titel=The Mars Landing Approach: Getting Large Payloads to the Surface of the Red Planet|hämtdatum=18 september 2007|författare=Nancy Atkinson|datum=2007-07-17}}</ref> och är mindre än en hundradel av trycket vid jordens yta på 101,3 kPa. [[Skalhöjd]]en i Mars atmosfär är ungefär 10,8&nbsp;km, vilket är högre än jordens 6&nbsp;km på grund av den lägre ytgravitationen.<ref name="carr06">{{bokref|förnamn=Michael H.|efternamn=Carr|år=2006|titel=The surface of Mars|sid=16|volym=6|verk=Cambridge planetary science series|utgivare=Cambridge University Press|isbn=0521872014}}</ref>

Mars atmosfär består av 95,1% [[koldioxid]], 2,59% [[kväve]], 1,94 % [[argon]] samt spårmängder av [[syre]] (0,16%), kolmonoxid (0,02%) och vattenånga (0,021%).<ref name="nasafactsheet"/> Trots de låga mängderna av vattenånga så beräknas atmosfären vara mättad på vatten, vilket innebär att moln bestående av vattenis är vanliga.<ref>{{Webbref|titel=Mars - Atmosphere, Climate, Dust Storms {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/place/Mars-planet/The-atmosphere|verk=www.britannica.com|hämtdatum=2024-01-16|språk=en}}</ref> Atmosfären innehåller förhållandevis mycket stoft med en genomsnittlig storlek på 1,5 [[µm]] och som till stor del består av [[järn(III)oxid]], vilket ger Mars-himlen dess bleka orange-röda färg.<ref name="dusty">{{Tidningsref|författarlänk=|författare=Lemmon|förnamn=M.  T.|författare2=''et al''.|rubrik=Atmospheric Imaging Results from Mars Rovers|tidning=Science|volym=306|sidor=1753–1756|datum=2004|utgivare=|doi=10.1126/science.1104474|pmid=15576613|nummer=5702}}</ref>

Mindre mängder [[metan]] (upp emot 30 [[ppb]]) har detekterats i atmosfären.<ref name="methane-me">{{tidskriftsref|författare=Formisano, V.; Atreya, S.; Encrenaz, T.; Ignatiev,  N.; Giuranna, M.|rubrik=Detection of Methane in the Atmosphere of Mars|tidskrift=[[Science]]|år=2004|volym=306|sidor=1758–1761|doi=10.1126/science.1101732|pmid=15514118}}</ref><ref name="methane">{{webbref |url=http://www.esa.int/SPECIALS/Mars_Express/SEMZ0B57ESD_0.html |titel=Mars Express confirms methane in the Martian atmosphere |datum=30 mars 2004 |utgivare=[[Europeiska rymdorganisationen|ESA]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20060224102528/http://www.esa.int/SPECIALS/Mars_Express/SEMZ0B57ESD_0.html |hämtdatum=30 januari 2024 }}</ref> Metan är en instabil gas på planeten och tycks kontinuerligt tillföras till atmosfären från särskilda områden på ytan i form av stora plymer.<ref name="plumes">{{Tidningsref|rubrik=Strong Release of Methane on Mars in Northern Summer 2003|tidning=Science|datum=20 februari 2009|förnamn=Michael J.|författare=Mumma|författare2=''et al.''|volym=323|nummer=5917|sid=1041–1045|doi=10.1126/science.1165243|url=http://images.spaceref.com/news/2009/Mumma_et_al_Methane_Mars_wSOM_accepted2.pdf|pmid=19150811}}</ref><ref name="hand08">{{Tidningsref|författare=Hand|förnamn=Eric|rubrik=Plumes of methane identified on Mars|url=http://esse.engin.umich.edu/psl/PRESS/Mars/NatureNews_2008.pdf|datum=21 oktober 2008|hämtdatum=2009-08-02|utgivare=Nature News|arkivurl=https://web.archive.org/web/20120307183317/http://esse.engin.umich.edu/psl/PRESS/Mars/NatureNews_2008.pdf|arkivdatum=2012-03-07}}</ref> Dessa pågående utsläpp spekuleras kunna bero på [[vulkan]]ism eller möjligen [[mikroorganism|mikrobiologiska]] processer. Det har dock även påpekats att metan kan bildas av en icke-biologisk process kallad [[Serpentinit|serpentinisation]], vilken kräver vatten, koldioxid samt mineralet [[olivin]] som har konstaterats vara vanligt på Mars.<ref>{{Webbref|titel=ESA - Robotic Exploration of Mars - The enigma of methane on Mars|url=https://exploration.esa.int/web/mars/-/46038-methane-on-mars|verk=exploration.esa.int|hämtdatum=2024-01-22}}</ref>

=== Klimat och väder ===
Mars är en frusen [[öken]] med torrt och bitande kallt väder. Färgen på Marshimlen varierar beroende på hur mycket damm och vilken typ av damm som rör sig i atmosfären. Flera [[Strövare (rymdfart)|strövare]] på Mars uppfattar att himlen ofta är färgad som [[smörkola]] (dvs. en mörk gulaktig brun färg), särskilt när det finns stora mängder damm i atmosfären, vilket är en vanlig företeelse. Eftersom dammet på Mars innehåller stora mängder järnoxider som absorberar blått ljus blir ljusbrytningen annorlunda från jordens blå himmel. Solljusets röda och blå våglängder sprids på ett särskilt sätt som ger upphov till att solen tycks ge ifrån sig ett blått sken, särskilt vid solnedgången. Eftersom inga människor har besökt Mars är det samtidigt svårt att uppge hur det mänskliga ögat skulle uppfatta himlen och solen på Mars.<ref>{{Webbref|titel=What Color Is the Sky on Mars?|url=https://serious-science.org/what-color-is-the-sky-on-mars-7310|verk=Serious Science|hämtdatum=2024-01-16|språk=en-US}}</ref>

Snittemperaturen på Mars är minus 60 grader [[Celsius]]. Under sommarmånaderna kan dock temperaturen längs ekvatorn öka till plus 20 grader Celsius vilket leder till att kall luft från polerna strömmar dit för att fylla igen tomrummet som bildats då den varmare luften stiger uppåt.<ref>Duncan John (2007). ''Astronomi - Din guide till universum''. Storbritannien: Parragon Publishing Ltd., sid. 103. {{ISBN|978-1-4054-8916-4}}.</ref> Den 19 februari 2008 fotograferades för första gången en lavin på planetens yta.<ref>[http://www.dn.se/nyheter/varlden/islavin-fotograferad-pa-mars DN - Islavin fotograferad på Mars]</ref> Islaviner har beskrivits som mycket kraftiga och hastigheter på laviner har uppmätts till åtminstone 80 m/s. De förekommer bland annat vid planetens nordpol, där de kan flytta upp till 2,4 km<sup>2</sup> material.<ref>{{Webbref|titel=The Massive Ice Avalanches of Mars|url=http://eos.org/articles/the-massive-ice-avalanches-of-mars|verk=Eos|datum=2020-04-27|hämtdatum=2024-01-22|språk=en-US|författare=Joshua Rapp Learn}}</ref>

==== Moln ====
Molnen uppträder huvudsakligen runt polerna på vintern, eller i närheten av [[ekvator]]n på sommaren. Molnen består av [[vatten]] i form av [[is]] och frusen [[koldioxid]], och de är alltid tunna och stripiga. Vissa [[moln]] bildas då luften pressas upp över Mars gamla [[vulkan]]er. När luften strömmar över vulkanerna pressas den upp till högre och kallare höjd där den lilla fukten i luften fälls ut och bildar iskristaller. Kraftiga vindar sveper ofta över Mars yta och piskar upp stoftet till väldiga moln som kan ha en diameter på hundratals kilometer. De kan variera från en storm på en liten yta, till gigantiska som kan täcka hela planeten.<ref>{{webbref|url=http://science.nasa.gov/headlines/y2001/ast16jul_1.htm |titel=Planet Gobbling Dust Storms |verk=Science @ NASA |datum=16 juli 2001 |hämtdatum=20 februari 2024 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20060613062647/http://science.nasa.gov/headlines/y2001/ast16jul_1.htm |arkivdatum=2006-06-13 }}</ref> 

{{Panorama|Victoria Crater, Cape Verde-Mars.jpg|1100px|En panoramabild i äkta färger visar Victoriakratern från Kap Verde}}

== Mars månar ==
{{Huvudartikel|Mars naturliga satelliter}}
[[Fil:Phobos deimos diff rotated.jpg|miniatyr|Phobos (till vänster) och Deimos (till höger)]]

Två små månar, [[Phobos (måne)|Phobos]] och [[Deimos (måne)|Deimos]], kretsar i låga, nästan cirkulära, [[omloppsbana|omloppsbanor]] runt planeten Mars. Månarna är oregelbundna till formen eftersom de är för lätta för att gravitationen ska göra dem sfäriska.<ref name="esa31031">{{Webbref |url=https://sci.esa.int/web/mars-express/-/31031-phobos |titel=Martian moons: Phobos |utgivare=ESA Science & Technology |datum=1 september 2019 |hämtdatum=30 januari 2024}}</ref> De upptäcktes [[1877]] av den amerikanska astronomen [[Asaph Hall]] och namngavs efter krigsguden [[Ares]] två söner i den [[grekiska mytologin]], [[Phobos (mytologi)|Phobos]] (''skräck'') och [[Deimos (mytologi)|Deimos]] (''fruktan''), som medföljde sin far i strid. Ares var känd som [[Mars (mytologi)|Mars]] i den [[romerska mytologin]].<ref name=theoi>{{Webbref |url = http://www.theoi.com/Olympios/AresAttendants.html|titel = Ares Attendants: Deimos & Phobos|verk = Greek Mythology|hämtdatum = 13 juni 2006}}</ref><ref name=qjras19>{{tidskriftsref | författare=Hunt, G. E.; Michael, W. H.; Pascu, D.; Veverka, J.; Wilkins, G. A.; Woolfson, M. | rubrik=The Martian satellites - 100 years on | tidskrift=Quarterly Journal of the Royal Astronomical Society, Quarterly Journal | volym=19 | månad=March | år=1978 | sidor=90–109 | bibcode=1978QJRAS..19...90H}}</ref>

Phobos befinner sig under [[synkron omloppsbana]] (där omloppstiden är lika stor som planetens rotationsperiod) och sjunker sakta, cirka 1,8&nbsp;cm per år, ner i en lägre och lägre omloppsbana. Inom 100 miljoner år kommer den antingen att kollidera med Mars eller brytas sönder av [[tidvattenkrafter]] och bilda ett ringsystem runt Mars.<ref name="esa31031"/>

Sett från Mars yta ter sig de båda månarna mycket annorlunda än våra upplevelser av jordens måne. Phobos, som befinner sig så nära Mars att man inte kan observera den över horisonten från hela planeten, går upp i väster, ner i öster, och upp igen efter bara 11 timmar.<ref name="phobos">{{Webbref |författare= |url=https://nineplanets.org/phobos/ |titel=Phobos |verk=nineplanets |datum=17 oktober 2019 |hämtdatum=30 januari 2024}}</ref> Deimos, som befinner sig precis ovanför synkron omloppsbana, går som väntat upp i öster, men väldigt långsamt. Trots att omloppstiden är endast 30 timmar tar det 2,7 dagar innan den går ner i väster.<ref name=esa50837>{{Webbref |url=https://sci.esa.int/web/mars-express/-/50837-deimos |titel=Martian moons: Deimos |utgivare=ESA Science & Technology |datum=1 september 2019 |hämtdatum=30 januari 2024}}</ref><ref name=Comins>{{bokref |efternamn=Comins |förnamn=Neil F. |titel=Discovering the Universe |url= |upplaga=11th edition |år=2019 |utgivare=W. H. Freeman and Company |utgivningsort=New York |språk=en |isbn=978-1-319-24860-4 |sid=258–259 }}</ref>

Det finns olika teorier om månarnas ursprung. Båda har  mycket gemensamt med kolhaltiga (Typ-C) [[asteroid]]er, med liknande [[spektrum]], [[albedo]] och [[densitet]]. Detta har lett till spekulationer att de kan vara infångade från [[asteroidbältet]]. Men månarnas mycket cirkulära banor ligger nästan exakt i Mars [[ekvatorialplan]]. Infångade månar skulle förväntas ha betydligt mer [[excentricitet|excentriska]] banor med slumpmässig [[banlutning]]. Andra tecken tyder på att Mars en gång var omgiven av många Phobos- och Deimosliknande objekt som kan ha hamnat i en bana runt Mars efter en våldsam kollision med en stor [[planetesimal]], ungefär [[Kollisionsteorin|som jordens måne tros ha bildats]].<ref name=Comins/><ref>{{tidskriftsref |url=https://ui.adsabs.harvard.edu/link_gateway/1994LPI....25..293C/ADS_PDF |rubrik=The Origin of PHOBOS and Deimos |tidskrift=Abstracts of the 25th Lunar and Planetary Science Conference |år=1994 |sid=293–294 |författare=Craddock, R. A.}}</ref><ref>{{tidskriftsref |url=https://ui.adsabs.harvard.edu/abs/2011Icar..211.1150C/abstract |titel=Are Phobos and Deimos the result of a giant impact? |författare=Craddock, Robert A. |tidskrift=Icarus |nummer=2 |sid=1150–1161 |datum=februari 2011 |doi=10.1016/j.icarus.2010.10.023 |bibcode=2011Icar..211.1150C }}</ref>

== Utforskningen av Mars ==
{{Huvudartikel|Utforskningen av Mars}}

=== Tidiga studier ===
Planeten upptäcktes redan under förhistorisk tid. Den omnämndes bland annat i [[Kina (område)|Kina]], [[Egypten]], [[Indien]] samt [[Assyrien]] och har en betydande plats inom förhistorisk mytologi på många platser. I de [[Kina (region)|kinesisk]]a, [[japan]]ska, [[korea]]nska och [[vietnam]]esiska kulturerna kallas himlakroppen för 火星 (huoxing), vilket utläses "eldstjärna". Namnet refererar till den kinesiska filosofin om att naturfenomen kan delas upp i de [[De fem elementen (wu xing)|fem elementen]]. Eftersom Mars är synlig för blotta ögat har planeten varit känd sedan långt före [[antiken]]. Människor har använt sig av [[teleskop]] för att studera Mars sedan [[1600-talet]], men de tidiga [[teleskop]]en var alltför små för att visa några detaljer på dess yta. Den förste som observerade något mönster på ytan var [[Christiaan Huygens]], som 1659 såg en stor mörk triangel ([[Syrtis Major Planum]]) på Mars yta. Han kunde därigenom beräkna Mars-dygnet till cirka 24 timmar. 1672 blev han också den förste som såg sydkalotten.<ref name="SheehanCh2">{{bokref |efternamn=Sheehan |förnamn=William |datum=1996 |kapitelurl=http://www.uapress.arizona.edu/onlinebks/mars/chap02.htm |kapitel=2: Pioneers |verk=uapress.arizona.edu |titel=The Planet Mars: A History of Observation and Discovery |utgivningsort=Tucson |utgivare=University of Arizona |bibcode=1996pmho.book.....S |hämtdatum=11 februari 2024 |arkivdatum=20 januari 2013 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20130120062403/http://www.uapress.arizona.edu/onlinebks/MARS/CHAP03.HTM}}</ref> Inte förrän 1704 observerades nordkalotten.<ref>{{webbref |url=https://cths.fr/an/savant.php?id=116993# |titel=MARALDI Jacques-Philippe (Giacomo Filippo) |författare=Marjorie Jung, Bruno Delmas |utgivare=Comité des travaux historiques et scientifiques |datum=17 oktober 2023 |hämtdatum=11 februari 2024 |språk=fr}}</ref> [[William Herschel]] riktade ofta sitt teleskop mot Mars. Han ansåg att de vita polarkalotterna var snö och beräknade planetens rotationstid till 24 timmar och 37 minuter. I ett anförande för [[Royal Society]] 1784 förklarade Herschel både att Mars hade en atmosfär och att planeten hade invånare.<ref>{{bokref|författare=Seth Shostak|år=1998|titel=Sharing the Universe. Perspectives on Extraterrestrial Life.|utgivare=Berkeley Hill Books|utgivningsort=Berkeley|sid=22|isbn=0-9653774-3-1}}</ref>

==== "Kanalerna på Mars" ====
{{Huvudartikel|Kanaler på Mars}}[[Fil:Karte Mars Schiaparelli MKL1888.png|höger|miniatyr|250px|Karta över Mars från 1888. Tysk återgivning av [[Giovanni Schiaparelli]]s kartläggning]]

1877 publicerade [[Giovanni Schiaparelli]], chef för observatoriet i [[Milano]], den första detaljerade kartan av Mars. Enligt honom var det möjligt att urskilja 79 linjer, ''canali'', som sammanband fläckar på planetens yta. Schiaparelli var öppen både för att dessa linjer var floder eller att de var skapade av någon, kanaler. Detta väckte stor uppmärksamhet eftersom det innebar att Mars hade varit eller ännu var hemvist för en avancerad civilisation. En av dem som greps av kanalfeber var den amerikanske amatörastronomen [[Percival Lowell]] som flyttade till [[Flagstaff|Flagstaff, Arizona]] och uppförde ett eget observatorium där. Han blev en kraftig förespråkare för tanken på intelligent liv på Mars och utgav tre böcker i ämnet, ''Mars'' (1895), ''Mars and Its Canals'' (1906), and ''Mars As the Abode of Life'' (1908). Lowell var medveten om att inte alla astronomer kunde urskilja några kanaler på Mars men detta menade han berodde på dålig sikt för observatorier på andra platser. I sitt eget observatorium kunde han urskilja 200 kanaler och gav dem latinska namn. Lowell menade att dessa kanaler hade grävts av en avancerad civilisation för att överleva - Mars låga gravitation innebar att vattnet avdunstade ut i rymden och marsianerna hade därför grävt kanaler för att avleda vatten från polarområdena till sina jordbruk.<ref>{{bokref|författare=Seth Shostak|år=1998|titel=Sharing the Universe. Perspectives on Extraterrestrial Life.|utgivare=Berkeley Hill Books|utgivningsort=Berkeley|sid=23–24|isbn=0-9653774-3-1}}</ref>

Debatten om kanalerna på Mars varade tills de första rymdsonderna sände tydliga bilder av Mars, vilka visade att kanaler inte fanns.<ref>{{tidskriftsref |efternamn1=Sagan |förnamn1=Carl |författarlänk=Carl Sagan |efternamn2=Fox |förnamn2=Paul |datum=augusti 1975 |rubrik=The canals of Mars: An assessment after Mariner 9 |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/0019103575900421 |tidskrift=Icarus |språk=en |volym=25 |nummer=4 |sid=602–612 |doi=10.1016/0019-1035(75)90042-1 |bibcode=1975Icar...25..602S }}</ref>
[[Fil:Mars Viking 11h016.png|miniatyr|höger|Viking 1:s landningsplats]]

=== Rymdsonder ===
Mellan oktober 1960 och november 1962 gjorde Sovjetunionen olika försök att nå planeten med rymdsonder men alla misslyckades.<ref name="Siefarth"/>

'''[[Marinerprogrammet|Mariner]] 4,6,7 och 9:''' Ett flertal rymdsonder har sänts till Mars, inkluderat [[kretsare]], [[landare]] och rover (strövare). Den första rymdsonden att nå Mars var [[Mariner 4]], uppskjuten [[1964]]. Den lyckades sända hem 21 bilder av ytan från {{formatnum:9800}}&nbsp;km avstånd<ref>{{Webbref|titel=The Mariner Missions|url=https://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/mars/mariner.html|verk=nssdc.gsfc.nasa.gov|hämtdatum=2024-01-19}}</ref> som kraftigt förändrade uppfattningen inom [[Astrobiologi|astrobiologin]] om förutsättningarna för liv på Mars.<ref>{{Webbref|titel=NASA Astrobiology - Mariner 4|url=https://astrobiology.nasa.gov/missions/mariner-4/|verk=astrobiology.nasa.gov|hämtdatum=2024-01-19|språk=en-EN}}</ref> För överföringen av varje bild behövdes 8,5 timmar.<ref name="Siefarth"/> De första farkosterna som lyckades landa på Mars yta var [[Mars 2]] och [[Mars 3|3]], och det gjorde de 1971. Mars 3 var den enda av landarna som fungerade, men den kunde bara sända signaler i 20 sekunder.<ref>{{Webbref|titel=NASA - NSSDCA - Spacecraft - Details|url=https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1971-049F|verk=nssdc.gsfc.nasa.gov|hämtdatum=2024-01-21}}</ref> Efter [[Mariner 4]] lyckades både [[Mariner 6]] och [[Mariner 7|7]] 1969 med att flyga förbi Mars. De flög över ekvatorn och sydpolen där de kunde visa att de mörka områdena på Mars inte var [[Kanaler på Mars|kanaler]], som man tidigare hade trott.<ref>{{Webbref|titel=Missions – Mariner 6 & 7|url=https://www2.jpl.nasa.gov/missions/past/mariner6-7.html|verk=www2.jpl.nasa.gov|hämtdatum=2024-01-21}}</ref> Den första sonden som lyckades fotografera vulkanerna och [[Valles Marineris]] var [[Mariner 9]] som lade sig i omloppsbana [[1971]] och kartlade hela Marsytan.<ref>{{Webbref|titel=Mariner 9 |url=https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1971-051A |verk=NASA Space Science Data Coordinated Archive |hämtdatum=2024-02-09}}</ref>

'''[[Vikingprogrammet|Viking]]:''' Efter upptäckterna som gjordes med Mariner 9 ville man landa på ytan för att leta efter liv. Viking-sonderna sändes upp [[1975]] och kom fram [[1976]]. [[Viking 1]] landade på ett område som kallas [[Chryse Planitia]] (guldfälten). Dess första bilder visade ett stenigt [[öken]]landskap med en skär himmel. [[Viking 2]] landade den [[3 september]] på [[Utopia Planitia]].

'''[[Phobos 1]] och [[Phobos 2]]:''' Efter det ganska lyckade Marsprogrammet ([[Mars 2]], [[Mars 3|3]]) sände Sovjet år [[1988]] [[Phobosprogrammet|Phobos 1 och 2]] till Mars för att studera dess månar [[Phobos (måne)|Phobos]] och [[Deimos (måne)|Deimos]]. Man förlorade kontakten med Phobos 1 på dess väg till Mars. Phobos 2 lyckades fotografera Mars och månen [[Phobos (måne)|Phobos]], bland annat med båda i samma bild.

[[Fil:Mars gullies.800px.jpg|miniatyr|Denna bild från Mars Global Surveyor visar spår efter vatten på Mars yta]]

'''[[Mars Global Surveyor]]:''' Efter misslyckandet med [[Mars Observer]] år [[1992]] tog [[NASA]] snabbt fram [[Mars Global Surveyor]]. Denna rymdsond var den första marssonden på två decennier som lyckades genomföra det den var avsedd för. Man sköt upp sonden den [[7 november]] [[1996]] och den gick in i omloppsbana [[12 september]] [[1997]]. I mars 1999, efter att i ett och ett halvt år arbetat med att komma i cirkulär bana, kunde huvuduppdraget påbörjas. Uppdraget var att från låg höjd kartlägga hela Mars yta med hjälp av kameror. Detta klarade den på ett Mars-år (drygt två jordår). Mars Global Surveyors huvuduppdrag slutade [[31 januari]] [[2001]] och den arbetade på övertid till november 2006 då kontakten förlorades.

'''[[Mars Pathfinder]]:''' Mars Pathfinder, som sköts upp en månad efter [[Mars Global Surveyor]], landade den [[4 juli]] [[1997]]. Dess landningsplats var en uttorkad havsbotten på Mars [[Norra halvklotet|norra hemisfär]] kallad [[Ares Vallis]], vilken tillhör de stenigaste områdena på Mars. Pathfinder hade med sig en liten radiostyrd bil kallad ''Sojourner'' som undersökte markprover.

Efter succéerna med [[Mars Global Surveyor]] och [[Mars Pathfinder]] följde två år av misslyckanden, [[1998]] och [[1999]], med den japanska rymdsonden [[Nozomi]] och [[NASA]]:s [[Mars Climate Orbiter]], [[Mars Polar Lander]], och [[Deep Space 2]].

'''[[Mars Express]]:''' Den [[2 juni]] [[2003]] sköts [[Europeiska rymdorganisationen]]s rymdsond [[Mars Express]] upp från [[Bajkonur]]. Mars Express bestod av Mars Express Orbiter och dess landare [[Beagle 2]]. Mars Express Orbiter gick in i omloppsbana [[25 december]] [[2003]] och Beagle 2 gick in i Mars [[atmosfär]] samma dag. Men när man skulle kontakta Beagle 2 gick det inte, eftersom Beagle hade kraschat. Mars Express Orbiter fungerade dock väl, och ger fortfarande (augusti 2019) bra mätningar bland annat med det svenska instrumentet [[ASPERA]] från [[Institutet för rymdfysik]].

'''[[Spirit (rymdfordon)|Spirit]] och  [[Opportunity]]:''' Kort efter [[Mars Express]] sände Nasa ett par tvillingrobotar som skulle röra sig över planeten. Deras uppdrag skulle vara en del i Mars Exploration Rover Mission. Den [[10 juni]] [[2003]] sköts Spirit upp. Den gjorde en lyckad landning i [[Gusev (krater)|Gusevkratern]] (som förmodligen är gammal havsbotten) den [[3 januari]] [[2004]]. Rovern (strövaren) skulle undersöka stenar och yta för att fastställa områdets vattenhistoria. Den [[8 juli]] [[2003]] sköts den andra rovern, Opportunity, upp. Den landade [[24 januari]] [[2004]] i [[Meridiani Planum]] för att göra liknande arbete.

'''[[Mars Reconnaissance Orbiter]]:''' Den [[12 augusti]] [[2005]] sköts [[Mars Reconnaissance Orbiter]] upp mot Mars för att göra ett tvåårigt vetenskapligt arbete. En stor del av uppdraget bestod av att hitta framtida landningsplatser för landare och bemannade färder. Den gick in i omloppsbana runt Mars [[10 mars]] [[2006]] och är fortfarande aktiv.<ref>{{webbref |url=https://mars.nasa.gov/mro/ |titel=Mars Reconnaissance Orbiter |utgivare=NASA |hämtdatum=11 februari 2024 }} </ref>

'''[[Curiosity]]:''' Den [[26 november]] [[2011]] skickade [[NASA]] ut en Atlas V 541 [[raket]] med rymdsonden [[Curiosity]] som landade på Mars den [[6 augusti]] [[2012]]. Dess uppdrag var bland annat att utforska tecken på [[liv]].

'''[[Perseverance (rover)|Perseverence]]:''' Den [[30 juli]] [[2020]] sköt NASA upp rovern (strövaren) Perseverence, som landade på Mars den [[18 februari]] [[2021]] i kratern [[Jezero (krater)|Jezero]]. Uppdraget består bland annat av att ta prover från Mars yta, som senare skall hämtas och skickas till jorden.<ref>{{tidningsref |url=https://www.dn.se/varlden/rymdsonden-perseverance-landar-pa-mars-i-kvall/ |rubrik=Rymdsonden Perseverance har landat på Mars |tidning=Dagens Nyheter |datum=2021-02-18 |hämtdatum=2021-02-18 }}</ref> Strövaren hade med sig en helikopter, ''[[Ingenuity]]'', som gjorde en första lyckad provflygning i april 2021.<ref>{{Webbref|url=https://www.npr.org/2021/04/19/985588253/success-nasas-ingenuity-makes-first-powered-flight-on-mars|titel=Success! NASA's Ingenuity Makes 1st Powered Flight On Mars|hämtdatum=2023-01-31|datum=19 april 2021|utgivare=https://www.npr.org}}</ref> Efter 3 år och 72 flygningar skadades helikopterns rotor i en landning. Ingenuity hade fram till kraschen flugit 17 km med en flygtid på drygt 2 timmar.<ref>[https://www.jpl.nasa.gov/news/after-three-years-on-mars-nasas-ingenuity-helicopter-mission-ends Nasa:After three years on Mars Nasas ingenuity helicopter mission ends]</ref><ref>[https://mars.nasa.gov/technology/helicopter/#Flight-Log Nasa:Mars helicopter flight log]</ref>

== Människor på Mars ==
{{Huvudartikel|Bemannade Marsexpeditioner}}
[[NASA]]:s vision 2023 var att det under 2030-talet skulle stå en människa på Mars.<ref>{{Webbref|titel=Humans to Mars - NASA|url=https://www.nasa.gov/humans-in-space/humans-to-mars/|hämtdatum=2024-01-19|språk=en-US}}</ref> [[Europeiska rymdorganisationen|ESA]] uppgav 2024 att deras mål var att det 2040 skulle finnas en europé på Mars.<ref>{{Webbref|titel=Europe’s Mars exploration|url=https://www.esa.int/Science_Exploration/Human_and_Robotic_Exploration/Exploration/ExoMars/Europe_s_Mars_exploration|verk=www.esa.int|hämtdatum=2024-01-19|språk=en}}</ref> 2010 genomförde ESA tillsammans med den ryska rymdstyrelsen projektet ''[[Mars-500]]'' som skulle simulera en resa till Mars och 520 dagar på planetens yta.<ref>{{Webbref|titel=Mars500: study overview|url=https://www.esa.int/Science_Exploration/Human_and_Robotic_Exploration/Mars500/Mars500_study_overview|verk=www.esa.int|hämtdatum=2024-01-19|språk=en}}</ref> NASA genomförde en liknande simulering på vulkanen [[Mauna Loa]] under 2015 och 2016, då en besättning på sex personer levde isolerade under ett år.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.bbcearth.com/news/will-we-ever-set-foot-on-mars|titel=Will we ever set foot on Mars?|hämtdatum=2024-01-19|utgivare=BBC Earth|författare=Martin Redfern}}</ref>

Flera bedömare har pekat på att Mars är ett logiskt steg efter månen i mänsklighetens utforskande av rymden. Rent praktiskt finns dock en rad svårigheter, både att finansiera en resa och att få till den politiska vilja som krävs för att sätta resurser till en bemannad Marsexpedition. Själva resan - vilken i sig utgör en stor utmaning - beräknas ta ca 9 månader och ett fullständigt uppdrag skulle kunna räcka mellan två och tre år. Mat, vatten, syre och skydd mot farlig strålning är några av de problem som en bemannad Marsexpedition skulle behöva lösa.<ref name=":0" />

Det propageras av vissa, till exempel [[Robert Zubrin]], att göra Mars mer jordliknande genom "[[terraformering]]" vilket de menar på lång sikt skulle skapa hav och en andningsbar atmosfär på Mars.<ref>{{webbref | efternamn= Zubrin | förnamn= Robert| författarlänk=Robert Zubrin | efternamn2 = McKay | förnamn2 = Christopher | år = 1993 | url = http://www.users.globalnet.co.uk/~mfogg/zubrin.htm| titel = Technological Requirements for Terraforming Mars | format = | verk = | utgivare = | hämtdatum =}}</ref> Zubrin menar att en tidig mänsklig närvaro på Mars skulle kunna påbörjas genom att man först skickar en obemannad farkost till Mars som på plats kan använda mineraler för att skapa bränsle. Därefter tankas farkosten och görs redo för att åka tillbaka till jorden. När den obemannade farkosten är tankad och redo för avfärd skickas en bemannad expedition till Mars, där besättningens landningsfarkost kan användas som boende både för dem själva och framtida expeditioner. Därefter kan den första besättningen återvända till jorden när uppdraget är slutfört. På så vis kan man enligt Zubrin successivt bygga upp en rad "boenden" på Mars som utgörs av tidigare landningsfarkoster.<ref name=":0" /> Dessa planer har av vissa tolkats som orealistiska och jämförts med [[science fiction]].<ref>{{bokref |efternamn=Park |förnamn=Robert L. |titel=Voodoo science: the road from foolishness to fraud |år=2002 |utgivare=Oxford Univ. Press |utgivningsort=Oxford |språk=en |isbn=0-19-860443-2 }}</ref>

== Marsianska mysterier ==

[[Fil:Martian face viking.jpg|miniatyr|200 px|vänster|Foto vid området kring ansiktet]]
[[Fil:Mars face.png|miniatyr|150px|höger|Mars Orbital Cameras bild av 'ansiktet' år 2001]]

=== Ansiktet på Mars ===
{{huvudartikel|Cydonia (Mars)}}
När [[Viking 1]] [[1976]] fotograferade kullarna och taffelbergen i den västra delen av [[Arabia Terra]] i [[Cydonia (Mars)|Cydonia]], så upptäcktes en formation som liknade ett mänskligt ansikte. Detta ansikte ansågs av somliga kunna vara en skapelse av intelligenta varelser. Ända fram till [[2001]] trodde ett stort antal människor fortfarande att det inte var någon naturformation, men detta år kom en ny högupplöst bild från en rymdsond i omloppsbana runt Mars där formationen såg ut som vilket berg som helst. Denna bild visade att det var skuggor som orsakat det ansiktsliknande foto som Viking 1 tog 1976. I detta område finns det en plats som kallas [[Cydonia (Mars)|Cydonia Mensae]].

{{clear}}

== Mars i fiktion ==
Som jordens näst närmaste granne ([[Venus]] ligger närmare) i solsystemet, och den mest jordlika, har Mars länge fascinerat författare av olika kaliber, och ett stort antal böcker och filmer utspelar sig där. Några filmer om Mars är ''[[Mars Attacks!]]'', ''[[Red Planet]]'', ''[[Total Recall]][[Mission to Mars|, Mission to Mars]]'' och ''[[The Martian]]''. Även i dataspelsvärlden har Mars skapat intresse då den populära [[Doom (datorspelsserie)|DOOM-serien]] till stor del utspelas där.

I böcker är Mars huvudmiljö i till exempel [[Tarzan]]skaparen [[Edgar Rice Burroughs]] böcker om [[John Carter (Mars)|John Carter]]. I [[H.G. Wells]] bok ''[[Världarnas krig]]'', som också filmats, och som framfördes i ett mycket realistiskt [[hörspel]] i radion i USA 1938 (vilket vållade panik, då det av vissa togs för sanning) nämns att de invaderande varelserna skulle ha kommit från Mars. [[Ray Bradbury]] har skrivit en novellsamling; ''Invasion på Mars'', som också blivit film med bland andra [[Rock Hudson]]. [[Dennis Wheatley]] har också skrivit en bok med marsanknytning, ''[[Fångar på Mars]]''. Den hör dock inte till hans mest kända verk. [[Birger Sjöberg]]s sång "Om kanalerna på Mars" (''[[Fridas bok]]'', 1922) innehåller orden: "I en kväll så klar, när vindar draga svala / med en ljuvlig doft, jag ej minns namnet på, / vi på bänken om de små kanaler tala, / som i Marsplanetens magra marker gå, / ...". Den kanske bäst faktaunderbyggda och mest engagerande skildringen av marskolonisering är [[Kim Stanley Robinson]]s [[The Mars trilogy|marstrilogi]] (''Red Mars'' 1993, ''Green Mars'' 1994 och ''Blue Mars'' 1996).

== Anmärkningar ==
{{Anmärkningslista}}

== Se även ==
* [[Planeterna i Zodiaken]]

== Referenser ==
=== Noter ===
<references>
<ref name="nasafactsheet">{{Webbref |författare=David R. Williams |titel=Mars Fact Sheet |verk=National Space Science Data Center |utgivare=NASA |datum=11 januari 2024 |url=https://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/marsfact.html |hämtdatum=30 januari 2024}}</ref>
<ref name="mercuryfactsheet">{{Webbref |författare=David R. Williams |titel=Mercury Fact Sheet |verk=National Space Science Data Center |utgivare=NASA |datum=11 januari 2024 |url=https://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/mercuryfact.html |hämtdatum=30 januari 2024}}</ref>
<ref name="Mallama_and_Hilton">{{tidskriftsref |rubrik=Computing apparent planetary magnitudes for The Astronomical Almanac |tidskrift=Astronomy and Computing |förnamn1=Anthony |efternamn1=Mallama |förnamn2=James L. |efternamn2=Hilton |volym=25 |sid=10–24 |datum=oktober 2018 |doi=10.1016/j.ascom.2018.08.002 |bibcode=2018A&C....25...10M |url=https://arxiv.org/abs/1808.01973 |s2cid=69912809 }}</ref>
<ref name="Siefarth">{{Bokref |titel=Geschichte der Raumfahrt |efternamn=Siefarth |förnamn=Günter |år=2001 |utgivare=C.H.Beck |språk=tyska |isbn= |sid=26 |kapitel=Zum roten Planeten |kapitelurl=https://books.google.de/books?id=G9GL9Dn_Pp4C&newbks=1&newbks_redir=0&lpg=PP1&dq=Raumfahrt&hl=sv&pg=PA26#v=onepage&q&f=false }}</ref>
</references>

== Externa länkar ==
* {{Commonscat|Mars (planet)}}
* {{Wiktionary|lcfirst=nej|Mars}}
* [https://science.nasa.gov/mars/ NASA – Mars Overview]

{{Mars}}
{{Mars månar}}
{{Solsystemet}}
{{Auktoritetsdata}}

{{STANDARDSORTERING:Mars}}
[[Kategori:Mars| ]]
[[Kategori:Planeter]]
[[Kategori:Solsystemet]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]