Metons cykel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Metons cykel (uppkallad efter Meton) är en 19-årsperiod som innehåller 7 år med 13 månader och 12 år med 12 månader, under vilken tid månaderna samordnas med månens växlingar, så att de till slut återkommer på samma sätt. Om månen är i en viss fas ett visst datum, så kommer den alltså att vara i (nästan) samma fas 19 år senare. Anledningen till detta är att det på 19 tropiska år går 6 939,60 medelsolsdygn och 235 synodiska månader motsvarar 6 939,69 sådana dygn, en skillnad på bara 0,09 dygn. Det dröjer mer än 200 år innan skillnaden uppgår till ett helt dygn.

Årets nummer bland de 19 i metoncykeln anslogs med guldskrift i antiken. Det så kallade gyllentalet får man om årtalet delas med 19 och den rest som divisionen lämnar ökas med 1. Ett exempel: om årtalet 325 delas med 19 får man svaret 17 och som rest 2 vilket ger gyllentalet 3. Vår tideräknings första år, år 1, börjar alltså med gyllentalet 2.

En annan benämning på denna cykel är Enneadekaëtéris (av grekiska enne'a – nio, deka – tio och étos – år).

Metons cykel är en lunisolarkalender som har haft betydelse för olika typer av tideräkningar, första gången av babylonierna från år 432 f.Kr. Bahaikalendern, från mitten av 1800-talet, är också baserad på 19-åriga cykler.

Den metonska fullmånen[redigera | redigera wikitext]

Metons cykel har även använts för att beräkna när den kristna påsken infaller. Den metonska fullmånen – även kallad ecklesiastiska fullmånen och påskfullmånen – är fullmånen beräknad efter Metons cykel, varför dess datum inte nödvändigtvis sammanfaller med den astronomiska fullmånens.

Se även[redigera | redigera wikitext]

  • Gyllental – årets ordningsnummer inom cykeln
  • Siderisk omloppstid – den tid det tar för en himlakropp att gå ett varv runt en central kropp

Källor[redigera | redigera wikitext]