Martebo socken
| Martebo socken | |
| Socken | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Gotland |
| Härad | Gotlands norra härad |
| Koordinater | 57°44′55″N 18°29′31″Ö / 57.74861°N 18.49194°Ö |
| Kyrkby | - |
| Area | 27 km²[1] |
| Folkmängd | 189 (2000)[2] |
| Befolkningstäthet | 7 invånare/km² |
| Geonames | 8126173 |
| Sockenkod | 0952 |
Martebo socken ingick i Gotlands norra härad, ingår sedan 1971 i Gotlands kommun och motsvarar från 2016 Martebo distrikt.
Socknens areal är 27,23 kvadratkilometer allt land.[1] År 2000 fanns här 189 invånare[2]. Sockenkyrkan Martebo kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Martebo socken har medeltida ursprung. Socknen tillhörde Lummelunda ting som i sin tur ingick i Bro setting i Nordertredingen.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Martebo församling och för de borgerliga frågorna bildades Martebo landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Tingstäde landskommun och ingår sedan 1971 i Gotlands kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Stenkyrka församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Martebo, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Gotlands norra härad. De indelta båtsmännen tillhörde Gotlands första båtsmanskompani.[4][5]
Geografi
Martebo socken ligger på nordvästra Gotland. Socknen är uppodlad slättmark, delvis på utdikade myrmarker.[6][7][1]
Gårdsnamn
Binge, Björkeskogs, Kvie, Lunds, Medebys, Myre Lilla, Myre Stora, Pajse, Prästgården, Rums Lilla, Rums Stora, Snaldarve.
Marteboljuset
Marteboljuset är ett ljusfenomen som folk genom tiderna upplevt vid Martebo myr. Många historier berättas om ljuset, men en berättas mer än andra. Det var fadern Knut Stare som var ensam hemma med sin femårige son när några soldater kom till torpet och ville ha mat och dryck. Fadern var tvungen att skåla med alla soldaterna, han blev full och somnade. När han vaknade var både soldaterna och pojken borta, han återfann aldrig sonen. Det sägs nu att det är fadern som går och letar efter pojken. I boken Marteboljuset — myt och verklighet har Inga-Lill Wallin från UFO-Sverige undersökt ljusfenomenet. Hon drar slutsatsen att nästan alla observationer är billjus som iakttas från några kilometers håll. Några rapporter har dock visat sig svåra att förklara.[8]
Fornlämningar
Kända från socknen en boplats från stenåldern och några gravrösen från bronsåldern. Från järnåldern finns ett gravfält, cirka 3 kilometer av stensträngar och stenar med sliprännor[9]. En runristning är känd och ett par silverskatter har hittats här.[6][7][10][11]
Namnet
Namnet (1324 Marthabo) kommer från en bebyggelse. Förleden är oklar, efterleden bo, 'bostad, gård'.[12]
Se även
Referenser
Fotnoter
- ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Martebo socken
- ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Martebo socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ Om Gotlands båtsmanskompani
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Svahn, Clas. ”Marteboljuset”. Riksorganisationen UFO-Sverige. Arkiverad från originalet den 6 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100106052523/http://www.ufo.se/fakta/artiklar/martebo.shtml. Läst 1 december 2009.
- ^ Förteckning över slipskåror
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Martebo socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Martebo socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Martebo socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Martebo socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Namn (geografi) i Martebo socken. Källa: SOFI